Livet rullar vidare och jag går fortfarande runt och är sådär extra lycklig!

Gårdagens arbetsdag kändes mycket bra. Jag tog med en tårta och några kakor till jobbet. Med ett leende på läpparna hoppade jag i mina extremt varma varselkläder, drog kortet i kortläsaren vid Västra porten och steg innanför området. Jag svängde in på Västra packstationen, där jag håller till, lämnade av tårtan och en burk kakor för att sedan gå vidare till Östra packstationen och lämna en burk kakor även till dem.
Jag trivs verkligen superbra på arbetsplatsen. Jag har lärt känna massa nya personer och har skrattat så mycket att tårarna runnit.
Kakorna blev uppskattade och jag råkade stanna kvar uppe på Östra lite för länge. Klockan blev nästan halv fyra innan jag var tillbaka på min Västra och redo för att börja jobba. Ooppss liksom, en halvtimma för sent, men det gjorde absolut ingenting.

Timmarna rullade på och jag satt och studerade packmaskinen som spottade ut 25kilosäckar med plastpellets. Jag reflekterade inte så mycket, men helt plötsligt stannade maskinen... Det var kö på banan. Jag trodde mest det berodde på att truckförarna jobbade lite för långsamt, men när jag lyfte röven från stolen och gick ut till magasinet möttes jag av ett kaos. Pallras, ett jäkla pallras!
Det var om jag minns rätt fyra pallar som hade vält totalt. Kul jobb. Det var ju bara för några att klättra upp på pallarna och börja lasta av säckarna. Nere på marken stod vi, ett gägn på 5 personer, och tog emot säckarna för att börja stapla pallarna för hand.
Svetten rann och det var ganska jobbigt. Min rygg strejkade totalt, men jag måste tyvärr utföra arbetet. Det var bara att bita ihop och förtsätta kämpa.
När vi tillslut hade fått iordning på allt så möttes vi av nästa helvete. En bit bort hade samma sak hänt. Lika många pallar hade vält. Alla stod bara och tittade på pallarna och suckade.

Om man nu bortser från pallrasen så tycker jag att arbetsdagen var bra. Min energi försvann dock totalt när klockan visade på strax innan halv nio, men jag lyckades bita ihop fram till midnatt då arbetsdagen tog slut. Det var tunga ögon de sista timmarna, men jag tänkte positivt och bara lät timmarna passera.

När jag väl kom hem till huset igen var jag otroligt trött. Jag duschade och tänkte bara kolla lite saker på datorn inann jag skulle gå och lägga mig. På soffan hamnade jag och tvn startades. Datorn väcktes från viloläget och jag loggade in... mer än så hann jag inte med innan jag somnade.

Nu nästan elva timmar senare har jag vaknat... på soffan, precis så jag somnade inatt. Snacka om att jag var trött!
Jag har fått sova ut och känner mig nu otroligt pigg. Om två och en halv timma ska jag åka till jobbet, men fram tills dess är det lite slappande och tvättning som ska utföras.

Hoppas att du får en bra dag i solen!
Kram