Landet ingenstans?
Om jag ska vara ärlig tror jag det, kanske inte i termer som "landet ingenstans" men livet är vad man gör det till. Vill du skapa dig den där lyckan är det endast du som kan göra en förändring. Visst kan andra människor påverka dig runt om, kärleken kanske dyker upp runt hörnet.. men mår inte man själv bra i sin själ och älskar man inte sig själv, kan man inte älska andra..
Underbar start på denna vecka!
Det går bra nu, jag trivs med mina dagar och njuter av att timmarna tickar på.
Idag har jag haft en mysig dag där jag gjort det jag känt för. Träffat en kompis, shoppat lite, pratat i telefon, varit hemma hos familjen och sånt. Riktigt underbar dag måste jag faktiskt säga.
Fick även lämnat blod på morgonen. Allt var bra och jag kände mig nöjd efteråt. Det är alltid lika gött att bli av med lite blod, jag känner mig så ren på något konstigt vis.
Ryggen har dessvärre blivit värre. Nu gör den ont, riktigt ont! Det bara strålar ner i skinka och baksida lår. Inte alls gött faktiskt... Men jag försöker bita ihop ändå. Ryggen ska få förstöra mina underbara dagar!
Snart ska jag gå ner en våning och lägga mig i sängen. Jag är trött och ser fram emot lite sömn.
Imorgon är det uppstigning tidigt igen...
Söndag, äntligen söndag!
Det går för fort! Jag hänger inte med längre!
Min mardrömsvecka är över. 7 arbetsdagar är avklarade. Jag har varit sjukt trött på morgonen, men trots allt hunnit i tid till jobbet varje dag.
Jag tror tyvärr aldrig att jag kommer vänja mig vid att behöva gå upp vid fyra på natten. Det är verkligen inte mänskligt att behöva lämna sängen så tidigt!
Jag vet inte vad jag ska skriva, just nu känns allt bara mörkt. Jag är trött och borde egentligen sova... men det finns lite saker som måste göras innan jag förflyttar mig en våning ner, ner till sängen...
Arbetsdagarna är roliga, men jag märker verkligen att arbetet sliter enormt på kroppen. Det är tungt att bära 25 kilo tunga säckar. Min rygg protesterar och foten har gett upp. Det är lite segt, men vad ska jag göra åt saken liksom? Försöker bita ihop så gott jag bara kan, men ibland är det jobbigt.
Att just ryggen gör ont känns inte alls bra. Det är absolut ingen gott tecken!
Sorry pappa, jag vet att du inte tycker om att jag har ont i ryggen och att du bara vill mitt bästa... men jag kan inte lösa situationen just nu. Vissa dagar måste jag bära säckar och det tar på ryggen. Jag vet att det inte är bra för mig, men jag måste utföra jobbet ändå.
Ääh, det här blev ett konstigt inlägg... men jag orkar inte riktigt bry mig just nu.
Kroppen är trött och behöver sömn.
Imorgon ska jag ut på äventyr... helt på egen hand!
Så gött!
Nu ska jag checka ut från allt och bara njuta av min lediga vecka!
Puss ♥
Ny navelpiercing
Jag ansåg att piercingen såg bra ut och jag tog därför beslutet att byta till ett nytt smycke.
Det är dock inte jättegött att jobba med denna. Den hänger lite för mycket och när jag bär säckarna så skaver det lite lätt mot smycket... men det har jag löst genom att sätta ett plåster på själva den hängade delen.
Twixie
Lillflickan är vaken och jag kan inget annat än att le åt denna lilla krabat.
♥
Det går bra nu!
Jag har aldrig varit en person som tycker om att planera mitt liv. Det beror nog mest på att jag hatar att ständigt vara upptagen. Jag tar jobbet i första hand och utöver det vill jag inte ha något speciellt inplanerat. Jag vet att jag efter en arbetsdag kan vara som ett vrak och att då behöva dra iväg på något är inte något jag hurrar mycket för.
Dagarna rullar i alla fall på och jag måste faktiskt säga att min helg var otroligt bra. Sådär extra otroligt bra. En såndär helg som jag kommer minnas länge.
På lördagen fixade jag käk här hemma. Det blev otroligt gott. Jag mådde dock skit dåligt, extrem huvudvärk, migrän, och ont i ryggen... men jag ignorerade det ändå under hela dagen och bara njöt av trevlig sällskap i form av familjen och moster med familj.
På natten till söndagen ville jag skjuta mig själv lite lätt. Hamstrarna befann sig i mitt rum och störde. De sprang i hjulen och gnagde på gallret. De "pratade" med varandra, vilket innebar ett jäkla pipande. Det var lite mindre gött, och med min huvudvärk och ryggvärk var humöret inte riktigt under kontroll...
Framför datorn hamnade jag istället för att sova, trots att det inte alls var gött med ljuset från skärmen. Jag bet ihop och hamnade på facebook, vilket inte längre är speciellt vanligt...
Och sedan ändrades hela min natt. Det blev bara så mycket bättre och jag njöt av timmarna som tickade på. Den natten gick från ett helvete till något bra. Mysigt och trevligt.
Att en chattkonversation kan ändra på så mycket. Att en person kan få mitt kassa humör att försvinna... ja, jag är fortfarande chockad.
Jag önskar att jag kunde skriva mer om detta, men det går inte...
Jag gjorde det igen helt enkelt. Nu är det nog ingen som kommer förstå vad jag menar, men jag tycker om att prata lite gojja. Det blev bara så.... perfekt.
Innerst inne trodde jag aldrig att det skulle hända en gång till. Det blev ju bara så fel sist...Men se vad saker och ting kan ändras.
Det var i alla fall en glad Malin som på söndagsmorgonen somnade.
Jag ville egentligen bara säga att jag är lyckligast på denna jord :) ♥
Puss!
Söndagsångest!
Helgen har gått för fort och imorgon är det redan måndag. Jag har dessutom mardrömsveckan framför mig. Det innebär att jag jobbar förmiddag, 06.00-15.00 måndag till söndag. Det är en jobbig vecka och när helgen kommer är jag helt slut. Tiden segar sig fram och jag som är en nattmänniska har förbannat svårt att komma i säng innan midnatt. Det blir inte många timmars sömn.
Min väckarklocka ringer om fem och en halvtimma... men inte kommer jag kunna somna än på ett par timmar. Jag är pigg och att somna nu kommer aldrig gå.
Jag hatar verkligen att gå upp tidigt. Det suger! Jag är dock glad att alla andra här hemma sover för mitt extrema morgonhumör jag har vid fyra-tiden är absolut inte att leka med...
Jobbet flyter i alla fall på. Jag tycker att det går bra och jag har koll på, inte allt, men i alla fall det mesta. Jag känner att jag kan jobba mer och mer självständigt!
Snart ska jag ta med mig min söndagsångest till sängen. Det är i alla fall dags att krypa under täcket för att försöka lura kroppen att det är dags att sova. Det kommer knappast gå, men jag ska i alla fall försöka!
God natt!
Delad
Idag har jag en känsla av att vara delad. I många olika bitar. Det känns som att olika personer tar olika delar av mig, utan att fråga om lov. Sen är det bara en liten ofullständig Malin kvar. En bit här, en bit där. Eller som att någon tar i ena kanten av mig och drar, och sen kommer en annan och drar i den andra kanten. Och sen en tredje osv.
Jag undrar över vad folk vill av mig egentligen? Vill ha ut av mig? Kan ni inte bara säga vad ni vill ha? Jag är inte bra på att gissa.
Känsloidentifiering
Försöker identifiera morgonens känsla, men den är av den där jobbiga typen... tom... tomhet... Brukar vara så på morgonen. Denna totala tystnad inom mig.. Den leder oftast till total orkeslöshet och motivationsbrist.. Det känns som någon satte på kranen igår och lät den stå på hela natten. Det har bara forsat ut känslor som nu sitter klistrade på mitt möblemang. Vart jag än tittar ser jag en känsla..minnen..geggamojja.. Vill inte ta i något, tänk så fastnar de på mig... Det ekar inom mig. Dessa tankar som jag nu tvingar fram för att skriva, de studsar och finner inte fäste i något, känns som jag kan skriva va fan som helst.. tror jag ska städa
2,5 h kvar
Sitter just nu på jobbet och tittar på maskinen framför mig som packar plast.
Trött som bara den är jag och allt jag önskar är att få sova.
Det är dock bara två och en halv timme kvar på denna arbetsdag :)
Bekräftelse
Jag såg ett program om de hemlösa, där var en kvinna som sålde sex, hon visste var hennes knapp satt, men hon hade stängt av för länge sedan, å nu kunde hon inte få igång systemet igen.. knappen hade rostat fast.. Kanske behövs den här automatiska på och avknäppningen så att vi inte fastnar i ett läge. Det är kanske inte meningen att vi ska veta var den sitter..
Men när det bara gör ont, som nu.. vill jag bara starta om hela systemet, ctrl+alt+delete...
För några timmar sedan när jag var ute och gick reflekterade jag över att jag i just det ögonblicket inte kände något speciellt. Jag gillade den känslan... Jag kostade på mig ett leende och hoppade ut i gräset och bara mös i min icke känslorika värld. Ingenting av känslor existerade och det kändes som inget spelade längre någon roll. Jag var färdig och kunde gå vidare!!
Nu åker de ut!
Twixie gnager på gallret och det spelar verkligen ingen roll hur mycket jag än tar upp henne, gosar med henne och putter bort henne från gallret, lik förbannat fortsätter hon. Jag hade behövt sova och känner inte för att jobba mer med henne denna natt.
Risken är dessutom att resten av familjen vaknar av att hon gnager...
Nu åker de i alla fall ut i tvättstugan. Där kan de inte störa...
Förresten funderar jag på om det verkligen är två honor. De är ovanligt intresserade av varandra...
Imorgon planerar jag att köpa några nya leksaker till dem. Kanske det får Twixie att sluta gnaga.
Ska slänga ner en tom toalettrulle i hennes bur när de är förflyttade. Hon är liten och behöver aktiveras mycket!
Sen efter det ska jag sova!
!
Igår (ja, klockan är faktiskt efter midnatt) var jag tillbaka på jobbet igen efter min ledigvecka.
Det var skönt att vara tillbaka på stället, träffa arbetskamraterna och så. Lite chilldag, men samtidigt en hel del strul. Lite småsegt var det faktiskt när jag väl tänker efter...
Jag skaffade under min ledigvecka två hamstrar. Det blev två honor som döptes till Chim-Chim och Twixie.
Just nu står gnagarna i mitt rum och går mig lite smått på nerverna. Jag hade glömt av hur det lät när en hamster springer i sitt hjul...
Twixie har även börjat gnaga lite smått på gallret... men det där kommer inte bli långvarigt. Jag ska allt se till så att hon slutar med det illa kvickt!
Här är mina två små monster.
Chim-Chim:
Nu tänkte jag gå och lägga mig. Imorgon väntar ännu en arbetsdag...
Godnatt
?
Det är så märkligt hur man kan överraska sig själv. När man varit helt övertygad om att man kommer bli nöjd vid en viss punkt. Och sen när man är vid den punkten så känns allt bara värre än vanligt.
Med ett hjärta som slår så oregelbundet att jag tror att det antingen ska sluta slå, eller slå så fort att jag tror att det kommer hoppa ur bröstkorgen på mig. Drar ett djupt andetag men känner inget syre i lungorna. Andas långsamt in genom näsan men får bara mer panik över att jag inte får tillräckligt med luft. Tänker att jag bara måste lugna mig, jag får luft, detta går snart över. Det går snart över.
Detta går aldrig över.
Man kan bli fet på apelsiner
Jag är så jävla less på att höra folk säga att dom ska ”unna sig en tårtbit” eller ”motionera bort gårdagens chips”. Det känns som att många tror att en ballerinakaka sätter sig direkt på låren, att en pizza leder till fetma och att en godisskål är en dödssynd. ALLT handlar om kalorier IN och kalorier UT. En stillasittande kvinna behöver ungefär (det är väldigt olika, beroende på vikt, motion, metabolism och längd!) 2000 kalorier för att hålla sin vikt. Huruvida det då är 2000 kalorier chips, choklad, mat eller äpplen spelar ingen roll.
Enda skillnaden är att äpplen innehåller mer vitaminer och näringsämnen än chips samt att äpplen innehåller mindre kalorier per 100 g än chips, alltså måste du äta mer äpplen än chips för att komma upp i 2000 kalorier. Get it? Rent fysiskt så kan man alltså bli fet på äpplen, morötter och apelsiner lika väl som att man kan gå ner i vikt av choklad, kakor och glass.
Man ska dock inte stirra sig blind på kalorier, faktum är att man inte ska titta på de alls enligt mig. För det jämnar ut sig. Vissa dagar äter vi mer och andra mindre, kroppen reglerar det alldeles själv genom att ge signaler om hunger, sug och mättnad. Men snälla, sluta snacka om att synda och unna sig. En kaka är precis lika okej som ett äpple. INGET livsmedel i världen gör dig fet så länge du inte äter extremt stora mängder, dag efter dag efter dag.
Hamsterhjul
Inget blir som jag vill... och det värsta är att jag börjar vänja mig vid motgången, det är sjukt olikt mig. Jag brukar för det mesta glida runt på mitt bananskal, visst glider jag av ibland, men hittar alltid tillbaka... men nu vet jag inte ens vart bananskalet är, meckigt som fan att ta sig upp då.
Så jag springer runt i mitt hamsterhjul i stället, ett sånt hamsterhjul som gnisslar. För jag varken hinner eller pallar olja det...
Grattis!
Grattis!
♥
Sömnlös natt!
Mitt huvud håller på att sprängas och det går bara inte att sova. Om ungefär två timmar ska jag befinna mig på jobbet, och väckarklockan ringer alltså om en halvtimma. Jag har inte fått någon sömn hittills och nu är det bara att acceptera att jag blir sömnlös denna natt.
Det är bara så störande. När jag väl vill sova så går det inte... Jag är så trött på detta!
Hur fan ska jag palla med en arbetsdag med denna huvudvärk? Och dessutom utan att ha sovit.
Det känns just nu bara meningslöst att ligga kvar i sängen och jag ska därför lämna platsen och gå ut och springa en liten sväng. Det lär förmodligen vara vrålblött överallt, men jag orkar inte bry mig. Jag måste få röra på benen lite!
Lördagen var för övrigt katastrof. Mycket mer än så behöver jag inte säga... Glöm och gå vidare... eller nått sånt. Mycket dålig dag helt enkelt.
Jag skulle göra vad som helst för att få en paus, ett break från allt. Behöver rensa hjärnan lite. Skaka ur allt dåligt som gnager där inne, ta tag i livet och få allt att bli lite bättre. Jag behöver ett par dagar då jag bara gör det jag vill och känner för. Ett par dagar för mig själv då jag släpper kontrollen över allt. Då jag bara låter dagarna gå utan att planera något. Låter tårarna rinna om det behövs, struntar i äta om jag inte är hungrig, ligger kvar i sängen hela dagen om det känns bra... Ja, jag behöver helt enkelt ett par dagar för mig själv!
Idag jobbar jag sista dagen för denna vecka. Imorgon startar min lediga vecka. Ack va gött det ska bli att få andas ut lite, och dessutom inte behöva gå upp mitt i natten. Jag ser fram emot att få sova lite längre på morgonen och bara få slappa en del.
Att jag dessutom ska spendera veckan med min lilla prinsessa gör att allt känns sådär extra bra.
Nä, nu måste jag rappa på och lämna datorn om jag ska få avklarat löprundan innan det är dags att dra till jobbet.
Ha en underbar söndag!
♥
Fredag!
Fredag, underbara fredag... Ääh va fan, för mig spelar dagarna inte längre någon roll. Jag jobbar varje dag denna vecka och har därmed två arbetsdagar kvar innan det är dags för lite ledighet.
Just idag vet jag inte riktigt hur jag känner mig. Vaknade imorse upp med ett leende på läpparna, trots att jag endast sovit i tre timmar. Blev riktigt bitter när jag tittade ut och såg regnet ösa ner. Just då hade jag inte alls lust att gå och hämta tidningen, men att hoppa direkt in i bilen var inte att tänka på. Jag hade garanterat somnat om jag inte fått frisk luft innan. Nu är det inte mer än typ kanske 50 meter till brevlådan, men ändå liksom...
I bilen dunkade musiken på hög nivå, men inte blev jag ett dugg gladare för det. Det var först när jag kom fram till jobbet och mötte mina arbetskamrater på parkeringen som leendet på läpparna kom tillbaka.
Hela arbetsdagen flöt på snabbt och bjöd på en del skratt. Det var kul att jobba! Timmarna försvann och när jag lämnade stället så kunde jag pusta ut. Dagen hade varit bra och jag kände mig sådär fånigt lycklig. En pratstund med M och allt blev bara sådär extra bra.
När jag väl satte mig i bilen för att åka hem hände det något. Tröttheten slog till och psyket spelade mig ett spratt. Jag satt i min egna lilla värld och tänkte på allt annat än positiva saker. Jag var ofokuserad på vägen och ville bara hem till min säng, hem till tryggheten. Det var lite segt och jag måste faktiskt erkänna att jag knappt minns att jag körde min bil. Nu i efterhand känns det inte alls bra. Jag har kört bil utan att vara uppmärksam på vad som hände runt omkring mig. Inte riktigt okej om man säger så.
Att komma hem till familjen var härligt. Jag lämnade kvar mitt extrema humör i bilen, släppte alla dumma tankar på gårdsplanen och klev innanför dörren med ett stort leende på läpparna.
Kvällen har jag spenderat i mitt rum. Jag är riktigt partysugen, men om 8 timmar börjar jag jobba och jag ska kunna köra bil dit... Att festa lite ikväll är alltså ingen bra idé! Surt!!!
Om en stund ska jag gå och lägga mig. Väckarklockan ringer som vanlig klockan 4.30...
Trevlig helg!
Torsdag 16 juni
Jag har nu hela veckan försökt komma i säng tidigt för att få så många timmars sömn jag bara kan få innan det är dags att gå upp. Det har dock gått käpprakt åt helvete... Tiden går för fort och hittills har jag inte kommit i säng innan klockan passerat 22-sträcket. Att jag sedan inte kan somna förrän efter midnatt gör inte saken ett dugg bättre. Jag har inte sovit mer än 4 timmar per natt under hela denna vecka. Ögonen går i kors när jag väl kommer till jobbet. Det är förbannat segt, men det spelar ingen roll hur mycket jag kämpar för att somna tidigt går bara inte. Jag är en nattmänniska!
Idag var det en seg dag på jobbet. Jag var otroligt trött, men ändå fick jag avklarat alla timmar. Efter jobbet var det brännbollsturnering. Jag valde dock att avstå och aggerade publik istället. Min fot har gjort lite småont i går och idag samt ljumskarna är åt helvete efter gårdagens målvaktsinhopp. Att riskera något ville jag inte och nu i efterhand känns det otroligt bra att jag inte var med...
Stressade sedan från brännbollen till styrelsemötet. Det var rallykörning på hög nivå!
16 timmar efter att jag lämnade hemmet var jag tillbaka igen. Slängde ihop två cheececakes till morgondagens fika. Fredagsfika är något som jag ska införa på skiftlag 2 på Borealis!
Nu är jag på plats i sängen, redo för att sova.... men trött är jag inte...
Ska se om jag kan hitta något bra att titta på en stund.
Har massa roliga kort på kameran från dagen, men just nu är jag för lat för att sätta in minneskortet i minneskortsläsaren och ladda upp dem här.
4,5 timmar kvar tills jag ska upp igen...
Nattinatti ♥
