26/4
Jag har haft många underbara dagar sedan jag uppdaterade här sist. Det har även funnits stunder som varit mindre bra, men man kan inte alltid vara på topp!
Det har egentligen inte hänt speciellt mycket sedan jag skrev här sist. Lillebror klarade sitt körkort för drygt en vecka sedan och kör nu runt med min bil.
Påsken firade jag hemma hos familjen. På skärtorsdagen kom jag hem och annandagen var jag tillbaka i lägenheten.
De dagar jag var hemma passade jag på att slappa och lata mig så mycket jag bara kunde. Jag lyckades samla massa kraft och energi och känner mig nu redo för de sista veckorna innan det är dags för sommarlov!
Träffade även några släktingar, vilket självklart var mycket kul. Ett par födelsedagar hann jag också med att fira när jag var hemma...
Jag har kommit igång med träningen igen. Idag har jag sprungit 2*30 minuter. Så underbar.
Solen skiner dessutom, och jag gjort det i några dagar.
Avslutar detta meningslösa inlägg med att gratta storebror som idag fyller 22 år.
GRATTIS!
13 April 2011
Jag har tappat suget, det är inte lika roligt att blogga längre. Det kan vara så att jag har tröttnat lite smått. Det är få som vet om alla mina bloggar som jag har skrivit på under mina 6 år här i bloggvärlden. Just nu är det "bara" 5 stycken som uppdateras med jämna mellanrum, och då är inte den här medräknad.
Jag tror det helt enkelt har blivit lite för mycket, vilket egentligen kanske inte är så konstigt.
En blogg för mig är en sida där man ska skriva det man känner för och tänker på. Det ska inte finnas några måsten. Nu har jag tyvärr haft många olika bloggar om olika saker, det har bara varit jobbigt att ständigt behöva tänka på vilken blogg jag skriver på för att inlägget inte ska hamna på fel blogg... Ja, det är sjukt och jag förstår ärligt talat inte varför jag sysslat med det här...
Det är först nu som jag inser att bloggen faller längre och längre ifrån mig, jag är inte lika intresserad längre av att varken läsa eller skriva bloggar. Sedan jag skaffade min iphone så har det bara blivit ännu mindre datoranvändning. Nu är min dator avstängd så mycket det bara går. Är det något viktigt jag måste kolla så använder jag mobilen. Det datorberoende som fanns för ett tag sedan är borta. Jag tycker bara det är slöseri att sitta framför en skärm medan klockan tickar på. Jag har så mycket annat för mig som jag anser är viktigare.
Jag kan ändå passa på att uppdatera er med att foten äntligen går framåt igen, halsen gör nästan inte alls ont och att skolan går bra. Jag har även skrivit under mitt anställningsavtal inför sommarjobbet. Lönen är fett go!
Jag har även fått ett par kommentarer från engelsktalandepersoner de senaste veckorna. De är bara kommentarer på inlägg som är ett par år gamla. Det är lite läskigt. Hur har de hittat hit och vilka är de?
Nu ska jag göra klart min inlämningsuppgift som ska in imorgon.
Vi hörs en annan gång!
Ta hand om dig!
Lagom
Är lagom ens en bra sak? Vem vill vara lagom? Sitta säkert, ha alla kort i handen så att säga.
Inte jag. Jag tror att man behöver den där ovissheten. Tänk vad tråkigt om man skulle gå runt och vara lagom hela tiden. ”Att våga är att förlora fotfästet för en liten stund, att inte våga är att förlora sig själv " Våga vara annorlunda helt enkelt. Gå emot strömmen och lita på magkänslan. Sluta vara lagom. Nöj dig inte med lagom.
over and out
Ibland
Ibland känner jag att jag inte räcker till. Så där som människor gör. Duger jag, är jag god nog, borde jag ha gjort annorlunda? Men i samma tanke finns denna: Allt jag gjort, allt jag känt, alla misstag jag begått och alla de miljoner känslor som rusat igenom mig under åren är det som definierar den jag är idag. Jag är genuint tacksam för alla upplevelser som byggt mitt liv. Om de dessutom byggt på mina fel och brister så låt så vara. Jag brukar alltid säga att perfektion är trist och jag menar det. Lite emotionell skit under naglarna och skrapsår på knäna gör en människa mer intressant för mig. Om vi inte är tänkta att använda alla våra känslor så varför har vi i så fall fått dem?
Ut och känn lite idag folk! Var stolta över den ni är idag, var snälla mot er själva och njut av livet, jag tror att det är tanken.
Testar att blogga via iPhone
Dagarna går fort!
Jag har haft mycket att göra i skolan, det har varit tentor och mycket plugg helt enkelt.
Foten går det tyvärr inte framåt med, jag har fått en inflammation i senan och fästet på insdan och därför blivit tvungen att ta ett steg bakåt i sjukgymnastiken.
Jag har inte känt mig helt på topp efter att det först var mycket i skolan och när foten började krångla så rasade liksom allt. Jag kände att jag inte klarade av att vara social. Jag ville fokusera på viktigare saker än att sitta framför datorn. Mitt mående är något jag har prioriterat mer än sociala saker. Mina kompisar blev lite smått oroliga när jag inte varit inne på facebook på två veckor, men jag blev tvungen att göra det som var bäst för mig.
Det har alltså hänt en del sedan jag uppdaterade sist, jag kommer dock inte skriva om allt men här är några dagar som jag minns mer än andra.
Vi har haft sol och vår i Kalmar. Det var ett tag sedan man kunde sitta i linne och shorts på balkongen utan att frysa!



I fredags var det dags att fira en Kalmarkompis som fyllt år. Hon hade bestämt att det skulle vara barbietema, och alltså skulle alla vara klädda i rosa kläder. Det beställdes även en vit tårta, och självklart fixade jag det.

På kvällen var det skottlossning 100 meter i från längenheten
I måndags opererade jag bort mina mandlar.
Operationen gick bra och jag blev utskriven strax efter klockan nio igår morse. Jag bestämde mig ganska snabbt för att ta tåget hem till Göteborg.
Och nu sitter jag här hemma i huset, familjen är i skolan/på jobbet. Jag är ensam hemma och har inte så mycket att göra. Jag har inget skolarbete och kan därför njuta av att bara vara ledig.
Vi hörs snart igen!
Kram
Sommarjobb fixat!
Sommarjobbet är nu fixat!
6 juni - 21 augusti!
GÖTT
Förändring
Igår påbörjade jag lite rensning i klädkammaren. Kläderna fick inte längre plats i garderoben och jag funderade ett tag på hur jag skulle lösa det. Tillslut kom jag fram till att den enda lösningen som fanns var att köpa en till garderob. Sagt och gjort, jag drog iväg och en stund senare kom jag med en garderob på cykeln. Japp, du läste rätt. Jag transporterade hem garderoben på cykeln! Det var inte så jobbigt som det låter, men jag måste faktiskt erkänna att jag fick ett antal konstiga blickar när jag promenerade hem.
Jag byggde ihop den snabbt och ställde den på plats. Kläderna förflyttades från klädkammaren in till mitt rum. Alla tjocka tröjor och klänningar fick dock hänga kvar.
Eftermiddagen gick till att plocka, städa, rensa och lite sånt tråk. Jag fick dock lägga av tidigare än jag tänkt mig. Foten ömmade nått enormt och det var bara för mig att inta lite smärtstillande och vila.
Smärtan försvann fort, men jag fick självklart alla tänkbara biverkningar man kan få av tabletterna. Så inatt har jag både varit klarvaken, mått illa, varit yr, haft den den konstiga känslan i kroppen, och bara mått lite mindre bra helt enkelt. Rummet såg ut som ett krig och när jag ändå var vaken så låg jag i sängen och funderade lite på hur jag skulle kunna fixa resten på ett smart och bra sätt.
En timmas sömn hann jag få innan det var dags att kliva upp och dra till skolan. Ett grupparbete skulle göras klart och skickas in. Vi löste allt ganska så snabbt, eller i alla fall snabbare än jag tänkt mig. Men inte klagade jag på det. Jag kom hem i tid, fick slängt in väskan i rummet för att sedan dra till IKEA.
Jag fick köpt lite lådor och sånt där som bara är tråkigt att köpa egentligen.
En lite tupplur blev det när jag kom hem. Jag var ganska trött eftersom jag inte fick sovit så mycket inatt. Pigg som en lärka fortsatte jag sedan med mitt städa/röja projekt.
Ganska så nyss blev jag helt klar. Det är i och för sig en del som ska upp i förrådet, men det får jag fixa imorgon för idag orkar jag verkligen inte.
Här är några bilder på resultatet:
Här är mitt rum. Garderoben fick stå nere i hörnet!
Klädkammaren!
Till garderoben har jag skaffat ett antal lådor, som nu är fyllda med lite blandat. På hyllan är också några nyinköpta lådor, här i har jag schampoo/balsam/tvål/tvättmedel och sånt.
Alla mina tjocka tröjor och klänningar är upphängda.
Det blev så otroligt mycket bättre. Det känns rymligare där inne i och med att det faktiskt är lite mer golvyta nu. Trådbackarna som står där inne kommer förmodligen åka upp i förrådet. Jag vet liksom inte vad jag ska ha där i. Jag har faktiskt inget mer att lägga där. Men jag avvaktar en vecka eller två, för man vet aldrig vad som kan hända.
I badrummet har vi rensat lite i hyllan, tagit bort lite saker och så.
Jag är fullt medveten att mattan ligger lite konstigt, men jag slängde bara in den där igår och har inte brytt mig speciellt mycket mer...
Ny tvålpump och tandborsmuggar köptes idag!
I köket ser det ut som vanligt. Nya gardiner åkte upp för några veckor sedan.
Diskstället ställde vi bort, det var bara i vägen. Det blir inte så mycket disk när man bara är två personer och speciellt inte när vi inte ens äter samtidigt. Det är mycket smidigare att diska, torka och ställa in i skåpet direkt.
Det är kul när saker och ting förändras. Jag är riktigt nöjd med resultatet!
Det känns som en helt ny lägenhet. Att småsaker kan göra så mycket!
Imorgon har vi en ny dag, en tisdag om jag inte minns helt fel. Det betyder för mig ännu en ledig dag och en vecka kvar till nästa tenta. Jag tänkte gå upp relativt tidigt, dra iväg och införskaffa lite käk och sedan blir det plugg resten av dagen.
Nu är det snart dags att avrunda dagen...
Kram!
RIP mobilen
Det kommer även ske en nummerflytt, vilket jag hoppas ska ske utan problem. Jag lämnar nu halebop-världen och traskar in i tele2djungeln.
RIP
Min mobil mår inte så bra. Den typ har gått sönder. Knapparna låser sig inte längre, skärmen typ sitter lite löst...
Det är dags att införskaffa en ny! :(
9/3-2011
Vakna, träna, duscha, plugga, tv, dator och sova...
Idag var det i alla fall tidig uppstigning, redan klockan tjugo över sex! Jag minns inte när jag gick upp så tidigt senast. Man blir lite bortsämd när det endast är 1-2 förläsningar/vecka som dessutom börjar kl. 13.15.
Anledningen till att jag gick upp tidigt var för att jag skulle till sjukgymnasten klockan 07.00. Inte mänskligt att få en tid så tidigt!!!
Besöket gick i alla fall bra, trots att jag var enormt trött. All rörlighet har kommit tillbaka och hon var riktigt imponerad över hur stark jag var i foten. All den extremt tråkiga träningen som jag gjort i två veckors tid har helt enkelt hjälpt!
Så gött liksom! Nästa besök är om två veckor och fram tills dess har jag fått andra övningar att göra.
Efter sjukgymnasten drog jag till gymmet. Så gött att få träna på morgonen. Det blev dock bara 1,5 timmar för mer än så orkade jag inte. Direkt efter duschen hemma somnade jag gött på sängen.
Eftermiddagen har bestått av plugg både ensam och med kompisar. Trevligt! :)
Nu är det tv och dator resten av kvällen som gäller
Längtar
Sluta tjata!
Jag har själv valt att träna två timmar varje dag. Jag gör bara sånt som jag vet att foten inte kan ta skada av. Jag har pratat både med läkaren och sjukgymnasten och fått bekräftat att min träning inte kan skada foten, så varför i helvete ska ni hålla på att klaga på mig?!
Jag är så trött på detta. Är det avundsjuka? Bara för att jag har diciplin och motivation till att träna varje dag...
Träning är en del av mitt liv och nu när jag varit utan den i två månader, gått upp 1 kilo och bara känt mig allmänt slö så är det väl självklart att jag är nöjd och glad över att äntligen få träna igen.
Jag vet själv när gränsen går, när jag håller på att skapa ett beroende. Jag är fullt medveten om att överdriven träning inte är bra. MEN jag har full kontroll nu! Jag tränar inte för att bli en size zero, jag tränar för att det gör mig glad och för att jag ska bli piggare.
Det är tydligen svårt för vissa att förstå detta. Två timmar på gymmet gör att jag förbränner 1200-1300 kalorier, det är alltså ingen hårdträning jag sysslar med. Min kropp är inte i balans för att dra igång stenhårdträning direkt. Jag ska överleva också!
Jag är så trött på att höra på allt tjat. Jag tränar, äter, sover och mår bra. Varför då klaga på mig? Det är ändå mitt liv vi snackar om. Det är bara jag som kan avgöra när det blir för mycket. Jag vet mycket väl hur mycket jag klarar av och när det är dags för en paus. Kan ni inte bara lyssna på mig, jag mår bra av detta. Jag trivs med mitt liv. Det är så här jag vill ha det.
Tack!
28/2
Förra veckan försvann gick snabbt. Sofia var här torsdag och fredag. Äntligen lite besök! Vi hade det hur underbart som helst. Det blev ett besök på Öland och massa shopping. Läs mer på Sofias blogg!
I fredags efter att Sofia lämnat mig så var det utgång med Kalmarbrudarna. Vi besökte diverse olika krogar, men avslutade allt på Harrys. Det blev en lugn kväll för mig, jag var trött redan innan det var dags att börja förfesta och valde därför att inte dricka speciellt mycket. Klokt val enligt mig!
Igår drog jag äntligen igång träningen på allvar. Det har varit två jobbiga månader utan träning. Att cykla till gymmet är underbart! Jag har saknat det! Trots att jag nu två dagar i rad har kört 2st 2 timmars pass så är jag ändå inte nöjd. Jag längtar till dagen kommer då sjukgymnaster ger mig klartecken på att få börja springa. Att inte få springa gör att gymmet blir så jäkla tråkigt.
Hittills har jag inte gjort någon benstyrka, utan det har bara blivit massa annat. Jag vågar liksom inte träna benen något, tänk om jag gör en övning där foten belastas... Jag har liksom inte lust att pajja något nu!
Annars är det mycket plugg som gäller...
Tråkig uppdatering, men jag har ingenting att säga. Jag är trött...
23 februari
I fredags lämnade jag Kalmar för att spendera helgen tillsammans med Carro i Borås. Sist vi träffades var på studenten, alltså i juni. 8,5 månader liksom! Helt sjukt! Vi hade i alla fall ett par underbara dagar tillsammans. Det blev mycket snack, lite för mycket alkohol, nagelfix och lite slappande. Det var först när jag träffade henne som jag insåg hur saknad hon var. Vi som alltid hängde ihop på dagarna. Jag minns alla telefonsamtal vi haft. Alla måndagssamtal i skolan där vi pratade om allt som hänt under helgen. Det är så mycket jag saknar med henne. Trots att det gått så lång tid så kändes allt som vanligt. I vanliga fall tycker jag att det kan bli lite stel om man inte träffat något på ett tag, men för oss flöt allt på som om vi träffades dagligen.
I söndagskväll var jag tillbaka i Kalmar. Det var ett snörikt ställe jag ankom till. Jag somnade gott den kvällen.
I måndags hade jag en slappardag för mig själv. Det blev bara massa slapppa. Det enda vettiga jag gjorde var att cykla en sväng till affären. Jag var lite hungrig.
Igår var det tisdag och jag sov riktigt dåligt på natten. Huvudet gjorde ont och jag vaknade många gånger under nattens alla timmar. Klockan 9.00 var jag på sjukhuset och fick mitt gips borttaget. Jag träffade även läkaren som opererade foten. Enligt henne såg allt bra ut. Sjukgymnasten fixade ett program till mig som jag ska göra 8 gånger om dagen. Att bli av med gipser var så härligt. 8 veckor har gått och nu börjar rehaben istället. Jag är motiverad till att göra den! Nu ska foten bli bra!
En sväng till skolan för kursstart och en fyra timmar lång föreläsning var det enda vettiga jag gjorde efter sjukhusbesöket. På kvällen mådde jag lite mindre bra. Huvudet gjorde ont och jag kände mig hängig och trött. Redan innan klockan visade på 21.00 låg jag i min säng och sov. Det är inte ofta jag frivilligt går och lägger mig så tidigt. Det är liksom ett tecken på att allt inte är som det ska.
Imorse vaknade jag tidigt, men det var planerat. Strax innan sju befann jag mig på gymmet för att träna. Både läkaren och sjukgymnasten har gett mig tillåtelse att träna så länge jag inte belastar foten! Lätt cykling är bra, så det får bli uppvärmingen. Jag vågar än så länge inte träna benen något, utan det blir bara mage, rygg & armar. Jag vill inte göra något som kan skada foten!
En timmas träning fick jag ihop innan jag höll på att avlida. Att jag inte tränat på drygt 2 månader märktes!
Resten av dagen har bestått av tvättning och städning. Till middag gjorde jag för första gången i mitt liv en flygande jakob. Det blev mycket gott och jag är helt säker på att det kommer göras fler gånger! Det där med att det skulle bli 4 portioner vet jag dock inte hur de har tänkt... Både jag och Martina åt och kvar blev det fem (!) stycken matlådor!
Snart är det kladdkakedags...
Och imorgon kommer Sofia hit! Det blir kul! :D
Avslutar inlägget med en bild på min fot. Ärren är så fula! Jag hatar dem...
Det syns inte så bra på bilden, men insidan är fortfarnade ganska svullen och det finns en del blåmärken kvar. Det är ömt om man trycker där, men det är tydligen inte så konstigt. Läkaren gjorde trots allt en hel del där.
Jag har en muskel som inte är använd på 3 år som nu ska aktiveras igen. Det kommer ta lång tid att bygga upp foten, men jag är motiverad! Jag har ingen tidspress. Tar det ett år så är jag beredd att offra det. Det är dags att foten blir bra!
Vi hörs!
Trevlig dag
Befrielse
Det finns ingen så befriande tid för en student som precis efter en tenta, oavsett hur den gått. Man svävar som i ett lyckorus och känner sig fri, fri, fri. Inte behöva tänka på skola, slippa ha ständigt dåligt samvete för att man inte pluggar och kunna slappna av, om så bara för ett par dagar.
En sådan frihetskänsla får givetvis inte stängas inne utan den måste ut ur kroppen! Vissa hoppar fallskärm, andra dyker med hajar och en tredje springer gatlopp med bar underkropp. Hur jag ska fira... ja, det återstår att se ;)
Det är något speciellt med veckan före tenta..
Måste tvätta nu, trots att tvättberget växt under ett par veckors tid.
Måste handla nu, trots att Maxi har öppet även efter att tentan är avklarad och kylen är hyfsat välfylld.
Måste städa, trots att de små dammråttorna i hörnen är ganska hemtrevliga.
Måste klippa mig, trots att håret varit för långt en längre tid och lika gärna skulle vara det ett par dagar till.
Måste gå till Friskis, trots att det är långt kvar till Beach 2012.
O så håller det på, vilket får till följd att morgondagen är uppbokad med saker som klippning, träning, handling och tvättande. Allt för att skjuta tentatankarna åt sidan, trots att jag vet att jag mest av allt borde grotta ner mig i kurslitteraturen. Men det löser sig, det känns trots allt rätt bra inför tentan då den är i Statistik vilket jag läst litegrann förut och dessutom är intressant.
Annars går veckorna precis så fort som vanligt under terminerna, vilket är rätt skönt då det går mot ljusare tider. Ljusare tider innebär vårkläder, vilket i sin tur innebär en alltför tom studentplånbok...
Nej, om man ska ta tag i pluggandet då.. Eller förresten, jag har ju några nya filmer...
Bästa tidpunkten
På nätterna sover de flesta och jag kan sitta och plugga i lugn och ro. Det är en helt annan känsla. Jag är mycket mer taggad och motiverad till att plugga när jag vet att det inte blir några oväntade avbrott.
Den enda nackdelen jag ser med att spendera nätterna vid kurslitteraturen är att jag inte har så lätt för att få hjälp om det behövs. Under dagtid går snabbt att plocka fram telefonen och ringa ett samtal, eller fråga på facebook. Mina sömntimmar blir också mindre av nattplugget. Det finns i och för sig ingen som säger att jag måste ställa alarmet på klockan nio, men jag har liksom ingen lust att sova bort hela dagarna för att jag stannar uppe länge på nätterna.
Jag snittar 4-5 timmar sömn/natt och så länge jag känner att min kropp och jag klarar av detta så ser jag inte någon anledning till att ändra mitt beteende.
Jag räknar med att ha läst klart de sista kapitlerna i "Statistisk dataanalys" om ungefär en timma. Efter det ska några uppgifter göras och när de är klara så ska jag börja göra mig klar för att sova.
Jag är en nattmänniska!
10/2
Den här dagen har gått fort. Imorse vaknade jag efter ca 6 timmars sömn och upptäckte att det var vitt på marken. Vart tog våren vägen?
Dagen har gått fort, men jag har fått gjort riktigt mycket. Hämtade i förmiddags ut ett paket, nytt modem, tittat på en film, varit i skolan och pluggat lite. Jag har dessutom blivit attackerad av badrumsskåpet. Pannan och näsan fick sig en rejäl smäll när jag körde huvudet i kanten. Så jäkla klantigt.
Snygga märken i pannan och på näsan. Klantskalle!
När jag höll på att deppa som mest över mitt ansikte så upptäckte jag att gipset hade spruckit. Till en början var det inte så mycket, bara halvvägs runt.
Några timmar senare sprack det totalt.
Jag blev till en början väldigt irriterad, men nu är jag glad. Eftersom det redan var helt kasst så tog jag mig friheten att göra det lite bekvämare för mig och mitt ben. Så här blev resultatet:
Det blev riktigt bekvämt! Nu luftas benet mycket och jag kan röra mer på min fot.
Det är verkligen riktigt gött. Jag passade på att mäta mina vader och kom fram till att det nu skiljer 4 cm mellan dem...
Jag vill bara gråta över mitt ansikte, men samtidigt är jag glad och nöjd över foten...
Imorgon är det fredag :)