Skärpning

Det där med att blogga är inte min starka sida längre. Jag har fullt upp med massa annat.

För tillfället ligger jag hemma i min säng hos mina föräldrar. Det var länge sedan jag sov här. Jag sover nästan alltid hemma hos Jens nu för tiden.

Mina dagar består av jobb och innebandy. Jag sitter fortfarande med i styrelsen, men nu som ekonomiansvarig. Det är en hel del tid som läggs till att få koll och ordning på allt.
Jag jobbar dessutom heltid. Inte enligt mitt kontrakt, men det är alltid massa lediga tider som man kan ta. Jag passar på att jobba mycket. Lagom mycket kanske jag ska säga. Jag lyssnar på kroppen när den säger ifrån!

För övrigt händer det inte så mycket speciellt i mitt liv. Jag trivs jäkligt bra på rätt sida Sverige. Jag ångrar absolut inte att jag flyttade hem igen!!!

Puss och kram


Hej och hå

Tiden går fort och jag har faktiskt inte tänkt speciellt mycket på bloggen.

Jag jobbar fortfarande ganska mycket, men det betyder bara massa pengar in.

För ungefär två veckor sedan fick jag brev från mitt försäkringsbolag. Invaliditetsbedömningen var klar. Resultatet blev 10% invaliditet och en ersättning som är en enormt bra grund till mitt kommande hus som jag vill bygga om några år. Någon exakt summa vill jag inte skriva här, men den var faktiskt förvånansvärt hög!

För övrigt rullar livet på som det ska. Jag har dock haft enorma problem med mig fot de senaste dagarna. Det har varit en enorm smärta som jag inte ens önskar min värsta fiende!
Att jag har fått ont i foten är dock inte så konstigt. Jag har tillbringat mycket tid i mejeriet, frysen och på golvet på jobbet. Min fot klarar inte av kylan och alla dessa knäböjningar som görs när varor packas upp.

Igår var det så illa att jag grät i sömnen! Jag skrek, vred mig och grät på grund av smärtan... Å detta samtidigt som jag sov!
Jens fick sitta och trycka på ett visst ställe på underbenet. På utsidan går det förmodligen några nerver som är kassa i min fot. Det gäller att trycka hårt som faaan för att det värsta ska släppa. Det gör fruktansvärt ont när man trycker, men känslan efteråt är ganska go. Den allra värsta smärtan släpper och jag får försöka andas djupa andetag för att hålla resterande smärta på en relativt hanterbar nivå...

Snart ska jag hoppa i säng, det där med att börja jobba tidigt tar på krafterna. Det gamla jobbet är rena semestern jämfört med här på Coop!

Ha det fint mina vänner!
Puss och kram


Äntligen fredag

Hallå cybervärlden!
 
Idag är det fredag och jag var återigen tillbaka på jobbet efter mina fyra lediga dagar. Jens har varit här nere söndagkväll-torsdagförmiddag. Jag ville att han skulle vara med på ett läkarbesök och självklart ställde han upp på det.
 
Att han dessutom stannade kvar några extra dagar var bara väldigt skönt. Jag kunde slappna av och vi fick pratat om allt och lite till. Jens är trots allt den som förmodligen vet mest om mig. Det var han som fångade upp mig när jag var på väg att störta genom golvet för ett och ett halvt år sedan. Han har tidigare varit med när jag träffat min läkare och även teraupet. Jag har tidigare haft svårt att berätta för läkare och teraupet hur läget är, men då är det skönt att ha Jens som kan prata åt mig. Och ja, jag tillåter han att göra det!
 
Men idag var det alltså fredag och dags för mig att återvända till jobbet. Jag jobbade 7-16 och det innebär en hel del varuuppackning. Det märks på min kropp just nu. Jag har fruktansvärt ont i lederna efter alla lyft, drag, slit och liknande. Mina fingrar ser dessutom ut som falukorvar. Högerhanden är ett helvete. Det gör ont att försöka böja mina falukorvsfingrar. Trots att jag känner mig sisådär 250 år, är stel som en pinne och har ganska ont så var det ändå kul att vara tillbaka.
Den glädje som uppstår när jag kliver innanför dörren på jobbet går inte att beskriva. Jag försöker stänga ute allt annat och bara fokusera på det jag ska göra.
 
Nu är det jobb hela helgen och måndag som gäller innan jag får ledig hela tisdagen. Sedan är det jobb onsdag & torsdag samt sommarutbildning på fredag...
 
Trots att klockan nu bara visar på strax efter åtta så känner jag att min kropp inte orkar mycket mer. Jag har helt enkelt inte så mycket val än att snart gå och lägga mig.
Kroppen ska trots allt palla morgondagen också...
 
Trevlig helg!
 
Å grattis tilll brorsan som idag fyller 24 år!

Beroende

Allt går i perioder och saker och ting ändras. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva detta, men nu har jag lärt mig att äta både avokado och mango. Tro det eller ej, men jag är faktiskt beroende!

Mina mellanmål består nu av knäckebröd, avokado och keso. Mycket gott!
 
 
Å det där med mango. Att jag inte ätit det innan är fasen ett mysterium. Jag har kommit fram till att jag älskar mango. Det är så fruktansvärt gott. Kvällsmat är en mango. Det är som att äta godis, fast nyttigare.
 
 
Det är så härligt att kunna äta saker som jag tidigare inte kunnat äta för att jag inte tyckt om det.... Saker och ting förändras och jag är så glad och nöjd när jag som vuxen vågar mig på att äta nya saker.

Vad som står näst på tur att utmana är inte klart ännu, men jag ska se om jag hittar på något spännande.

Kvällen ska nu rulla på i ett långsamt tempo. Jag ligger på soffan, ljusen brinner och magen är mätt på mango. Imorgon är det jobba som gäller.

Puss och kram

Äntligen!!!

Äntligen!

För en vecka sedan la min laddare till datorn av helt och hållet. Sedan dess har jag fått klara mig på att surfa på min lånetelefon. Min rikiga mobil har fortfarande inte kommit tillbaka från sitt spa. Förhoppningsvis är den redo för att återvända till mig under veckan som kommer.
 
Jag har lidit och varit irriterad för att det tagit så lång tid att få den där förbaskade laddaren till datorn. Jag har känt mig handikappad!!!
Men nu äntligen är den här igen!

Efter en veckas vakuum är det nu dags att öppna min mail och se vad som hänt under tiden jag varit borta.

För övrigt så är det jul på jobbet och jag jobbar en del...

Snart ska jag sova för imorgon är det en ny arbetsdag som gäller och jag är sjukt trött just nu.

Sov gott!
Puss

Allt som vanligt...

Idag är det en såndär dag då jag bara vill ligga i sängen och titta på tv hela dagen. Huvudet gör ont och jag är trött, sjukt trött!
För tillfället är jag lite låg, men det är mycket som händer just nu. På jobbet är det stressigt med alla julsaker som ska upp och när jag väl är hemma så är jag för trött för att orka ta tag i saker.
I lägenheten har det sett ut som ett bombnedslag. Jag har inte orkat med att varken städa, tvätta eller diska. Att ha sisådär två veckors disk överallt i lägenheten har inte varit speciellt hemtrevligt, men jag har verkligen inte orkat göra något åt saken.
Jag behöver dessa stunder då jag bara lyssnar på mig kropp som säger till mig att vila. Jag försöker acceptera att det inte gör någonting om det ser ut som ett bombnedslag. Det är bara jag som ser det och då får det vara så.
 
Att jag inte tvättat på länge gör i och för sig ingenting. Det är inte mycket kläder som används. Arbetskläderna används när jag jobbar och väl hemma så är det myskläder som gäller. Jag vet inte när jag hade på mig seriösa kläder sist.

Detta inlägg är likaså mina senaste sjuhundratrettiofyra andra inlägg helt ovettigt och osammanhängade. Allt är helt enkelt som vanligt!
 
Om en stund är det dags att åka till Mimershallen där första hemmamatchen för Marstrands a-lag ska äga rum.
 
Är jag taggad? NEJ
Är jag laddad? NEJ

Bit ihop och kör...!
 
Puss

Ny vecka

Måndagen är här och jag är ledig.
Huvudet gör ont och jag är sjukt trött.

Idag blir det en lugn dag i soffan. Orkar inte hitta på något speciellt.

Mina tankar idag går till Fredrik som igår omkom i en drunkningsolycka =(

http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/drunkningsolycka-i-centrala-kalmar%283466414%29.gm

Söndag

Söndagen är snart slut... Jag har jobbat hela helgen.
Just nu är jag trött... Sitter och äter clementiner och försöker njuta av veckans sista timmar...

Något vettigt finns inte att skriva just nu.
Puss

29 september

Det är helg och jag sitter i min ensamhet och njuter av kvällen.
 
Jag har haft långledigt och varit i Göteborg i tio dagar. När alla andra på jobbet haft semester, medan jag knegat på hela sommaren utan minsta lilla ledighet, så tyckte jag att det var dags för mig att få andas ut. Jag tog ut två semesterdagar och blev ledig i tio dagar. I och med detta passade jag på att åka till Göteborg för att träffa familj och vänner.
Det var så gött att bara få släppa allt och koppla bort allt som hade med Kalmar att göra. Jag hade gärna varit ledig längre, men det får bli en annan gång iställt. Jag hann i alla fall njuta av dagarna och till och med längta tillbaka till jobbet.
Jag förstår inte riktigt det där, men när jag är ledig så längtar jag till min kommande arbetsdag. Detta måste i och för sig vara ett tecken på att jag tycker om mitt jobb!
 
I torsdagskväll anlände jag till Kalmar igen. Det var jobbigt att åka från familjen, men fruktansvärt gött att få komma hem. Jag trivs i min lägenhet, 68 kvadratmeter för mig själv. Att bara få lägga sig i den stora sängen är fruktansvärt härligt.
Det var underbart att få landa i mitt egna liv igen. Här där jag gör vad jag känner för. Det gör jag i och för sig hemma också, men här kan jag vara för mig själv. Det är ingen som blir orolig om jag bara ligger helt tyst på soffan och funderar. Det är ingen som jag måste ta hänsyn till och vara social mot.
Jag kan bara vara och göra vad som känns bäst här helt enkelt.
 
Igår var jag återigen tillbaka på jobbet. Mycket hade hänt under tiden jag varit ledig. Innertaket var på plats och avdelningar var förändrade. Julpappret var ute i butiken och sålde som smör. Det måste dock berott på att en rulle kostade 5:- och smålänningar är ju förknippade med att vara snåla ;)
 
På måndag kommer det mer julsaker och därför har det varit mycket förberedelser. Det ska byggas och förberedas så mycket det bara går.
 
Även om det känns tidigt med julsaker i slutet på septembermånad så mycket jag ändå säga att det är förbaskat mysigt. Jag längtar faktiskt till det är dags att julpynt. Jag ska iår få julpynta mina egna 68 kvadratmeter! Det kommer bli underbart!
 
Jag skulle kunna hålla på att skriva här i all evighet, men det hade nog bara blivit jobbigt för mina läsare. Istället för att sitta framför datorn och skriva så ska jag gå iväg och hämta laddaren till mobilen. Min lånetelefon suger, men det är värt att ha den här ett tag för att få en ny iphone ;)
Min mobil är helt enkelt inne på lagning då on/onffknappen bestämde sig för att lägga av... Tack Johan för att du hjälpte mig med inskickningen av min mobil och tack Jens för att jag får låna din gamla telefon.
 
Alla nummer är borta, så bli inte förvånad om jag frågar med faaaan du är när du smsar ;)

Ta hand om dig!
Puss och kram

13 september

Jag kommer inte be om ursäkt för att det uppdaterats dåligt här...
 
Dagarna rullar i alla fall på och jag jobbar som vanligt. Det är ombyggnationer på jobbet och mycket som ska fixas hela tiden. Julsakerna har börjat rulla in och sommarsakerna ut.
Jag har inte brytt mig speciellt mycket om bloggen. Vissa kvällar har jag dock funderat på om jag kanske skulle skriva några rader här, men sedan har jag ändå bestämt mig för att bara ta det lugnt och slappa.
 
Jag har varit långledig. Torsdag-måndag spenderade jag i Göteborg. Det var innebandycup och självklart var jag och tittade på matcher i Lundbystrand. Det är dock lite tråkigt att lillebror inte är med och spelar. Han är just nu ett kryckmongo.
Knät är skadad... Förhoppningsvis får han svar på magnetröntgen snart!!!
 
Att åka till Göteborg var självklart väldigt skönt. Bara kunna ta det lugnt och inte ha massa saker att göra. Trots detta så var det ändå fruktansvärt härligt att komma tillbaka till Kalmar igen i måndags. Bara att öppna dörren till lägenheten och se hur fantastiskt fint jag har det... Det var en skön känsla och det pirrade till sådär gött i kroppen.
 
Att komma tillbaka till jobbet efter min långledighet var roligt. Jag saknar faktiskt jobbet när jag väl är ledig.
Min visstelse i Kalmar kommer inte bli direkt långvarig. Jag har tagit ut två semesterdagar och på tisdag vänder jag tillbaka till familjen för att njuta av elva lediga dagar.
 
Om en stund ska jag iväg på läkarbesök, men först ska jag ta en titt i mitt badrum där ny spegel och nytt spegelskåp satts upp under morgonen. Jag kan allt en hel del ;)
 
Ha en bra dag och njut av solen!
Puss

Invasion

Igår invaderades min lägenhet av två galna Göteborgare. Det var runt 21-tiden som de äntligen anlände hemma hos mig.
Lite tjöt och alkoholhaltiga drycker hann vi med innan de bestämde sig för att känna på Kalmars nattliv. Jag hade sovit dåligt under natten och kände att det absolut inte var läge för mig att partaja. Jag ska dessutom jobba idag ;)
Vid halv elva var jag själv igen och jag tror knappt att huvudet hann landa på kudden innan jag sov.
 
Vid tre ringde mobilen...

-VAKNA, vi vill faktiskt komma in nu...
Ja, det var alltså grabbarna som kom tillbaka efter sin utekväll.
 
Det var bara för mig att lämna sängen och gå ut för att öppna ytterdörren.
Tror du att det gick att somna sedan? Nää, det kacklades som bara den här. Jag fick höra allt möjligt om kvällen.
En timme senare var jag äntligen tillbaka under mitt täcke... Men inte gick det att sova för det. Det var först vid halv fem någongång som jag ätnligen slumrade till.
 
Halv tio gick jag upp igen. Middagen lagades och frukosten åts. Om en stund ska jag springa in i duschen och sedan är det dags att hoppa i finkläderna (läs:arbetskläderna) för att avklara min 12.00-20.30 dag...
Det blir nog najs.
 
När grabbarna här vaknar till liv vet jag inte, men nu finns det i alla fall middag om de nu får för sig att stiga upp någongång.
 
Ha en underbar dag och njut av livet!
Puss

Mitt lilla krypin

Eftersom jag är så förbaskat dålig på att uppdatera här så får det ikväll bli några bilder på mitt lilla krypin...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Sista juli

Fem arbetsdagar är avklarade... bara två till innan jag går på långledigt.
 
Mitt liv just nu består av jobb och sömn. Jag jobbar hela dagarna och när jag väl kommer hem är jag helt slut. För det mesta somnar jag en stund på soffan, vaknar efter några timmar, äter lite, är vaken en stund till och sedan somnar jag igen. Dagen efter ringer väckarklockan...
Det kanske låter trist, men jag tycker om mitt jobb och då gör det absolut inget att jag sover en del när jag väl kommer hem.
 
Annars så är det sol här i Kalmar. Det kom en regnskur i förmiddags, men det var bara skönt. Jag behöver inte vattna blommorna på balkongen i dag i alla fall.
 
Jag borde egentligen tänka på att äta middag snart, men just nu vill jag bara ligga här och ta det lugnt. Jag kom hem sent från jobbet. Klockan var nästan sju när jag öppnade dörren till lägenheten. Det blev 45 minuter för länge på jobbet idag... men så blir det ibland.
 
Imorgon ska jag jobba i alla fall. 07.00-16.00. Ganska gött att börja tidigt och sluta tidigt!
 
Puss!

Homeknapp

Det var nästan så att mobilen kastades in i väggen!
Jag blev så förbannad när den där jäkla homeknappen valde att lägga av. Jag har visserligen stört mig på att den inte fungerat riktigt på ett antal veckor, men idag blev det bara för mycket...
 
Knappen slutade fungera att jag fick ett enormt anfall! Jag kände inte för att köpa en ny mobil nu, det kunde väl änna vänta ett par månader till... Min bindningstid på abbonemangen går ut i mars och innan dess ska jag definitivt inte skaffa någon annan telefon!
I ren jävla ilska stängde jag av min telefon och började fundera på vad fan jag skulle ta mig till. I ren ilska plockade jag fram 5-56, droppade några droppar på knappen och började trycka utav bara helvete. När all olja försvunnit in under knappen lät jag telefonen ligga en kvart... Å efter det fungerade allt som det skulle! Nöjd och glad igen!!!
 
Nu slipper jag köpa ny telefon...!
 
 

Blickar tillbaka på det som varit

Det har snart gått ett år sedan jag sökte hjälp för depression och ätstörning. Det var ett stort beslut jag tog. Jag hade tröttnat på allt och tyckte att det mesta var tråkigt och värdelöst. Jag förstod inte längre varför jag gick runt på denna jord.
Ska jag vara riktigt ärlig så mådde jag så fruktansvärt dåligt. Jag var inte motiverad till att göra någonting. Jag försökte dölja hur jag mådde, men mina nära och kära hade redan upptäckt hur det var utan att jag visste om det.
 
Jag har många gånger funderat på vad det var som utlöste mina problem...
Jag är helt övertygad om att ätstörningen startade den där onsdagen när jag gick i andra klass. Det var då det brast för mig. Det var då jag tappade självförtroendet helt och hållet. I samband med den där dagen började jag smyga med maten. Jag ljög om att jag skulle äta senare, försökte alltid hoppa över maten i skolan. Det var hela tiden en kamp att ljuga, men tro mig, jag blev bättre och bättre på det ju längre tid det gick!
 
Min ätstörning höll sig på en ganska låg nivå ett par år, men när sjätteklass började så var det inte kul längre. Det var då min bulimi började på riktigt. Jag spydde nästintill varje dag. Jag svälte mig själv, och hetsåt. Det var en kamp. I högstadiet blev det ännu värre. Det var ett helvete då. I samband med att jag som 15 åring tog steget upp i Marstrands damlag i innebandy och samtidigt valde höll på med fotbollen så ökade kraven på mig och det gjorde att ätstörningen blev värre.
Jag tränade mycket, pluggade som en idiot och försökte få lite tid över till att leva. Det var mycket!
Att jag året efter började gymnasiet så insåg jag att det inte gick att fortsätta med allt. Tiden tog slut. Fotbollen och jag gick åt varsitt håll.
 
I samband med att jag valde att säga adjö till fotbollen för att hinna med skolan och innebandyn så drabbades jag av min allvarliga fotledsskada. Den där som förändrade hela mitt liv. Ledband, senor, nerver skadades och det blev dessutom en spricka i fotleden. Jag fick dock inte reda på hur allvarlig skadad jag var förän efter nästan 8 månader. Läkarna trodde inte på mig när jag sa att jag hade ont...
Hur fasen jag kunde spela innebandy en månad efter min allvarliga skada utan att gå under är fortfarande ett under. Tyvärr var jag (och är fortfarande) fruktansvärt envis. Jag vet liksom inte hur många gånger som jag spydde av smärta under träningar och matcher. Jag vet inte hur många hundratals tabletter jag fick i mig...
 
Foten var helt enkelt kass, och nu fyra och ett halvt år, och två operationer, senare är foten fortfarande åt helvet...
 
Som sjuttonåring började jag jobba på Coop. Tanken var att jag skulle jobba 3 timmar/vecka. Det utökades dock fort... Ju längre tid jag jobbat där desto mera timmar fick jag. Det blev långa dagar för mig. Jag gick i skolan varje dag 8.00-16.30 och jobbade oftast 17.00-20.15.
Eftersom jag gick ett specialutformat industriteknisktprogram så innebar det att jag endast hade fem veckors sommarlov. Självklart sa jag att jag kunde jobba så mycket som möjligt, allt för att få mycket pengar...
Det blev mer än heltid i samband med att folket gick på semester!
 
Jag var stressad och trött för det mesta. Trots det så lyckades jag i början på juni 2010 ta studenten med mycket bra betyg. Sommaren spenderade jag för det mesta på Coop. Sista veckan jobbade jag 13 timmar under måndag-fredag. På lördagen flyttade jag hit till Kalmar.
 
Å sedan har allt bara runnit vidare. Jag har pluggat, men inte haft orken till att göra det egentligen. Min ätstörning blev värre och jag tränade för det mesta hela tiden. Foten strejkade och jag mådde dåligt. Första året här i Kalmar var jobbigt. Jag mådde inte bra och kände ofta för att bara ligga i sängen hela dagen.
 
Sommaren som spenderades i Göteborg blev ett rent jävla helvete. Det var då jag insåg hur dåligt jag egentligen mådde. Det var jobbigt och jag ville bara vara ensam hela tiden.
Tillbaka i Kalmar igen valde jag helt frivilligt att bege mig till psykakuten för att få hjälp. Även om resan sedan dess har varit jobbig så är jag så jäkla glad att jag tog steget att söka hjälp!
 
Det konstaterades då att jag hade en svår depression och anorektiskbulimi. När jag i oktober fick jobb på Rusta så kändes det mesta mycket bättre. Jag valde att bli sjukskriven från skolan på heltid för att inte ha press på mig. Tyvärr blev jag även sjukskriven från jobbet när jag var på dagverksamheten.
Jobbet blev en räddning för mig. Jag trivs kanonbra och tycker att det är roligt att vara där. Jag känner mig uppskattad!
 
Min depression är under kontroll och jag måste faktiskt säga att det var länge sedan jag mådde såhär bra som jag gör nu. Det är underbart att vakna upp på morgonen för att ta vara på en ny dag.
Jag kan kontrollera mig själv och har lärt mig att slappna av.
Nu gör det absolut inget att jag jobbar en del. Jobbet får mig att må bra. Det är där jag trivs.
 
Ätstörningen tycker jag inte påverkar mig så mycket längre. Jag har inte spytt på väldigt länge. Det har inte funnits några behov till att göra det. Jag kan äta precis vad jag vill nu utan att få ångest för det. Jag har inte ett normalt förhållande till mat ännu, men som det är just nu så trivs jag med mitt ätande.

Tänk vad lite funderingar kan bli så här många meningar. Jag hade egentligen inte tänkt skriva så mycket, men när jag väl hade börjat så gick det inte att sluta.

Om det nu är någon som orkat läsa igenom hela inlägget så tänkte jag passa på att önska en trevlig kväll.
Jag ska vara vaken i några timmar innan det är dags för mig att hoppa i säng. Imorgon är det jobba som gäller.
 
Puss och kram
 

Hej hej hallå!

Tja alla mina bloggläsare!
 
Jag vet mycket väl att jag suger på att uppdatera bloggen, men för tillfället väljer jag att prioritera andra saker än just sitta och skriva några rader här.
 
För tillfället sitter jag ute på balkongen och njuter av solen. Det gäller att passa på att gå ut när regnet håller sig borta.
Jag är ledig idag, och det är gött!
Det har varit en hel del på jobbet, mycket kunder och stressigt nästintill hela tiden. I torsdags checkade jag ut från jobbet, efter åtta arbetsdagar i rad. Det var härligt att veta att jag hade en långhelg framför mig!
Mamma och pappa dök upp på torsdagen och stannade till söndagsmorse. Det var skönt att ha de här. Äntligen fick jag visa upp min lägenhet!
 
Vi gjorde lite utflykter och bara njöt av att vara lediga. Det var gött att bara vara och göra det vi kände för.
 
Det där är väl ungefär det jag gjort sedan jag skrev här senast. Mycket jobb och lite mys med föräldrarna.

Imorgon är det återigen dags att jobba! Jag längtar faktiskt. Det är roligt att jobba nu. Det händer massa saker och det mesta känns sådär härligt bra.
 
Föresten...
 
Jag köpte idag en liten vattenmelon på 7,5kg. MUMS!!!

24h

I söndags återvände jag tillbaka till Kalmar igen. Det var faktiskt riktigt gött att komma hem till lägenheten!
Sedan dess har tiden bara sprungit iväg. Jag har jobbat en del, men även hunnit med att vara ledig och njuta av solen.
Jag är för det mesta ganska trött, trots att jag sover otroligt mycket. Det bli helt enkelt många timmars sömn varje dag...
 
För tillfället försöker jag vakna till liv igen efter att ha sovit i drygt 24 timmar. Det var behövligt! Jag är dock fortfarande väldigt trött, men det gör inte så mycket. Jag tänkte hålla mig vaken en stund till innan jag låter mina ögon stängas igen. Imorgon ska jag återigen jobba. Det blir dock en kort dag, 7-12. Ganska så gött om du frågar mig. Vad jag hittar på resten av morgondagen återstår att se...
 
Jag ska snart gotta till alla mina kuddar och titta på tv en stund, men först ska jag äta frukost!
 
Puss!

2012-06-30

Ja ännu en gång har det blivit ett uppehåll härifrån. Egentligen hatar jag att ha något att skylla på, men det är faktiskt så att blogg.se-appen inte fungerar och min dator är i stor sett avstängd hela tiden. Det blir inte någon uppdatering då.
 
Jag lämnade Kalmar för några dagar sedan för att få träffa familjen i Göteborg. Att komma hit och bara ta det lugnt är ganska så gött.
Just nu ligger jag i min säng hemma hos Jens och Jocke. Ute skiner solen och termotern stiger hela tiden. Det ser ut att bli en helt okej dag.
 
Jag har egentligen inget vettigt att skriva och därför tar jag och avslutar detta inlägg.
 
Jag lever och njuter av dagarna!
 

Midsommardagen

Jag är just nu inne i en period då jag sover mycket. Det är positivt enligt min läkare. Det är tydligen en fas jag måste gå igenom för att komma tillbaka till ett normalt liv.
 
Denna trötthet som jag dras med gör att jag inte orkar göra speciellt mycket mer än jobba. Även om jag vill träffa alla mina underbara kompisar som står kvar vid min sida trots att jag inte varit så social så finns det inte mycket ork till det. Jag tycker faktiskt att det är förbannat jobbigt och tråkigt att inte längre orka med allt som jag tidigare gjort.
Tyvärr måste jag acceptera läget just nu. När denna fas är över så kommer det finnas mer energi till att göra sånt som jag vill göra!
I förrgår hade jag min första ångestattack på flera veckor. Det var en kraftig sådan. Jag bara låg i min säng och grät, tyckte att det mesta var jobbigt och dessutom kom illamåendet efter en stund. Jag fick i mig min medicin, men den hjälpte inte. Ökade på med några tabletter till... inget hände... tog ytterligare några till, kom upp i maxdosen, och sedan somnade jag. Drygt tolv timmar senare vaknade jag igår upp. Jag mådde bra och var pigg och glad. Det är en sån skön känsla att bara få somna ifrån attacken.
Tyvärr gjorde tabletterna att jag blev ganska dåsig. Det var som att gå runt och halvsova. Jag somnade dock om efter en stund och fick några timmars sömn till.
 
Större delen av dagen spenderade jag på soffan. Jag orkade inte göra speciellt mycket. Framåt kvällen började jag vakna till liv på riktigt. Det var först då jag kunde hitta på något. I kylskåpet hade jag lite saker som höll på att gå ut. Jag passade då på att slänga ihop en kycklinggryta lite snabbt. Det blev verkligen ett hopkok av allt möjligt!
Den blev fruktansvärt god och att äta var väldigt lätt. Det var skönt att kunna laga massa mat med sånt som höll på att bli för gammalt. Det blev nog 8-10 portioner totalt, i alla fall om jag ska följa mitt nya matschema. Det innebär alltså att jag fick minst 15 portioner enligt mig själv eftersom jag vägrar äta så mycket som jag ska! Inte en chans att jag orkar äta en hel portion: 2dl ris, 1.5dl kycklinggryta och grönsaker till det.
Fasen, jag skulle ju vara så fruktansvärt mätt då!
 
För övrigt så är jag ganska nöjd med mitt nya matschema. Jag har fått ta bort antingen lunch eller middag varje dag. Det går inte att jag ska äta två lagade måltider varje dag. Istället räcker det att jag tar en eller en halv frukt. Det är gött att inte behöva äta så mycket!
Alla mina mellanmål är dessutom utbytta till antingen en kopp kaffe eller te. Bara det att slippa äta mackor då är så gött!
 
Mitt nya matschema innehåller bara hälften så mycket mat som det gjorde från början. Allt är anpassat utifrån vad jag vill. Det är härligt att min dietist som håller koll på mina matdagböcker anpassar allt utifrån mig.
 
För övrigt är klockan nu tio och jag ska börja göra mig klar för att dra till jobbet. Igår började rean på Rusta, så det lär bli en hel del folk framöver!
Så, se till att fynda. Massa trädgårdsmöbler som säljs ut, dynor, sommarartiklar och sånt som hör till denna säsong.

Soliga hälsningar från Kalmar
 

Vet inte

Jag vet inte riktigt hur jag känner...
 
Huvudet gör lite ont och jag fryser, trots att jag har massa kläder på mig och dessutom ett varmt täckte runt mig. Näsan rinner lite lätt och halsen känns konstig.
Jag hoppas verkligen inte att jag är på väg att bli sjuk! Jag har inte lust att ligga däckad...
 
Det händer inte speciellt mycket i mitt liv. Jag jobbar en del och är ledig en del.
Imorgon är det tydligen midsommarafton. Jag ska bara vara hemma och slappa! Jag orkar inte "fira" något. På lördag ska jag dessutom jobba så då gäller det att jag är pigg.
 
Precis som alltid så skriver jag bara massa onödiga meningar här... men det är nog en del av mig...
 
Snart flyttar jag från soffan till sängen. Tvtittandet får fortsätta där fram till att min ögon stängs.
 
Godnatt

Tidigare inlägg Nyare inlägg