Lillördag

Sådär ja, filmen är slut och jag passar på att skriva ett inlägg här innan jag somnar.

Natten som var var riktigt hemsk. För det första var det sjukt vart i mitt rum, trots att jag öppnade balkongdörren. För det andra var jag inte trött och för det tredje kokade jag av ilska.
Som jag skrev i för ett par inlägg sedan så har jag tröttnat på att folk ska klaga på min fot. Snälla, bara lägg ner. Jag orkar som sagt inte höra på detta mer.
Foten kommer inte bli bra, men den tar just nu inte skada av att jag tränar. Läkaren vill att jag ska fortsätta springa och promenera för att den muskel som flyttades ska aktiveras. Varje gång jag rör på mig så får den jobba, och tro mig även jag hade protesterat om jag efter tre år helt plötsligt blev tvungen att jobba.
Den här muskeln flyttades när jag skadade foten och har under dessa år inte jobbat någonting. Under operationen upptäcktes detta och muskeln flyttades tillbaka till det stället där den skulle sitta. I och med att den inte blivit aktiverad på så lång tid så höll den på att dö och förtvina. Det är inte så konstigt att det känns i foten.

Jag har dessutom nervskador som gör att foten ständigt gör ont. Det är också något som jag måste lära mig att acceptera.
Enligt min läkare, en fotledsspecialist, så är det bästa för mig att träna. Foten behöver belastningen och jag behöver träningen för att må bra. Jag har tränat regelbundet i mer än halva mitt liv, det går inte att bara lägga av med allt. Jag mår bra av att träna. Jag blir pigg!
Lägger jag av med min träning så lovar jag er att det inte kommer ta lång tid innan mitt psyke kollapsar totalt...

Så snälla, sluta klaga. Jag måste träna för att komma vidare i livet!

Tillbaka till det jag egentligen hade tänkt skriva om, nämligen dagen.

Två timmars sömn lyckades jag skramla ihop under natten. Det var en trött Malin som vid halv åtta lämnade sängen. Lite drygt en timma senare var jag i skolan för att göra klart det sista på laborationen. Jag bakade igår en lyxig mördegskaka som fick följa med till laborationen. Det uppskattades!

 

Direkt efter att laborationen var klar drog jag mig hemåt.

Snälla Sophie körde mig sedan till tåget.

Vid 16-tiden kom jag till Göteborg, mötte mamma och tillsammans åkte vi hem

Väl hemma var jag sådär mindre social. Träningskläderna åkte på och jag gick ut och sprang en sväng. Jag älskar att springa i skogen!

 

 

Kvällen avslutades i Mimerhallen där det var innebandyträning

Nu tackar jag för mig och säger Godnatt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0