Jag lever. Dagarna passerar fort förbi.
Jag skrattar, jag gråter. Jag ligger vaken vissa nätter, jag sover sjukt gott de andra nätterna.
Humöret går upp och ner likt en bergochdalbana.

Jag har bestämt mig för att sluta ljuga för mig själv. Det finns självklart en anledning till att jag är ostabil. Maten är jobbig och jag äter förlite. Det måste bli en förändring nu.

Jag har ingen energi kvar och detta beror på att min kropp inte får tillräckligt med näring.
Jag har ljugit för mig skälv och alla andra angående maten. Det går för tillfället lite trögt med ätandet... Men det är bara jag som kan ändra på det.

Jag förstår inte varför jag plågar mig själv såhär. Jag vet hur mycket bättre jag mår när jag äter regelbundet.

Jag har bestämt mig för att ta tag i saken ännu en gång. Det är en nystart nu!
Jag ska krossa ätstörningen!!!!

Mina ögon vill inte länge vara öppna och därför ska jag nu passa på att somna. Andra dagen på flera veckor som jag nu ska somna utan hjälp av tabletter.
Det här kommer bli intressant!

Kram