Jag har äntligen förstått varför foten gjorde så ont för några dagar sedan och varför det inte hjälpte med några tabletter! Imorse vaknade jag upp med feber, huvudvärk, ont i halsen och med en näsa som rann som ett vattenfall. Anledningen till att jag hade ont i foten var helt enkelt för att jag var på väg att bli sjuk. Det var först för en stund sedan som jag kom på det. Nu när min förkylning brutit ut har smärtan i foten försvunnit.

Att få veta varför den helt plötsligt började göra sjukt ont känns ganska bra. Jag var först rädd för att något hade hänt med den, att något gått sönder.

Trots att jag idag är förkyld och känner mig lite slö på grund av det så tycker jag ändå att dagen har varit mycket bra och jag är extremt nöjd med den.

För att jag skulle få känna lugnet på morgonen fick jag lämna sängen redan vid kvart i sju. Kaffet sattes igång och medan det rann klart tog jag mig en lång, varm och go dusch.

Med en kopp kaffe i en hand och ett äpple i den andra bänkades jag en stund framför nyhetsmorgon. Att bara få uppdatera sig, få reda på vad som hänt runt om i världen och samtidigt få ta det lugnt och starta dagen på ett lugnt sätt är så underbart mysigt. Imorse tände jag dessutom massa ljus, det var fortfarande mörkt ute och min morgon blev genast ännu mysigare.

Till skolan cyklade jag strax innan åtta, grupparbetet öppnades direkt, lite stavfel rättades, några meningar ändrades och vi läste igenom det som skrivits. Mer än så hann vi inte innan det var dags att lämna datasalen för att förflytta oss till en annan sal där föreläsningen skulle hållas.

Idag handlade föreläsningen om lagerplanering och lite sånt. Det var inte så svårt, men hjärnan tänkte på annat. Jag kände mig lite seg och min hals gjorde lite ondare än vad den gjorde när jag vaknade. Jag valde därför att lämna skolan lite tidigare för att dra mig hemåt och ta det lugnt, vila en stund och bara försöka krya på mig lite.

Jag låg på soffan, kollade lite på film, drack lite vatten och slumrade till en stund. Det blev dock bara tjugo minuters sömn innan jag vaknade av att posten kom. Idag kom det ett stort brev adresserad till Båstedt & Bolander.

Jag öppnade det direkt och möttes av en underbart fin teckning som lillälsklingen målat. Självklart hängdes den upp på frysen direkt. Varje gång jag går in i köket ser jag teckningen, ler för mig själv och tänker på min flicka som målat och skickat den till mig. Hon är bara så underbar!

I det stora brevet fanns ett mindre brev. Jag öppnade det försiktigt och såg en så vacker flicka. Det var hennes skolkort. Så underbart fint. Hon är så fin, min lillälskling!

Jag hade förra veckan köpt fyra nya ramar som än så länge inte kommit till användning. Självklart plockade jag fram en, satte i kortet i den, letade fram hammare och spik och började banka lite. Några sekunder senare satt kortet uppe på min vägg.

Jag valde att placera det bredvid balkongdörren. Det gör att jag hela tiden kan se kortet, vart jag än befinner mig i rummet. Hon är bara så vacker och att hon valde att skicka kortet till mig kändes så underbart!

Tanken var att jag skulle ringt henne under eftermiddagen, men tiden sprang iväg och helt plötsligt var klockan åtta och då ville jag inte ringa. Jag misstänkte att hon sov då, så jag får ringa imorgon istället.

Brevet gjorde att jag sken upp som en sol, jag fick massa ny energi och glömde av att jag kände mig lite slö på grund av förkylningen.

Det var en perfekt fortsättning på min redan ganska så bra dag.

När jag ändå var vaken och magen kurrade passade jag på att äta. Idag blev det en matlåda från frysen. Skogssvamppanna med kyckling och pasta. Jag njöt av maten, det var gott, mycket gott.

Planen var att jag och min grupp skulle träffas i skolan igen vid fyra, men det sista som var kvar att skriva skrev Annahita och det gjorde att vi inte behövde träffas. Att få vara hemma och bara ta det lugnt var ganska gött.

Jag valde dock att dra iväg till affären för att handla lite. Jag var så sugen på att baka och behövde lite ingredienser.

Dagens bakning blev en jordnötspaj samt en Oreo Cookie Creamcake. Jag och kusinen har smakat på den sistnämnda och den fick bra betyg. Jordnötspajen har än så länge inte hunnit stelna och det gör att vi får äta den imorgon istället.

Jag klarade av att äta det utan problem, det var inte ens jobbigt att smaka på något sött, något som mitt hjärnmonster egentligen tycker är förbjudet att äta. Det kändes så bra.

Mamma ringde också på kvällen. Att få prata med henne är alltid roligt. Jag älskar min familj och har deras stöd i allt som händer. Det är härligt att veta att jag kan ringa när som helst och att de alltid finns för mig. Jag har världens bästa familj!

Snart är denna dag över, tiden springer iväg. Imorgon är en ny dag och grupparbetet ska lämnas in. Jag ska om en liten stund skriva ut det, men först ska jag kolla på ”Bron” på SVT1.

God natt mina vänner