Det är dagar som den här som får mig att fortsätta kämpa när allt känns piss...
Idag har jag absolut ingenting att klaga på, dagen har varit underbar!

Det blev en sen natt, jag valde helt och hållet själv att vara vaken till fyra imorse. Det var mitt val och jag visste om att jag bara tre timmar senare skulle upp. Trots att jag var lite trött när jag väl gick upp så kände jag ändå att humöret var på topp. Eftersom min lillebror har min bil så var mamma snäll och lånade ut sin bil till mig. Jag blev därför tvungen att gå upp tidigt för att köra iväg henne.

Dagen fortsatte sedan med att jag åkte och slängde massa skräp och handlade lite mat.
För att få min kropp att komma igång på riktigt valde jag att gå ut i skogen och springa en sväng. Det blev en långsam joggingrunda på ca 5 kilometer. Benen var stela från gårdagen och jag kände för att ta det lite lugnare. Det blev även några stopp på vägen för att köra lite styrka och göra sjukgymnastikövningar.

 

 

Att få frisk luft var underbart och att dessutom bli pigg på köpet var ju kanon.

På väg hem stannade jag till och hälsade på farmor och farfars hästar. Japp, du läste rätt. Även en anti-häst-person kan faktiskt hälsa på dessa djur.

 

 

 

Trots att jag trivdes mycket bra i skogen så var det ändå ganska gött att komma hem till huset igen

 

Efter en lång och go dusch började jag plugga. Jag hade egentligen tänkt sitta i mitt rum, men efter mindre än ett dygn här hemma såg det redan ut som ett bombnedslag där inne.

 

 

Det låg saker överallt och jag valde att stänga dörren och sätta mig i köket istället ;)

Att plugga gick bra... fram till att jag blev lite trött och la mig på sängen. Vips, sådär jag 2 timmars sömn var gött. Slappt! Haha

 

Jag åkte sedan och hämtade mamma, handlade lite med henne innan vi drog hem igen.
Maten påbörjades därefter och jag kan inte säga annat än Fyfan va gött det blev!

 

Nu är det kväll och jag är tillbaka i mitt rum. Bombnedslaget har jag tagit hand om lite i alla fall, det är dock fortfarande kaos här inne. Egentligen är det kanske inte så konstigt. Jag har tagit med mig alla kläder jag kan tänkas behöva för mina 12 veckor här och det blev självklart en del.

Min lillebror har tagit över mina garderober och det innebär att jag inte har speciellt mycket plats att ha mina kläder på. En låda i garderoben, några skrivbordslådor och en hel del kvar i väskan ännu... Ja, det är så här det får vara ett tag framför... I alla fall tills G. & J. Nodlycke drar iväg på semester och jag flyttar till deras hus ett par veckor ;)

 

Imorgon är det fredag och jag har ingenting mer än plugg planerat. Jag kommer vara fast här hemma, utan bil... Men det ska nog lösa sig ändå. Jag behöver trots allt plugga och det är väl bara bra att jag inte kan komma härifrån ;)

 

Den här dagen har varit bra! Mycket bra! Det är dagar som den här som får mig att fortsätta kämpa i motgångarna. Dagar som den här, då jag gör det jag vill är guldvärda!

Jag har idag fått pluggat otroligt mycket, samtidigt som jag dessutom har tvättat ett par maskiner tvätt, sovit några timmar på dagen och dessutom varit iväg ett par gånger. Det har varit en bra dag och jag är helt övertygasd om att allt vänder nu. Jag har haft mina skitdagar och blickar nu framåt, framtiden ser ljus ut och jag kan inte vara annat än glad.

För att inte hela morgondagen ska sovas bort har jag nu bestämt mig för att ganska snart avrunda dagen.

Hoppas att din dag har varit bra och att morgondagen blir ännu bättre.

Kram ♥

Sådär ja, filmen är slut och jag passar på att skriva ett inlägg här innan jag somnar.

Natten som var var riktigt hemsk. För det första var det sjukt vart i mitt rum, trots att jag öppnade balkongdörren. För det andra var jag inte trött och för det tredje kokade jag av ilska.
Som jag skrev i för ett par inlägg sedan så har jag tröttnat på att folk ska klaga på min fot. Snälla, bara lägg ner. Jag orkar som sagt inte höra på detta mer.
Foten kommer inte bli bra, men den tar just nu inte skada av att jag tränar. Läkaren vill att jag ska fortsätta springa och promenera för att den muskel som flyttades ska aktiveras. Varje gång jag rör på mig så får den jobba, och tro mig även jag hade protesterat om jag efter tre år helt plötsligt blev tvungen att jobba.
Den här muskeln flyttades när jag skadade foten och har under dessa år inte jobbat någonting. Under operationen upptäcktes detta och muskeln flyttades tillbaka till det stället där den skulle sitta. I och med att den inte blivit aktiverad på så lång tid så höll den på att dö och förtvina. Det är inte så konstigt att det känns i foten.

Jag har dessutom nervskador som gör att foten ständigt gör ont. Det är också något som jag måste lära mig att acceptera.
Enligt min läkare, en fotledsspecialist, så är det bästa för mig att träna. Foten behöver belastningen och jag behöver träningen för att må bra. Jag har tränat regelbundet i mer än halva mitt liv, det går inte att bara lägga av med allt. Jag mår bra av att träna. Jag blir pigg!
Lägger jag av med min träning så lovar jag er att det inte kommer ta lång tid innan mitt psyke kollapsar totalt...

Så snälla, sluta klaga. Jag måste träna för att komma vidare i livet!

Tillbaka till det jag egentligen hade tänkt skriva om, nämligen dagen.

Två timmars sömn lyckades jag skramla ihop under natten. Det var en trött Malin som vid halv åtta lämnade sängen. Lite drygt en timma senare var jag i skolan för att göra klart det sista på laborationen. Jag bakade igår en lyxig mördegskaka som fick följa med till laborationen. Det uppskattades!

 

Direkt efter att laborationen var klar drog jag mig hemåt.

Snälla Sophie körde mig sedan till tåget.

Vid 16-tiden kom jag till Göteborg, mötte mamma och tillsammans åkte vi hem

Väl hemma var jag sådär mindre social. Träningskläderna åkte på och jag gick ut och sprang en sväng. Jag älskar att springa i skogen!

 

 

Kvällen avslutades i Mimerhallen där det var innebandyträning

Nu tackar jag för mig och säger Godnatt!

Tillbaka till gamla goda tiden...
Jag befinner mig just nu hemma hos min familj. Ligger riktigt gött i min säng. Det enda jag saknar är tvn på väggen, som är borta... Den plockade pappa ner för några månader sedan och flyttade in den i deras sovrum istället. Det är en lite märklig känsla att inte få somna till ljudet från en tv. Det är liksom det jag gör varje natt i vanliga fall.

Hur länge jag stannar här vet jag inte riktigt ännu, det återstår att se helt enkelt.

Jag har en del planer på gång, men det återkommer jag med.
Nu är det film som gäller!

Måste verkligen försöka sova nu...
Toy Story 3 är filmen som visas på min dator just nu!

Gör si, gör så... Lägg av med träningen, väx upp...
Jag orkar seriöst inte höra på mer skitsnack! Jag gör vad fan jag vill. Jag orkar inte höra på ert skicksnack längre. Jag vet mycket väl att min fot är skadad för livet, men bara för det så tänker jag fan inte lägga av med träningen. Det är väl min kropp det handlar om? Vill jag ha ont så låt mig ha det. Vill jag träna så låt mig göra det.
Jag orkar fan inte höra detta jävla snack om att det jag gör är fel! Jag vet mycket väl vad konsekvenserna blir av att jag tränar... men låt mig ha ont då. Ni behöver inte bry er. Jag skiter fullständigt i om fotjäveln gör ont. Jag accepterar läget och ignoererar det! Jag plågar inte mig själv, jag njuter av träningen!


Seriöst liksom, jag är för fan vuxen! Jag bestämmer helt och hållet över mig själv och mitt liv! Kan ni inte acceptera detta så dra! Dra, lämna mig! Jag har inte tid med er, och orkar inte med snacket!
Seriöst, lägg ner!


Jag vill bara spy galla på er... och en vacker dag kommer det hända.
Jag är så jävla förbannad. Hur orkar någon överhuvudtaget med att kommentera min träning och levnadssätt? Varför överhuvudtaget bryr ni er?

Lägg er tid på något annat vettigare istället....!

Jag kan inte vara annat än glad.
Det är så underbart när jag lyckas med plugget.
De senaste 4 timmarna har jag lagt på att plugga. Jag nästan gjort klart en laboration, vilket känns otroligt härligt.
Nu har jag kört fast, men inte ska det få mig att bryta ihop.
Jag väljer istället att läsa lite i boken, kolla några exempel och hoppas på att jag förstår det sista.
Det hade varit otroligt härligt att få klart uppgiften, men samtidigt så är jag riktigt nöjd med det jag hittills har gjort.

Underbara pluggtimmar! :)

Gårdagen var grå och dyster... men den här dagen är ta mig fan ännu värre...

Jag valde igår att inte skriva något vettigt inlägg för att inte låta så negativ, men va fan det här är min blogg och jag skriver precis vad jag tycker, tänker och känner.
Det är mycket som händer just nu, jag är inne i slutspurten i skolan. Mina planer inför resan hem till min familj har blivit ändrad och självklart är detta något som jag ororar mig lite för.

Vi har alla våra dåliga perioder i livet, dagar då allt bara känns så fel. Jag är människa och har mina känslor. Ibland känns det rätt, ibland fel.
Trots att jag är omringad av underbara vänner och människor så känner jag mig ändå nere. Inom mig är det tomt, jag vet inte vad som hänt... Eller ja, det vet jag nog egentligen men det är inget som behöver skrivas här.

När jag i påskas var hemma senast besämde jag mig för att det var den sista resan hem innan sommaren. Jag planerade min tid, kollade upp schemat, skolan och la upp en mycket bra pluggplan för att varken gå in i väggen eller sitta och slappa på dagarna. Allt var bra, fram till förra veckan då jag fick ett mail från sommarjobbet.
Jag har introduktionsdagar måndag-onsdag nästa vecka, och det innebär alltså att jag måste åka hem tidigare än jag planerat. Det kommer bli ett jäkla flängade och jag är redan nu rädd för att bryta ihop. Sista tentan är nästa lördag och då måste jag vara tilbaka här i Kalmar, för att sedan direkt efter tentan dra till Göteborg igen. Jag klarar inte av att stressa och nu när jag vet att tre av mina pluggdagar kommer försvinna så känns det mycket värre.

Jag är rädd för att åka till Göteborg, för jag vet att jag har så svårt för att plugga där. Jag får ångest för allt och stundtals är jag nära på att ge upp. När mina kompisar kontaktar mig och frågar om vi kan träffas så blir det som en klump i magen. Jag vill träffa alla vänner, men samtidigt så har jag hur mycket plugg som helst. Säger jag nej så får jag ångest för att jag är en dålig kompis... men säger jag ja så får jag ångest över plugget.
Det är bara jobbigt och jag vet inte hur jag ska hantera mina känslor.

Just nu vill jag bara att tiden ska rulla på så att jag kan få sommarlov. Mitt första år på universitetet här i Kalmar har bjudit på många motgångar men även en del medgångar. Det har varit mycket jobbigare än jag tänkt mig. Mycket nytt och jag har nu börjat fundera på om det verkligen är det här jag vill plugga. Inom mig finns det andra drömmar... men nu känns det fel att avsluta en utbildning när 1/4 nästan är avklarad.

Idag är det en såndär dag då allt bara känns fel, då jag funderar för mycket.
Det gäller bara att bita ihop och låta dagen passera. För eller senare så vänder det och jag är tillbaka med ett leende på läpparna.

Ta hand om dig!
Kram

Jag började dricka ganska så direkt efter att jag vaknade. Dagen blev på så vis väldigt lång och det är fortfarande ett under att jag kom hem levande...

Kylskåpet laddades!

Framåt kvällen kom Annahita hit. Vi käkade lite mat, tjötade och drack en del.

Väskorna packades

Vi hoppade därefter på cykeln och drog till Norra Långgatan där förfesten pågick

 

Efter detta drog vi ut på krogen!

Kvällen var rolig och allt var kanon... om man nu bortser från de där två äckelgubbarna som försökte stoppa mig när jag cyklade hem helt själv i mörkret... Trodde seriöst att slutet var nära där.

Att komma hem till sängen kändes otroligt tryggt!

 

Idag vaknade jag tidigt. Huvudet kändes lite tungt och jag var bara allmänt segt. Jag har idag haft en ledig dag och bara gjort det som jag känt för. Lite träning, lite shopping, städning och sånt. Mycket slappande också!

Tog tag i min garderob i eftermiddags. Det har varit ett bombnedslag där inne och jag har bara fått mer och mer ångest när jag öppnat dörren.

 

Det blev lite bättre ordning efteråt, men det är fortfarande för mycket kläder där i...!

Jag passade desstom på att packa ihop mina saker när jag ändå höll på att rensa bland kläderna.

Nu är det inte långt kvar tills jag flyttar hem till Göteborg och min familj ♥

 

Imorgon är det måndag igen...

Igår var det fredag och jag hade planerat en lugn dag utan massa att göra. Det sket sig dock totalt, men så kan det bli ibland.
Jag startade min morgon på bästa tänkbara sättet; träning, eller ja sjukgymnastiken kanske jag ska säga!

Efter det drog jag till skolan en sväng där det var övningstillfälle. Vi gick igenom några övningar som skulle vara gjorda och sedan var det klart. Jag drog efter det till systemet för att ladda upp inför lördagens party. Den här gången blev det bara cider införskaffade. Hade vin i kylskåpet redan och behövde få slut på de också.

Eftermiddagen och kvällen hade jag tänkt spendera i min ensamhet, med bra musik och bara slappa... Men när jag fick reda på att tränar-Johan befann sig i Kalmar så blev det helt annat. Efter ett samtal med honom var det bara att byta om till lite seriösa kläder och påbörja drickandet.

 

 

Ett dopp i vattnet med kläderna på blev det också, det finns dock inga kort på det... Som tur är!

Jag valde att avsluta kvällen relativt tidigt.

Tack för en bra fredag!

För en och en halvtimma sedan vaknade jag med ett stort leende på läpparna.
Jag drömde en underbar dröm och det går inte att vara annat än glad efter den.

Ryggen gör dessvärre fortfarande ont, men jag har ändå varit ute och sprungit en sväng, en kort sväng som mest innehöll sjukgymnastikövningarna.

Ha en underbar dag!

Att en dag kan bli så bra, jag förstår bara inte...

Imorse var det tidig uppstigning, redan vid halv sex lämnade jag sängen och en halvtimma senare var jag ute och sprang. Det blev dock bara en joggingrunda på 5 km samt 5 km promenad. Kroppen orkade inte mer och min rygg höll på att ta död på mig. Det var en relativt bra start på dagen. Jag tycker det är gött att komma igång och göra något vettigt det första man gör.

Klockan är här strax innan halv sju...

En sväng till sjukhuset blev det vid sju-tiden. Förmodligen veckans absolut sista besök. Det har blivit en helt del springade där denna veckan. Många promenader i denna korridor. Nu hoppas jag att jag slipper stället på ett bra tag!

Jag drog sedan till skolan för att gå på dagens föreläsning. Den var lite seg, men för en gångs skull så fattade jag allt läraren snackade om. Om det berodde på att jag läst igenom kapitlerna i boken eller om det var lätta saker vet jag dock inte...

 

Föreläsningen slutade 45 minuter tidigare än det var beräknat och jag passade därför på att cykla till Giraffen för att kolla på lite olika saker, köpa några grejer till mamma samt invänta att Matilda skulle möta mig där.

Jag har lyckats slarva bort mina gamla löpardojjor. De är putsväck, vet inte alls vart de håller hus.. Så idag fick jag införskaffa ett par nya.

Nu ska här springas ännu mer!

När sömntutan Matilda kom kollade vi en sväng i vår nya favoritaffär innan vi lämnade Giraffen för att dra till Hansa City och City Gross.

 

Fina Matilda fastnade vid glassen

När jag kom hem dog jag i soffan framför tvn. Ryggen gjorde ont och jag kände mig allmänt nere.

En god latte hjälpte inte ens för att få mig att bli glad.

Jag var allmänt trött och uttråkad och bestämde mig därför vid fyra-tiden för att ta en liten tupplur. Jag hann dock inte längre än att gotta till kuddarna i soffan förrän mobilen ringde.

Annahita: Heej, vad gör du?

Jag: Tittar lite på tv.

AH: Är du trött?

Jag: Mmm, sjukt trött!

AH: Jag och Matilda kommer till dig på en fika om en timma!

 

En kladdkaka sländes ihop och en timma senare kom mina fina flickor. De vet verkligen hur man kan förgylla en eftermiddag och kväll.

Vi skrattade mycket, tittade på gamla kort, snackade om kille (och diverse annat) och fikade en del.

 

Efter fyra timmar blev de tvungna att gå, AH skulle med en buss.

Jag hängde på till bussen, och på den lilla sträckan dit betedde vi oss långt ifrån normalt. Iblannd kan man fundera på om vi verkligen är 20,22 respektive 23 år... ;)

AH snodde med sig massa hundbajspåsar från rastgården härintill

Och en hel del fjanteri blev det också

Eftermiddagen och kvällen med mina flickor var min räddning. Det var många underbara timmar och jag ligger nu i min säng med ett stort leende på läpparna.

Den här dagen slutade på bästa tänkbara sätt.

Jag är glad att mina kompisar tar eget initiativ och bjuder in sig själva på fika.

Tack tjejer ♥

Imorgon är det fredag och jag ska till skolan en sväng.

Till systemet blir det efter det för att införskaffa dricka till lördagens utgång!

 

Nu ska jag sova.

Godnatt!