Då börjar även den här dagen lida mot sitt slut. Trots min extremt dåliga start så tycker jag ändå att dagen får ett VG i betyg.

 

Jag var i förmiddags på sjukhuset för tredje gången denna vecka. Det är snart mitt andra hem. Idag var det ett födelsemärke som skulle kollas upp. När jag opererade bort mina mandlar för drygt en månad sedan så hade narkosläkaren kommenterat ett födelsemärke som jag har vid ena örat. De tyckte att det såg konstigt ut och skickade därför en remis undertiden jag opererades. Jag har för typ 10 år sedan kollat upp detta märke, men orkade inte bry mig utan tackade för att de brydde sig och tog emot en tid till hudläkaren.

 

Idag var jag alltså där, och allt vara bara bra. Undersökningen tog en halv minut och då kollade han på födelsemärket vid örat samt på min rygg så att det inte fanns några där. Det var alltså ingen fara, allt var som det skulle. Hade jag inte haft mitt frikort så skulle jag flippat sönder, men nu när jag inte behövde betala något så var det lugnt.

 

Efter mitt sjukhusbesök drog jag in till centrum där Matilda och Erika väntade. Det var dags för sushi. Underbart god frukost!

 

 

Efter mat och kaffe drog vi oss till skolan.

På schemat stod det övning, och som vanligt var jag och mina kompisar lite mindre fokuserade på vad läraren sa där framme. Matilda fokuserade på sin mobil och Annahita väntade på att rasten skulle börja så att hon kunde gå på toaletten.

 

Måste bara berätta en sak som hände på första rasten. Igår lyckades jag spräcka mina favoritjeans och bara för det blev jag idag tvungen att plocka fram mina gamla svarta jeans som legat i garderoben i över ett år. Jag och mina kompisar skulle gå iväg och jag skulle därför stoppa min mobil i bakfickan. Till min förvåning låg det en hundralapp där. Den hade blivit något missfärgad, men va fasen liksom den har ju legat i ett par jeans i över ett år! Tvättad, torkad och allt sånt där. Nu kanske jag ska ta fram massa andra kläder som också legat länge i garderoben, kanske jag kan bli lite rik… ;)

 

Något missfärgad...

 

När det återstod en timma av lektionen valde vi att lämna stället. Jag och Matilda cyklade till Giraffen och Annahita åkte hem till sig. När vi var klara där drog jag hem till mig, slängde in tvätten i maskinerna och påbörjade min slapparkväll. Idag har det inte blivit någon träning alls, men en vilodag behövs verkligen. Min kropp gör ont, träningsvärk i benen och ryggen är inte helt okej. Imorgon är det dags att dra igång med träningen igen!

 

Nytvättade jackan...

 

Dagen började otroligt dåligt, men slutade mycket bra. Jag ger som sagt den här dagen ett VG i betyg. Imorgon är det torsdag, jag har tidig föreläsning (8.45-11.45), men innan den startar ska jag ha hunnit med en joggingrunda. Hoppas bara att vädret blir lika bra som det har varit idag, för att springa i regn har jag inte lust med!

 

Nu ska jag göra min sjukgymnastik samt läsa igenom de kapitlen som morgondagens föreläsning handlar om innan det är dags att slappa framför tvn.

 

Ciao!

Morgonen har varit hemsk...

För det första sov jag otroligt dåligt inatt. Jag var uppe flera gånger, det kröp i benen och kroppen kändes tung...
Vid 8-tiden vaknade jag. Ryggen gjorde ont och huvudet ska vi inte ens tala om.
Att välja kläder var inte lätt. Ingenting passade idag. Jag var kräsen, provade 17 t-shirtar och 11 linnen innan jag tillslut bara tog en tröja.

Sminket vill inte sitta som det ska och håret känns som en trasslig golvmopp...

Snart ska jag till sjukhuset. Vet inte alls vad som händer, kanske skära lite i mig...

Jahopp, det här är alltså jag idag. Inget leende, känner mig tom. Har ont i huvud och rygg...

Inte mycket som känns bra idag...!

Usch vilken kass morgon!

Äntligen är det kväll och jag kan snart gå och lägga mig.

 

Det känns som att dagen har pågått i flera veckor. Tiden har sniglat sig fram och jag har sedan lunchtid väntat på att kvällen ska komma.

 

I förmiddags var jag på återbesök med foten. Det har snart gått fem månader sedan operationen och nu skulle den vara i sitt slutgiltiga skick. Tyvärr är den inte så bra som jag hade hoppats på…

Läkaren undersökte foten, lät mig göra några övningar och kollade dessutom rörligheten. På utsidan såg det ganska bra ut. Smärtan där har minskat med ca 20% enligt mig. Det är något som går att leva med. Insidan är det dock värre med. Smärtan är densamma, ärret är riktigt ömt och det gör ont både i böj-rörelsen och när någon trycker där. Enligt läkaren är chansen att den någonsin kommer bli bra så liten att hon redan nu sa att jag får lära mig att leva med detta. Det som gör att den gör ont är nerverna. De blev förmodligen skadade i samband med skadan i december 2007.

 

Läkaren uppmanade mig att fortsätta träna, och det är något som jag är glad över! Jag skulle aldrig klara av att inte få träna. Självklart vet jag att jag får ont efteråt, men bara att få känna svetten rinna gör mig glad. Jag vet mycket väl att foten egentligen inte klarar av träningen, men jag måste få träna för att må bra. Jag blir slapp och trött utan min träning.

 

Hon ville dessutom att jag ska få akupunktur i foten med jämna mellanrum för att se om det hjälper.

 

Om ett halvår ska jag komma tillbaka och då ska den absolut sista bedömningen göras, papper till försäkringsbolaget ska fixas och allt sådant. Är foten fortfarande i samma skick som den är nu så ville läkaren blockera nerverna i foten för att se så att det verkligen är de som gör att det gör ont. Vad som händer om det nu är det vet jag dock inte. Någon ny operation har jag dock inte lust med!

 

Jag fick från läkaren med mig silikontejp. Denna tejp ska jag använda på ärret för att sedan ovanpå gnugga och gnida på det. Smärtan som är där kan tydligen bero på att min kropp inte accepterar ärrvävnaden och vill typ stöta bort den. Jag får väl se om det hjälper.

 

På väg hem från sjukhuset stannade jag till på Giraffen. En sväng in på maxi blev det och därifrån kom jag endast med en ramlösa med smak av ananas.

 

Otroligt god!

 

En kort joggingrunda blev det efter det… Och resten av dagen har bara segat sig fram. Jag har pluggat lite, pratat i telefon och bara försökt ta det lugnt. Mitt huvud har gjort ont länge nu och jag ska därför avsluta denna dag ganska snart.

 

Måste bara skriva en sak... Tiden har gått fort och för exakt ett år sedan var balen. Tittade på massa kort idag... Det var en bra kväll...

 

 

God natt!

Här ligger jag i min säng och pluggar. Det är trist och mitt huvud gör ont!

Tisdagen har börjat lite tidigare än jag tänkt mig.
Egentligen skulle min väckarklocka ringt nu, men jag vaknade redan för ungefär 45 minuter sedan av ett sms. Det gjorde i och för sig inget att jag vaknade då, 45 minuter hit eller dit spelar ingen roll för mig. Det var dessutom en person som betyder mycket för mig som smsade och då kan jag inte bli annat än glad.

Om en och en halvtimma ska jag befinna mig på sjukhuset. Det är foten som ska få sig en omgång idag. Jag är lite rädd vad hon ska säga. Även om jag vet att den aldrig kommer bli bra så är det ändå lite jobbigt. Tänk om något är fel, om senan inte är som den ska. Måste foten opereras igen då? Det orkar jag verkligen inte med!

Jag är lite nervös...

Idag vaknade jag upp till en grå och tråkig dag. Vädret ute var inte det bästa och det fick mig att nästan gå under. Humöret har varit i botten och jag har inte alls känt mig helt okej.

Jag startade dagen med en sväng på gymmet. Benen gjorde ont från gårdagens träningspass och därför valde jag att endast köra mage, armar och rygg denna gång. Trots att jag älskar att träna så var det ändå inte så där gött som det brukar vara.
Väl hemma igen tog jag en dusch innan jag skulle rusa iväg till nästa aktivitet. Självklart var jag stressad och när jag skulle låsa dörren lyckades jag fippla med mina nycklar så de flög iväg och landade mellan trappan och hissväggen.

Springan är inte stor, men mina nycklar hamnade ändå där nere.

Pulsen steg och jag fick lite smått panik. Tillslut fick jag ändå upp nycklarna, med hjälp av lite knivar och pennor.

Härdanefter tänker jag inte stressa mer när dörren ska låsas!

Lite plugg hann jag med på förmiddagen

 

Framåt lunchtid var det dags att dra till skolan. Jag plockade med mig de brownies som jag bakade igår och gav till Annahita. Hon blev nöjd:

 

Föreläsningen var rolig och det blev en hel del skratt. Här är en bild på vad jag och mina kompisar fokuserade på.

 

 

För övrigt börjar jag fundera på vad våra föreläsningar egentligen handlar om

"Nånstans har jag en trång sektion"

"Maskinen ger mig sex"

"Frågan är bara hur bra maskinen är på att fylla den trånga sektionen"

 

Ja sådär lät det när läraren snackade där framme. Jag och mina kompisar höll på att dö av skratt. Tur att det var i slutet på föreläsningen, så man kunde gå ut och skratta ;)

Kanske var det bara vi som var trötta... men kul var det i alla fall.

När jag kom hem satte jag på mig träningskläder och drog bort till gymmet. 2 spinningpass och en och en halvtimme på gymmet blev det innan jag drog hem igen.

Benen gör jätteont och kroppen är riktigt slö...

Imorgon är det dags för "slutbesikning" av foten. Jag vet inte alls hur jag känner. Det är bara att bita ihop och köra vidare.

Jag ska snart gå och lägga mig, men innan dess ska proteinshaken drickas upp.

 

Godnatt!

Jag har idag haft ännu en ledig dag. För att bara njuta och ta det lugnt har jag idag gjort det som jag känt för.
Dagen startade med en promenad i det underbara vädret. Jag gick förbi en cirkus och tänkte på när jag, mina bröder och pappa var på cirkus för ett par hundra år sedan.

 

Det var många år sedan och jag minns inte speciellt mycket mer än att det var svinkallt den dagen.

 

Jag fortsatte sedan min dag med en sväng till IKEA. Jag skulle bara fördriva tiden lite, men som alltid kom jag därifrån med några saker i en påse. Idag blev det ett nytt duschdraperi, nya kuddar till sängen, en kruka och några glas.
Det är konstigt att jag alltid hittar något som kan vara bra att ha när jag är där ;)

Väl hemma igen satte jag igång med att baka. Jag tänkte överraska mina kompisar med brownies imorgon i skolan. Nu vet jag i och för sig inte om det kommer bli någon överraskning, mina kompisar kanske hinner läsa detta inlägg innan vi träffas imorgon.

De blev riktigt lyckade, kladdiga och jag hoppas att de kommer smaka gott. Jag är inte sugen alls på något sött och har därför inte ens smakat på dem.

Medan plåten var i ugnen passade jag på att plantera lite på balkongen.

 

Jag och Martina planterade i dessa krukor för bara några veckor sedan, men innan de knappt hade hunnit växa så lyckades vi ta död på dem. Vi får se hur det går den här gången ;)

 

Imorgon är det måndag igen och jag har en föreläsning på mitt schema. För att vara förberedd på det som kommer tas upp så ska jag nu öppna boken och läsa de två kapitlen som föreläsningen handlar om.

:)

Idiot är vad du är. Jag förstår inte hur fan jag står ut med att se dig. Jag har, ärligt talat, aldrig någonsin tyckt om dig. Du är falsk och jävlig!
Du försöker knäcka mig, men du kommer aldrig lyckas. Inte fan ska jag låta en jävla snorunge påverka mig och mitt liv. Sköt dig själv och skit i andra.
Avundsjuk, det är vad du är! Bara för att jag är omringad av underbara vänner och trivs med mitt liv, och du lever i en egen värd, så ska du inte tro att du kan förstöra för mig.

Det är slut nu, jag orkar inte se dig mer. Du försöker bara förstöra för mig, men fuck you, du kommer aldrig lyckas med det!

IDIOT!

Hur ofta gör ni det? För mig får det inte gå mer än en vecka för då får jag lite smått panik... Det får absolut inte vara samma varje vecka, utan det måste vara olika för annars känns det inte okej. Självklart får det återkomma efter ett par veckor, när jag känner att det är dags igen.

Nä, det här inlägget kommer inte handla om sex även om man skulle kunna tro det. Nu ska vi snacka sängkläder!

Sedan jag flyttade hemifrån har jag blivit värsta nojig med sängkläderna. De måste bytas minst en gång i veckan för att jag ska tycka att det fortfarande är fräscht. Jag har haft en del diskussioner med både min familj och med mina vänner och alla tycker olika. Vissa anser att det räcker med varannan vecka, vissa mer sällan och några få är inne på mitt spår.

Byter inte jag mina sängkläder minst en gång i veckan så får jag lite äckelkänslor. Det kanske bara är jag som är lite onormal, men jag spenderar ändå cirka 6 timmar varje natt i min säng. Det blir på en vecka runt 42 timmar... För mig är sängkläder ungefär som vanliga kläder. Jag skulle inte kunna tänka mig att till exempel ha på mig samma t-shirt mer än en dag. Jag gillar att ha det fräscht och för mig gör det absolut inget om jag får mer tvätt, jag vill bara inte använda samma kläder flera gånger. Det spelar ingen roll om jag endast haft på mig en tröja under några timmar när jag exempelvis varit i skolan, den åker alltid i tvätten när jag kommer hem och byter om till slapparkläder.

Tillbaka till sängkläderna...
Jag måste byta mellan olika påslakanset och inte låta de återkomma för ofta för då får jag inte känslan att de är rena. För några veckor sedan blev jag tvungen att införskaffa 3 nya uppsättningar, bara för att få variation. För mig är det viktigt!

Jag älskar att gå och lägga mig i en renbäddad säng, med lite stelt lakan som doftar sköljmedel. Det är så jag sover som bäst. Jag bäddade ganska nyss rent i sängen. Helt nya sängkläder! Nu längtar jag tills jag får gå och lägga mig...

Är mitt beteende konstigt?
Hur ofta ska man egentligen byta sängkläderna?

Vaknade för ett par timmar sedan upp till ett underbart väder. Solen skiner och när jag tittar ut kan jag inte låta bli att le. Det är så grönt och sånt gör mig glad.
Det har dock regnat en del inatt, så marken är ganska blöt. Jag hade planerat in en promenad nu på morgonen, men jag väljer att vänta till ikväll istället så att marken hinner torka upp. Foten mår inte så bra, men jag hoppas att den blir lite bättre efter att jag utfört min sjukgymnastik.

De inbakade flätorna som gjordes i torsdags får hänga med idag också. Det är helg nu och jag känner inte för att göra mig "fin". Att flätorna döljer mitt otvättade hår är dessutom ett stort plus!

Nu ska jag snart lämna sängen och städa rummet. Det ser ut som ett bombnedslag trots att jag städade igår.

Dags att städa!

Jag har en iställd väckarklocka i mig. Det var ett tag sedan jag sov längre än till klockan åtta. Det spelar ingen roll när jag än lägger mig, för sova länge på morgonen kan jag inte längre göra. Jag tycker ändå att det är riktigt gött att komma upp tidigt på morgonen. Dagen blir så lång och jag hinner med att göra massa saker. Jag tycker dessutom att det är betydligt mycket goare att vakna av mig själv än att bli väckt av ett alarm som tjuter.

Imorse startade jag min dag med lite NEK. Det gick åt skogen, men jag hade redan räknat med det. Det har varit så mycket annat och jag har inte haft tillräckligt med tid till att hinna med allt. Jag är ändå inte speciellt deppig för det.
Vädret har varit underbart idag och efter att jag hade avklarat NEK:en så tog jag en lång cykelrunda. Det är grönt överallt och luktar vår.

Fick ett kort på mig själv när jag cyklade.

Efter min runda på cykeln kom jag hem till ett kaos. Det var damm och smuts lite överallt i lägenheten. Fokus på att städa har det inte varit under veckan. Vi har istället koncentrerat oss på skolan.

Idag tog jag dock tag i saken och städade. Det luktar så gott när det är nystädat.

Några timmars slappande på balkongen med några tidningar fortsatte jag min dag med.

Framåt eftermiddagen satte jag på mig mina promenadskor för att få gjort min sjukgymnastik. Den går just nu ut på att gå snabbare promenader med en del tempoökningar. Foten ska belastas mer och jag ska springa kortare sträckor för att foten ska få känna på den hårda stöten som blir när jag trampar ner.
Det är fortfarande en speciell känsla för foten. Den tycker inte riktigt om det och jag vet inte hur jag ska tyda signalerna den sänder ut. Antligen så är det för att det är ovant eller så är det för att jag inte borde göra det, att den säger ifrån.

Det blev i alla fall en promenad längs Kalmarsgator.

När jag kom hem blev det en snabb dusch innan jag avled i soffan. Och i soffan har jag legat fram till för en stund sedan då jag istället förflyttade mig till sängen. Jag har haft lite smått ont i huvudet de senaste två timmarna och dessutom har jag varit lite slö. Ganska nyss kom jag på varför... Jag har inte ätit något idag. Klart som sjutton att jag inte fungerar normalt utan mat. Det är ju som att försöka köra en bil utan bränsle. Det enda jag fått i mig är en kopp kaffe. Inte speciellt mycket vätska heller. Ibland blir det bara så här. Jag har inte haft några hungerkänslor och då glömmer jag bara av att äta.

Jag har dock redan borstat tänderna, vilket innebär att ätandet och drickandet får vänta till imorgon.

För övrigt så är jag ledig imorgon med. Vad som händer då vet jag inte riktigt. Kanske tar en sväng till IKEA bara för att fördriva tiden lite.

Nu är det tv som gäller fram till att jag somnar och därför passar jag på att säga godnatt härifrån min säng.

 

Vi hörs imorgon!

Sov Gott!

Nu ska jag snart dra iväg och skriva lite NEK, fett otaggad...

Vi hörs!

Kvällen är kommen och jag har nu bäddat ner mig i soffan. På tv är det hockey, men jag är inte så intresserad. Jag är, som sagt, ensam hela helgen och för bara ett par timmar hade jag tröttnat på det. Jag gick då ut på en promenad. Den blev lite längre än jag tänkt mig, 1,1 mil totalt, men ack så gött det var!
Benen var lite möra efteråt och foten ömmade lite smått (ganska mycket om jag ska vara riktigt ärlig), men efter ett telefonsamtal på drygt en timme med de där hemma kändes allt mycket bättre.
Jag har blivit uppdaterad om vad som hänt sedan sist och jag har fått uppdatera dem.

Mitt under samtalet sken jag upp som en sol. Jag har äntligen fått mitt photoshop att fungera på datorn! Snacka om att jag blev glad och lycklig. I helgen hoppas jag på att kunna börja på en ny design till bloggen. Det behövs en förändring nu!

Vad jag ska hitta på resten av denna kväll vet jag ännu inte.
Kanske jag bara ska njuta av att inte göra någonting...

Det här blev ett konstigt inlägg, men så kan det bli ibland!

Det är inte varje dag jag får brev från polisen...

Jag kom hem från skolan för en stund sedan. Dagens laboration handlade om påläggskalkylering och ABC-kalkylering. Det var till en början lite knepigt att komma på hur man skulle göra, men jag och några till fick tillslut löst uppgiften. Hjärnan gick på högvarv och siffrorna snurrade i huvudet. Jag har aldrig tidigare jobbat så mycket i Excel som jag gjorde idag.
Det är sjukt vad mycket man kan göra i det programmet.

Jag är i alla fall nöjd med resultatet, vi fick ju trots allt löst uppgiften...
Nu är det helg och jag kommer vara ensam hemma i lägenheten. Ser att det behöver städas lite, så det är väl något som jag får göra när jag är lite ledig...

En print screen på vår kalkylering:

Det känns lite annorlunda att det faktiskt kan vara sånt här jag jobbar med i framtiden!

Nu är jag irriterad. Ingen har gjort mig irriterad utan jag bara satt ute på balkongen och POFF så kom det upp lite tankar i mitt huvud, saker som hänt och saker som jag och en kompis diskuterade igår... och då blev jag bara så  irriterad. Så istället för att jag ska gå omkring och slösa energi på att vara förbannad på mina egna tankar så skriver jag ner det här istället.

Jag är varken feminist eller motsatsen till feminist. Jag är neutral. Tjejer och killar är lika mycket värda. Men, alla är vi bra på olika saker, och tråkigt nog råkar tjejer vara bra på bl.a sånt man inte ska vara bra på; Leta fel på andra tjejer, snacka skit, sprida rykten, bråka om ingenting, ta illa upp för småsaker, tävla (snyggaste lägenheten, finaste barnen, finaste bilen,  längst hår, bäst på fest, störst garderob, snyggast klippta tånaglar) osv osv. Nu menar jag inte att alla tjejer är så.. och det finns säkert en hel del killar som är så också, men jag är rätt säker på att tjejer står för den större procenten. Jag undrar: VARFÖR?

 

Det borde finnas en obligatorisk kurs i grundskolan ”Självkänsla och Självförtroende” och den ska vara lika viktig som Svenska, Matte och Engelska. Om inte viktigare. Grundstenen till att man lyckas i skolan är ju faktiskt att man tror på sig själv, och hur ska man kunna tro på sig själv om man har noll självkänsla? Det går inte! Jag lovar att man kan få en person med lässvårigheter att plöja igenom alla Harry Potter-böcker på en vecka och till och med få en person med socialfobi att dansa tango inför en hel skolklass om man bara lär dom att TRO PÅ SIG SJÄLV. Ibland måste man misslyckas för att lyckas, det bara är så. Det är många som ger upp efter första misslyckandet men det är fel!

Sen vill jag även understryka att jag inte är guds bästa barn. Jag har också snackat skit i mina dagar och jämfört mig med andra tjejer, men det var tills jag lärde mig att tycka om mig själv och att vara glad för andras skull! Många tror att man kan sparka undan stolen för någon och själv stå kvar på sin stol men det är så fel. Sparkar du undan stolen för någon så sparkar du även undan din egen. Sträva istället efter att putta upp någon på en vind, för då tar de din hand sen och hjälper dig upp.

Summa: Du kan inte sänka någon annan och höja dig själv. Lösningen är att höja någon annan för då åker du automatiskt med själv! Sen vet ni resten, never judge a book by it’s cover och ge alltid människor en andra chans. Killar, tjejer, barn, vuxna, smala, tjocka, håriga, rakade, mörkhyade, bleka, finniga, nakna.. alla är vi lika bra. Du och jag, ni och de. Gå nu och säg förlåt till alla ni borde säga förlåt till. Krama alla ni tycker om. Ta tag i alla problem och lös skiten. Gör slut med din pojkvän om han är ett svin. Säg upp kontakten med vänner som får dig att må dåligt och sen går ni ut i världen med POSITIV energi. Livet är för kort för något annat!