Jag satt förut idag och funderade på allt och ingenting. Jag lät tankarna flöda och kom fram till att jag älskar mitt liv och allt som händer runt omkring mig. Det är bara sådär extra mysigt att låta dagarna gå. Det kanske låter skumt, men jag älskar att bara ta dagarna som de kommer utan att ha något mer än jobb planerat.

Jag har aldrig varit en person som tycker om att planera mitt liv. Det beror nog mest på att jag hatar att ständigt vara upptagen. Jag tar jobbet i första hand och utöver det vill jag inte ha något speciellt inplanerat. Jag vet att jag efter en arbetsdag kan vara som ett vrak och att då behöva dra iväg på något är inte något jag hurrar mycket för.

Dagarna rullar i alla fall på och jag måste faktiskt säga att min helg var otroligt bra. Sådär extra otroligt bra. En såndär helg som jag kommer minnas länge.
På lördagen fixade jag käk här hemma. Det blev otroligt gott. Jag mådde dock skit dåligt, extrem huvudvärk, migrän, och ont i ryggen... men jag ignorerade det ändå under hela dagen och bara njöt av trevlig sällskap i form av familjen och moster med familj.
På natten till söndagen ville jag skjuta mig själv lite lätt. Hamstrarna befann sig i mitt rum och störde. De sprang i hjulen och gnagde på gallret. De "pratade" med varandra, vilket innebar ett jäkla pipande. Det var lite mindre gött, och med min huvudvärk och ryggvärk var humöret inte riktigt under kontroll...
Framför datorn hamnade jag istället för att sova, trots att det inte alls var gött med ljuset från skärmen. Jag bet ihop och hamnade på facebook, vilket inte längre är speciellt vanligt...
Och sedan ändrades hela min natt. Det blev bara så mycket bättre och jag njöt av timmarna som tickade på. Den natten gick från ett helvete till något bra. Mysigt och trevligt.
Att en chattkonversation kan ändra på så mycket. Att en person kan få mitt kassa humör att försvinna... ja, jag är fortfarande chockad.
Jag önskar att jag kunde skriva mer om detta, men det går inte...
Jag gjorde det igen helt enkelt. Nu är det nog ingen som kommer förstå vad jag menar, men jag tycker om att prata lite gojja. Det blev bara så.... perfekt.

Innerst inne trodde jag aldrig att det skulle hända en gång till. Det blev ju bara så fel sist...Men se vad saker och ting kan ändras.
Det var i alla fall en glad Malin som på söndagsmorgonen somnade.


Jag ville egentligen bara säga att jag är lyckligast på denna jord :) ♥

Puss!