En mindful morgon
Är du tillbaka på jobbet efter semestern? Vill du hålla kvar lugnet du hade under semestern, men känner att stressen börjar komma tillbaka? Unna dig en morgon i total närvaro. Börja direkt när du vaknar och njut av varje syssla du gör. Fokusera på det du gör och gör en sak i taget.
Att möta stunden som den är och ha ögonblick i full närvaro gör dagen levande. Unna dig en mindful frukost även en måndagmorgon innan du ska iväg till jobbet. Kanske det innebär att du får gå upp en kvart-en halvtimme tidigare. Det är värt det. Använd dina sinnen, och upplev det du gör. Lyssna på hur det låter när du häller i grynen i kastrullen för att koka gröten, smaka på smörgåsen.
Börja redan i sängen när du vaknar, genom att ligga kvar en stund och följ din andning, långsamma och djupa andetag. Gör en sak i taget. Duka fint och var närvarande i det du gör. Ställ fram ett ljus, känn dofterna, gör i ordning kaffet och lyssna till hur det låter. Känn känslan i armen när du skär brödet - är det skillnad mot när du skär tomaten? Även en enkel måltid kan bli en riktig höjdare om du ger dig själv chansen att fokusera på känslan.
Jag ger upp! Jag är besegrad!
Jag ger upp! Jag är besegrad!
Mitt psyke är i botten, jag mår skit och allt är bara åt helvete... Detta tack vare min jävla fot. Jag pallar inte längre att leva med denna smärta. För var dag som går blir det bara värre och värre. Snart har det gått fyra år sedan skadan. Trots 2 operationen har ingenting förbättrats. Jag pallar inte längre.
Varje dag är ett helvete. Jag försöker bita ihop, vara glad och leva som en normal person... men det går inte längre. Jag har ingen kraft eller ork till att kämpa. I fyra jävla år av mitt liv har jag gått runt med en smärta som inte går att beskriva med ord. Fyra jävla år!
Å det här är bara början...
Jag känner att för var dag som går blir det bara värre och värre. Smärtan är konstant och jag har återigen börjat sova dåligt på nätterna på grund av detta. Jag klarar inte längre av att slappna av. Varje kväll/natt när jag ska sova och lägger mig i sängen så kommer en annan smärta fram. En smärta som pulserar, bränner, sticker och hugger. Jag har så jävla ont hela tiden. Nätterna då jag bara vill sova är nästan värst! Jag kan inte slappna av, kan inte släppa allt. Det gör ont i hela tiden och trots att jag lägger foten i högläge så fortsätter den plåga mig. Tårarna rinner för det mesta. Jag orkar inte längre kämpa för att få dem att sluta rinna.
Jag sover max en timma i sträck innan jag vaknar av smärta. Det tar på psyket. Jag bryter ner mig själv och mitt mående. Jag är fast på en nivå som jag inte kan ta mig ifrån. Jag vet inte hur jag ska göra för att komma upp några trappsteg.
Jag ser ingen mening med något längre. Allt är bara mörkt.
Jag har länge döljt hur jag egentligen mår, men nu orkar jag inte med att ljuga längre.
"Jag mår bra, skrattar och njuter av livet"
Vem fan försöker jag ljuga för? Jag mår inte bra. Mitt psyke är i botten. Jag kämpar mig igenom varje dag. Det är tungt. Vissa dagar går bra, medan andra får mig att bara vilja somna in. Jag vet mycket väl att det låter tragiskt, men det är så här läget är just nu. Jag och mitt mående är inte vänner. Jag har länge försökt acceptera att foten är åt helvete, att jag alltid kommer gå runt och ha ont... men det är jobbigt.
Foten hindrar mig från att leva ett normalt liv. Den hindrar mig från att fungera normalt.
Den hindrar mig från att vara den glada Malin, den Malin som jag vill vara!!!
Jag orkar inte längre dölja hur jag mår. Jag orkar inte längre skriva och säga att jag mår bra, för det gör jag inte.
Och kom nu fan inte och säg att jag är klen, att jag ska bita ihop och fortsätta... för du vet fan inte alls hur jag har det. Du vet inte vilken enorm jävla smärta jag har varje dag. Du vet inte ett skit om mig och mitt liv!
När inte ens smärtstillande hjälper mot smärtan, då är det illa!
Det spelar ingen roll hur mycket jag än försöker att acceptera att jag måste leva med denna smärta, för smärtan kommer alltid finnas kvar.
Ibland önskar jag att det bara gick att spola tillbaka tiden... 22 december 2007 kl. 16:47... dagen och tidpunkten som förändrade mitt liv totalt...
Så då var det sagt. Jag mår som jag gör och kan inte hjälpa det...
Jag ska låta tårarna rinna en stund till och kela och gosa lite med hamstrarna innan jag går och lägger mig!
Imorgon är det fredag och sista arbetsdagen för denna vecka ska bockas av.
God natt!
Mitt psyke är i botten, jag mår skit och allt är bara åt helvete... Detta tack vare min jävla fot. Jag pallar inte längre att leva med denna smärta. För var dag som går blir det bara värre och värre. Snart har det gått fyra år sedan skadan. Trots 2 operationen har ingenting förbättrats. Jag pallar inte längre.
Varje dag är ett helvete. Jag försöker bita ihop, vara glad och leva som en normal person... men det går inte längre. Jag har ingen kraft eller ork till att kämpa. I fyra jävla år av mitt liv har jag gått runt med en smärta som inte går att beskriva med ord. Fyra jävla år!
Å det här är bara början...
Jag känner att för var dag som går blir det bara värre och värre. Smärtan är konstant och jag har återigen börjat sova dåligt på nätterna på grund av detta. Jag klarar inte längre av att slappna av. Varje kväll/natt när jag ska sova och lägger mig i sängen så kommer en annan smärta fram. En smärta som pulserar, bränner, sticker och hugger. Jag har så jävla ont hela tiden. Nätterna då jag bara vill sova är nästan värst! Jag kan inte slappna av, kan inte släppa allt. Det gör ont i hela tiden och trots att jag lägger foten i högläge så fortsätter den plåga mig. Tårarna rinner för det mesta. Jag orkar inte längre kämpa för att få dem att sluta rinna.
Jag sover max en timma i sträck innan jag vaknar av smärta. Det tar på psyket. Jag bryter ner mig själv och mitt mående. Jag är fast på en nivå som jag inte kan ta mig ifrån. Jag vet inte hur jag ska göra för att komma upp några trappsteg.
Jag ser ingen mening med något längre. Allt är bara mörkt.
Jag har länge döljt hur jag egentligen mår, men nu orkar jag inte med att ljuga längre.
"Jag mår bra, skrattar och njuter av livet"
Vem fan försöker jag ljuga för? Jag mår inte bra. Mitt psyke är i botten. Jag kämpar mig igenom varje dag. Det är tungt. Vissa dagar går bra, medan andra får mig att bara vilja somna in. Jag vet mycket väl att det låter tragiskt, men det är så här läget är just nu. Jag och mitt mående är inte vänner. Jag har länge försökt acceptera att foten är åt helvete, att jag alltid kommer gå runt och ha ont... men det är jobbigt.
Foten hindrar mig från att leva ett normalt liv. Den hindrar mig från att fungera normalt.
Den hindrar mig från att vara den glada Malin, den Malin som jag vill vara!!!
Jag orkar inte längre dölja hur jag mår. Jag orkar inte längre skriva och säga att jag mår bra, för det gör jag inte.
Och kom nu fan inte och säg att jag är klen, att jag ska bita ihop och fortsätta... för du vet fan inte alls hur jag har det. Du vet inte vilken enorm jävla smärta jag har varje dag. Du vet inte ett skit om mig och mitt liv!
När inte ens smärtstillande hjälper mot smärtan, då är det illa!
Det spelar ingen roll hur mycket jag än försöker att acceptera att jag måste leva med denna smärta, för smärtan kommer alltid finnas kvar.
Ibland önskar jag att det bara gick att spola tillbaka tiden... 22 december 2007 kl. 16:47... dagen och tidpunkten som förändrade mitt liv totalt...
Så då var det sagt. Jag mår som jag gör och kan inte hjälpa det...
Jag ska låta tårarna rinna en stund till och kela och gosa lite med hamstrarna innan jag går och lägger mig!
Imorgon är det fredag och sista arbetsdagen för denna vecka ska bockas av.
God natt!
Underbar start på dagen!
Det är en underbar känsla att vakna upp strax innan tio med ett leende på läpparna. Hamstrarna förde ett väldans oljud, men jag bara låg kvar i sängen och njöt av att vara glad.
Kroppen gör idag sådär lagom ont. Sådär som det brukar bli efter att man satt igång med träningen igen.
Jag valde att lämna sängen en stund, men det tog bara lite drygt en halvtimma till jag var tillbaka under täcket. Jag är fortfarande väldigt trött och ska därför passa på att sova i två timmar till innan jag ska till jobbet...
Ha en fin dag!
Kroppen gör idag sådär lagom ont. Sådär som det brukar bli efter att man satt igång med träningen igen.
Jag valde att lämna sängen en stund, men det tog bara lite drygt en halvtimma till jag var tillbaka under täcket. Jag är fortfarande väldigt trött och ska därför passa på att sova i två timmar till innan jag ska till jobbet...
Ha en fin dag!
Skitdag och krock med rådjur
Jag trodde att botten var nådd, att det inte gick att falla djupare... men ack vad fel jag hade!
Den här dagen har varit dålig, helt värdelös!
Jag har haft ont i kroppen, foten och ryggen. Att bita ihop var inte lätt. Trots min enorma smärta valde jag att gå ut och springa. Det om något var ju riktigt idiotiskt! Inte blev min plågade kropp bättre av det. All smärta som jag redan hade fördubblades och som grädde på mosen gick mina ljumskar åt helvete. Nu har jag helt enkelt ännu mer ställen på kroppen som gör ont. Det är lagom gött...
Jobbet var idag riktigt segt. Timmarna försvann i och för sig väldigt fort, men det känns inte som jag gjorde någonting. Jag vet inte vart tiden tog vägen...
På väg hem från jobbet körde jag på ett rådjur. Jävla as som stod där mitt på vägen. Flytta på dig för helvete. Jag ville ju hem... Men men, det är sånt som händer. Tyvärr är det svårt att undvika alla dessa djur som finns överallt.
Även denna natt har pågått ett par timmar. Familjen har precis somnat här hemma. Det är bara jag och hamstrarna som är vakna. Jag hade önskat att dessa smådjur hade gått och lagt sig nu. Det är ett riktigt oväsen i mitt rum just nu! Man skulle kunna tro att de har en tävling, den som springer snabbast i hjulet och välter det vinner...
Den stora hamstern är liksom lite klumpig när hon springer. Hela hjulep hoppar, vilket gör att det låter ganska så mycket.
Det spelar ingen roll vad jag gör. Att jag idag köpte ett nytt hjul till henne verkar inte ha gjort någon skillnad. Det låter fortfarande otroligt mycket. Jag gissar på att det bara tar ett par timmar till innan hon får lämna mitt rum. Även jag måste få sova!!
Jag ska inte fortsätta skriva massa onödig gojja här nu... Det är dags att sätta igång en film!
Godnatt!
Den här dagen har varit dålig, helt värdelös!
Jag har haft ont i kroppen, foten och ryggen. Att bita ihop var inte lätt. Trots min enorma smärta valde jag att gå ut och springa. Det om något var ju riktigt idiotiskt! Inte blev min plågade kropp bättre av det. All smärta som jag redan hade fördubblades och som grädde på mosen gick mina ljumskar åt helvete. Nu har jag helt enkelt ännu mer ställen på kroppen som gör ont. Det är lagom gött...
Jobbet var idag riktigt segt. Timmarna försvann i och för sig väldigt fort, men det känns inte som jag gjorde någonting. Jag vet inte vart tiden tog vägen...
På väg hem från jobbet körde jag på ett rådjur. Jävla as som stod där mitt på vägen. Flytta på dig för helvete. Jag ville ju hem... Men men, det är sånt som händer. Tyvärr är det svårt att undvika alla dessa djur som finns överallt.
Även denna natt har pågått ett par timmar. Familjen har precis somnat här hemma. Det är bara jag och hamstrarna som är vakna. Jag hade önskat att dessa smådjur hade gått och lagt sig nu. Det är ett riktigt oväsen i mitt rum just nu! Man skulle kunna tro att de har en tävling, den som springer snabbast i hjulet och välter det vinner...
Den stora hamstern är liksom lite klumpig när hon springer. Hela hjulep hoppar, vilket gör att det låter ganska så mycket.
Det spelar ingen roll vad jag gör. Att jag idag köpte ett nytt hjul till henne verkar inte ha gjort någon skillnad. Det låter fortfarande otroligt mycket. Jag gissar på att det bara tar ett par timmar till innan hon får lämna mitt rum. Även jag måste få sova!!
Jag ska inte fortsätta skriva massa onödig gojja här nu... Det är dags att sätta igång en film!
Godnatt!
Tränat!
Spöregn, varvat med hagel, 13 grader och jävligt blött...
Trots detta skitväder lyckades jag genomföra min löprunda utan problem.
Jag tog som vanligt en sväng i skogen, och detta medförde att jag för en stund sedan sanerade mina ben från 3 fästingar. Äckeldjur!
För övrigt så kom jag fram till att det var sjukt tråkigt att träna och springa. Jag hade gärna lagt ner allt, men fettet hade väl tagit över min kropp totalt då... USCH!
Foten är åt helvete och smärtar enormt... allt som vanligt helt enkelt...
Snart ska jag åka till jobbet, men först lite mys med mina gullepluttar!
Trots detta skitväder lyckades jag genomföra min löprunda utan problem.
Jag tog som vanligt en sväng i skogen, och detta medförde att jag för en stund sedan sanerade mina ben från 3 fästingar. Äckeldjur!
För övrigt så kom jag fram till att det var sjukt tråkigt att träna och springa. Jag hade gärna lagt ner allt, men fettet hade väl tagit över min kropp totalt då... USCH!
Foten är åt helvete och smärtar enormt... allt som vanligt helt enkelt...
Snart ska jag åka till jobbet, men först lite mys med mina gullepluttar!
Twixie ♥
Supersize VS Superskinny
Jag sitter just nu och kollar på reprisen av Supersize VS Superskinny på TV3.
158 kilo till sina 173 cm... Det är ju jag som är där! Det är så jag känner mig!
Nä, imorgon är det en nystart på mitt nya liv. Jag ska fan ta och träna mig iform nu.
Imorgon startar jag min dag med ett hårt löppass i skogen!
Det finns ingen ursäkt. På med kläder & skor och ut och svettas!
Jag blir äcklad. Fett överallt.
Usch!
158 kilo till sina 173 cm... Det är ju jag som är där! Det är så jag känner mig!
Nä, imorgon är det en nystart på mitt nya liv. Jag ska fan ta och träna mig iform nu.
Imorgon startar jag min dag med ett hårt löppass i skogen!
Det finns ingen ursäkt. På med kläder & skor och ut och svettas!
Jag blir äcklad. Fett överallt.
Usch!
Falska jävla leende!
Idag har jag gått runt med det där falska jävla leendet som jag verkligen hatar. Jag har skrattat och skojat, precis som om allt hade varit kanon. Det ingen vet är att jag idag verkligen har mått skit! Att lämna sängen imorse ville jag egentligen inte. Jag ville bara dra täcket över huvudet och ligga kvar hela dagen.
Kroppen har gjort ont, foten är åt helvete, ryggen värkte... Jag tror nästan att allt var fel när jag vaknade!
Trots allt så har jag försökt bete mig som om allt varit bra. Jag tror jag lyckades ganska bra... i alla fall till när jobbet var över och jag satte mig i bilen för att köra hem. Allt bara brast och jag lät tårarna rinna. Smärtan blev för mycket, jag orkade inte mer. Att varje dag gå runt och ha ont är ingen dans på rosor. Det kommer dagar då jag inte orkar mer, då jag bara behöver släppa på allt. Idag har det varit en sån dag.
Jag vet mycket väl att det finns personer i min närhet som tycker det är lite fjantigt av mig att bara bryta ihop... Men tro mig, hade du levt mitt liv så skulle även du upptäcka att allt inte är som det ska.
Jag vet inte hur många minuter du hade stått ut med den smärta i foten som jag ständigt känner av. Tänk dig att varje gång du trampar ner så är det som någon kör en kniv på insidan av fotleden. Smärtan strålar fram till stortån och upp i vaden, halvvägs upp till knät. Varje gång du sitter still så bränner och sticker det i foten. Varje gång du hoppar eller trampar ner hårt (typ springer) så blir smärtan 200 gånger värre.
Tänk att du dessutom samtidigt har en molande och pulserande smärta på utsidan av fotleden...
Vill du veta hur jag känner mig, hur jag mår, hur min kropp verkligen mår?
Det är väl egentligen inte så jävla konstigt att jag bryter ihop ibland?!
Idag har foten varit under all kritik. Jag har haft så jävla ont rent ut sagt. Den har gjort ovanligt ont!
Jag har försökt med både voltaren och tramadol, men det har inte hjälpt ett skit! Tabletterna är för klena för att ta död på smärtan... Jag behöver något starkare! Ge mig knark eller vad fan som helst, bara jag kan få slappna av lite!
Jag har som sagt mått riktigt dåligt idag. Smärtan tog över min kropp och jag ville och orkade ingenting.
Allt började egentligen igår. Min fot pallar inte att jag kör bil längre sträckor. Det är min högra fot som är kass, den fot som jag måste använda för att gasa och bromsa. Att jag igår körde från Kalmar satte helt enkelt sina spår. Jag hade på känn att det skulle gå ut helvete, men jag hade liksom inget val.
Natten som var var riktigt hemsk. Det trots att jag bredvid mig i sängen faktiskt hade ena hamsterburen. Japp, du läste rätt. Jag tröttnade på att Chim-chim sprang i hjulet så att hela buren skakade. Det lät för mycket när buren stod på skrivbordet... Jag ställde den helt enkelt bredvid mig i sängen. Det tog dock inte lång tid innan hon gick och la sig igen... men jag lät henne vara kvar i sängen hela natten.
Twixie gnagde på gallret, och det gjorde mig galen! Men med en skrivbordlampa lysande på buren så lyckades jag lura henne att det var dag och hon gick och la sig igen.
Efter det somnade jag gott.
Imorse vaknade jag av att pappa kom in i mitt rum för att hämta mina bilnycklar. Det var inte så gött, men å andra sidan ska jag väl inte klaga... klockan visade ändå på nästan halv elva!
Arbetsdagen var seg. Det mesta rullade på bra, i alla fall fram till nio. Vi fick inga boxar och kunde inte packa något. Det var lite segt att bara sitta och stirra på ingenting...
Men men, så kan det vara ibland.
Nu är det en ny dag. Jag ska snart ta upp hamstrarna och gosa lite med dem, men först får det bli några timmar framför tvn.
Sova får vänta. Jag måste lugna ner mig, låta tårarna rinna klart, slänga bort det jävla falska leendet och bara njuta av att det äntligen är natt och att det är tyst i huset!
Imorgon hoppas jag på en bättre dag...
fy fan!
Kroppen har gjort ont, foten är åt helvete, ryggen värkte... Jag tror nästan att allt var fel när jag vaknade!
Trots allt så har jag försökt bete mig som om allt varit bra. Jag tror jag lyckades ganska bra... i alla fall till när jobbet var över och jag satte mig i bilen för att köra hem. Allt bara brast och jag lät tårarna rinna. Smärtan blev för mycket, jag orkade inte mer. Att varje dag gå runt och ha ont är ingen dans på rosor. Det kommer dagar då jag inte orkar mer, då jag bara behöver släppa på allt. Idag har det varit en sån dag.
Jag vet mycket väl att det finns personer i min närhet som tycker det är lite fjantigt av mig att bara bryta ihop... Men tro mig, hade du levt mitt liv så skulle även du upptäcka att allt inte är som det ska.
Jag vet inte hur många minuter du hade stått ut med den smärta i foten som jag ständigt känner av. Tänk dig att varje gång du trampar ner så är det som någon kör en kniv på insidan av fotleden. Smärtan strålar fram till stortån och upp i vaden, halvvägs upp till knät. Varje gång du sitter still så bränner och sticker det i foten. Varje gång du hoppar eller trampar ner hårt (typ springer) så blir smärtan 200 gånger värre.
Tänk att du dessutom samtidigt har en molande och pulserande smärta på utsidan av fotleden...
Vill du veta hur jag känner mig, hur jag mår, hur min kropp verkligen mår?
Det är väl egentligen inte så jävla konstigt att jag bryter ihop ibland?!
Idag har foten varit under all kritik. Jag har haft så jävla ont rent ut sagt. Den har gjort ovanligt ont!
Jag har försökt med både voltaren och tramadol, men det har inte hjälpt ett skit! Tabletterna är för klena för att ta död på smärtan... Jag behöver något starkare! Ge mig knark eller vad fan som helst, bara jag kan få slappna av lite!
Jag har som sagt mått riktigt dåligt idag. Smärtan tog över min kropp och jag ville och orkade ingenting.
Allt började egentligen igår. Min fot pallar inte att jag kör bil längre sträckor. Det är min högra fot som är kass, den fot som jag måste använda för att gasa och bromsa. Att jag igår körde från Kalmar satte helt enkelt sina spår. Jag hade på känn att det skulle gå ut helvete, men jag hade liksom inget val.
Natten som var var riktigt hemsk. Det trots att jag bredvid mig i sängen faktiskt hade ena hamsterburen. Japp, du läste rätt. Jag tröttnade på att Chim-chim sprang i hjulet så att hela buren skakade. Det lät för mycket när buren stod på skrivbordet... Jag ställde den helt enkelt bredvid mig i sängen. Det tog dock inte lång tid innan hon gick och la sig igen... men jag lät henne vara kvar i sängen hela natten.
Twixie gnagde på gallret, och det gjorde mig galen! Men med en skrivbordlampa lysande på buren så lyckades jag lura henne att det var dag och hon gick och la sig igen.
Efter det somnade jag gott.
Imorse vaknade jag av att pappa kom in i mitt rum för att hämta mina bilnycklar. Det var inte så gött, men å andra sidan ska jag väl inte klaga... klockan visade ändå på nästan halv elva!
Arbetsdagen var seg. Det mesta rullade på bra, i alla fall fram till nio. Vi fick inga boxar och kunde inte packa något. Det var lite segt att bara sitta och stirra på ingenting...
Men men, så kan det vara ibland.
Nu är det en ny dag. Jag ska snart ta upp hamstrarna och gosa lite med dem, men först får det bli några timmar framför tvn.
Sova får vänta. Jag måste lugna ner mig, låta tårarna rinna klart, slänga bort det jävla falska leendet och bara njuta av att det äntligen är natt och att det är tyst i huset!
Imorgon hoppas jag på en bättre dag...
fy fan!
Älskade lillskrutt klättrar på mig ♥
Hemma på västkusten
Vilken underbar känsla att komma hem, öppna dörren till mitt rum, känna lukten av hamstrar, höra ena hjulet gnissla och smattrandet från gallergnagandet från andra buren.
Jag har saknat mina små gnagare ♥
Jag har saknat mina små gnagare ♥
Det finns personer som tycker det är fjantigt när jag säger att jag saknar mina små djur, men jag lovar att det går att fästa sig lika mycket vid hamstrar som vilket annat djur som helst. Jag har varit utan mina gnagare i mer än en vecka och under denna tid har jag nästan längtat ihjäl mig efter dem. Jag har kollat på kort som ligger i mobilen varje dag.
Att äntligen få träffa dem, få ta upp dem ur buren, känna deras små tassar mot min hud... Ja, det är bara så underbart!
Dagen idag har gått fort, men det beror nog mest på att jag varit upptagen hela tiden. Det blev tidig uppstigning, rednan vid sex-tiden steg jag ur min säng. Det var lite småsegt, men vad skulle jag göra. Det var liksom bara att bita ihop och köra på.
Lite drygt en timma senare hade jag packat bilen och var iväg på äventyr. Det blev några timmar i Kalmar innan jag strax efter halv elva påbörjade min resa hem till västkusten.
Jag lyckades avklara 45 mil på 4 timmar. Det spöregnade 3 av dessa timmar. Lite segt, men tyvärr kunde jag inte göra något åt vädret. Vid halv tre stannade jag bilen på parkeringen på jobbet. Det var dags att hoppa i de äckliga arbetskläderna för att ta död på dagen arbetstimmar. Trots att jag var trött så lyckades jag genomföra hela dagen fram till midnatt utan att säcka ihop. Visst fanns det stunder då jag bara ville lägga huvudet på bänken, stunder där huvudet höll på att sprängas och stunder då jag bara ville hem...
Trots allt så lämnade jag stället nöjd och glad strax innan midnatt. Jag kom hem till en sovande familj. Endast mina älskade hamstrar var vakna. Det blev lite mys med dem innan jag ganska nyss valde att gå till sängs. Jag behöver sova! Jag är trött!
Imorgon tar jag sovmorgon!
Älskade sötnosar ♥
Nu ska jag mysa med smådjuren en stund till innan jag ska sova...
God natt!
♥
Hemma
Sådär ja, nu är jag på jobbet.
Jag blev en timma försenad, men att dra sträckan Kalmar-Stenungsund, 45 mil, på 4 timmar tycker jag ändå är ganska bra jobbat.
Mitt huvud håller nu på att sprängas och dessutom har jag fått en kraftig allergiskreaktion... Blää!!
Återkommer ikväll!
Söndagskväll
Söndagskvällen är här och i vanliga fall brukar jag vid den här tidpunkten ha ångest som heter duga! Jag brukar hata måndagar med allt vad det nu innebär. Måndagar brukar vara jobbiga att genomföra, det är tillbaka till jobbet som gäller och sånt. Har jag väl avklarat den dagen så kommer det en ännu värre dag efter det...
Det är först på onsdagar som jag kan slappna av!
Just denna kväll känner jag dock ingen ångest, jag känner absolut ingenting. Jag är tom och hängig. Jag vet inte vad jag känner. Jag är trött, trots att jag för bara en stund sedan vaknade från min fyra timmar långa tupplur.
Hela denna dag har jag lagt till att plugga. Det är krävande och tar verkligen på energin. Att plugga hela tiden är segt och riktigt jobbigt.
Det är nog därför jag känner som jag gör just nu. Jag behöver fokusera på plugget, jag har varken tid eller ork till att vara social idag.
Det är helt enkelt en dag då jag för det mesta varit instängd i mitt rum...
Att vädret dessutom varit riktigt dåligt gör inte saken speciellt bättre. Det är trist när regnet bara öser ner... Dagen blir så mörk när solen inte skiner...
Imorgon är det som sagt tillbaka till verkligheten som gäller.
Jag ska iväg lite på morgonen och räknar med att kunna lämna Kalmar vid 12-tiden. Jag måste då dra iväg direkt till jobbet. Jag får börja när jag kommer...
Varför går tiden så fort??
Det är först på onsdagar som jag kan slappna av!
Just denna kväll känner jag dock ingen ångest, jag känner absolut ingenting. Jag är tom och hängig. Jag vet inte vad jag känner. Jag är trött, trots att jag för bara en stund sedan vaknade från min fyra timmar långa tupplur.
Hela denna dag har jag lagt till att plugga. Det är krävande och tar verkligen på energin. Att plugga hela tiden är segt och riktigt jobbigt.
Det är nog därför jag känner som jag gör just nu. Jag behöver fokusera på plugget, jag har varken tid eller ork till att vara social idag.
Det är helt enkelt en dag då jag för det mesta varit instängd i mitt rum...
Att vädret dessutom varit riktigt dåligt gör inte saken speciellt bättre. Det är trist när regnet bara öser ner... Dagen blir så mörk när solen inte skiner...
Imorgon är det som sagt tillbaka till verkligheten som gäller.
Jag ska iväg lite på morgonen och räknar med att kunna lämna Kalmar vid 12-tiden. Jag måste då dra iväg direkt till jobbet. Jag får börja när jag kommer...
Varför går tiden så fort??
Mysigt med dåligt väder
Jag lyckades somna om efter det förra inlägget var publicerat. Drygt fyra timmar extra sömn var inte helt fel!
Ute öser regnet ner, åskan låter och blixtrarna lyser upp allt för en lite stund.
Det är lite mysigt!
Idag kommer jag inte lämna lägenheten, det känns inte så lockande att gå ut i detta väder ;)
Kram!
Ute öser regnet ner, åskan låter och blixtrarna lyser upp allt för en lite stund.
Det är lite mysigt!
Idag kommer jag inte lämna lägenheten, det känns inte så lockande att gå ut i detta väder ;)
Kram!
Seg natt!
Klockan är inte ens halv sju och jag har redan hunnit med att vara vaken i över en timma och dessutom druckit lite kaffe.
Inatt har det varit en såndär natt där jag inte kunnat sova, där jag inte kunnat slappna av och komma till ro. Jag har varit uppe och gått runt i lägenheten flera gånger.
När klockan var fem gav jag upp. Jag hade då lämnat sängen för 12 gången på endast fem timmar. Det kändes bara meningslöst att ligga kvar då... så jag gick upp, kokade lite kaffe och satte mig ute på balkongen. Allt var blött efter nattens regn, men det gjorde inte mig något. Det var ju trots allt 17 grader ute redan...
Det luktar lite speciellt ute när allt är blött, en go och mysig lukt.
Idag ska jag mest fokusera på mig själv. Jag känner mig inte helt okej i kroppen. Huvudet gör lite ont, magen vill ha mat och ena ärret på foten har ännu en gång spruckit och blöder som bara den.
Jag ska bara göra sånt som jag känner att jag behöver göra. Inget mer!
Fast innan jag gör något vettigt så ska jag kolla klart på filmen som jag började kolla på igår.
Hoppas att din dag blir kanon!
Kram
Inatt har det varit en såndär natt där jag inte kunnat sova, där jag inte kunnat slappna av och komma till ro. Jag har varit uppe och gått runt i lägenheten flera gånger.
När klockan var fem gav jag upp. Jag hade då lämnat sängen för 12 gången på endast fem timmar. Det kändes bara meningslöst att ligga kvar då... så jag gick upp, kokade lite kaffe och satte mig ute på balkongen. Allt var blött efter nattens regn, men det gjorde inte mig något. Det var ju trots allt 17 grader ute redan...
Det luktar lite speciellt ute när allt är blött, en go och mysig lukt.
Idag ska jag mest fokusera på mig själv. Jag känner mig inte helt okej i kroppen. Huvudet gör lite ont, magen vill ha mat och ena ärret på foten har ännu en gång spruckit och blöder som bara den.
Jag ska bara göra sånt som jag känner att jag behöver göra. Inget mer!
Fast innan jag gör något vettigt så ska jag kolla klart på filmen som jag började kolla på igår.
Hoppas att din dag blir kanon!
Kram
Mysigt
Klockan är snart tolv, det är 19 grader ute och jag sitter i soffan med balkongdörren öppen och tittar på film.
Det är lite mysigt att höra lite ljud utifrån.
Lite mysigt att kunna gå ut på balkongen och bara njuta av mörkret.
Jag tycker om kvällar som denna.
Jag tänkte ändå ta och förflytta mig till sängen. Det är ganska mysigt att ligga där och titta på film också.
Just nu visas "Life as we know it" på min tv.
Om jag fortsätter i denna takt så kommer jag ha tittat på alla mina filmer innan augustimånad är slut. Måste nog införskaffa några till ;)
God natt mina vänner!
♥
Det är lite mysigt att höra lite ljud utifrån.
Lite mysigt att kunna gå ut på balkongen och bara njuta av mörkret.
Jag tycker om kvällar som denna.
Jag tänkte ändå ta och förflytta mig till sängen. Det är ganska mysigt att ligga där och titta på film också.
Just nu visas "Life as we know it" på min tv.
Om jag fortsätter i denna takt så kommer jag ha tittat på alla mina filmer innan augustimånad är slut. Måste nog införskaffa några till ;)
God natt mina vänner!
♥
Lördag hela dagen lång
Ännu en dag här i Kalmar är snart över. Helgen är snart slut och jag är tröttare än tröttast.
Även imorse vaknade jag tidigt. Klockan var strax innan halv åtta när jag öppnade mina blåa ögon. Sängen lämnade jag dock inte förrän klockan var strax efter nio. Det var så härligt att bara ligga kvar, sträcka lite på mig, blunda lite, njuta av morgonen och titta lite på film. Jag började titta på en igår, men lyckades somna... Som vanligt helt enkelt ;)
En cykeltur till Giraffen blev det. Jag kände för att komma ut, få lite luft och röra lite på benen. Det var lite mysigt att bara gå runt i affärer och titta. Jag köpte absolut ingenting, men ändå var jag väldigt glad när jag kom hem.
Jag intog snabbt min favoritplats i soffan, kollade lite på datorn innan jag började rensa lite i klädkammaren.
Jag har två stora lådor på hyllan, fulla med massa hmm... skit? Nämen, typ schampo, balsam och lite sånt. Ett paket tvättmedel hittade jag också. Det köpte jag förra året, precis efter att jag flyttat in. Än så länge har jag inte använt det och jag kommer heller aldrig göra det. Det kommer därför få följa med hem till Göteborg, till min familj. Förhoppningsvis tar det slut där.
En del annan hittade jag också, en del slängdes med det mesta kommer förflyttas upp till fjärde våningen, till förrådet. Det är grejer som jag inte kommer behöva på länge. Jag lyckades därmed få två hyllor lediga i garderoben som står därinne. Det tog dock inte många minuter innan mina kläder hade tagit över även dessa platser. Nu är det inte längre lika trångt bland alla mina tjocka tröjor.
Jag har även hunnit med att plugga lite på balkongen. Det har inte varit lika gött väder idag som det var igår, men med 25 grader och sol nästan hela tiden så kan jag verkligen inte klaga.
Det har snart gått ett helt år sedan jag flyttade ner hit till Kalmar. Året har gått fort och det är väl egentligen först nu som jag tycker att mysfaktorn i lägenheten är hög. Möbler har under årets gång bytts ut, saker och prylar har kommit till.
Det är ett riktigt hem nu. Jag trivs mycket bra och skulle kunna stanna kvar här i många år till, men det är bara om kärringen på andra vången dör... Jobbigare person får man verkligen leta efter. En riktig satmara är vad hon är. Gnäller på allt, vi får inte längre vara på vår egna balkong och prata för det stör henne.
Hon hade behövt en bostad mitt ute i skogen, där inga människor är.
En riktig PJ, pensionärsjävel, är vad hon är.
Jag försöker dock ignorera henne så mycket jag bara kan, men det går inte alltid...
Tillbaka till där jag var... Lägenheten har blivit väldigt mysig och jag trivs som sagt. Jag trivs bra i hela Kalmar, det här är mitt hem!!
På måndag vänder jag dock tillbaka till Västkusten, det är dags att få mina sista arbetsveckor avklarade. Snart är denna sommar över och det är dags att ta tag i skolan igen. Skum känsla!
Tiden rullar på och jag ska inte skriva mer svammel här. Imorgon är det söndag och jag ska njuta av ännu en dag här i min lägenhet.
Nu är det film som gäller. "Tusen gånger starkare" blir det ikväll.
Kram
Även imorse vaknade jag tidigt. Klockan var strax innan halv åtta när jag öppnade mina blåa ögon. Sängen lämnade jag dock inte förrän klockan var strax efter nio. Det var så härligt att bara ligga kvar, sträcka lite på mig, blunda lite, njuta av morgonen och titta lite på film. Jag började titta på en igår, men lyckades somna... Som vanligt helt enkelt ;)
En cykeltur till Giraffen blev det. Jag kände för att komma ut, få lite luft och röra lite på benen. Det var lite mysigt att bara gå runt i affärer och titta. Jag köpte absolut ingenting, men ändå var jag väldigt glad när jag kom hem.
Jag intog snabbt min favoritplats i soffan, kollade lite på datorn innan jag började rensa lite i klädkammaren.
Jag har två stora lådor på hyllan, fulla med massa hmm... skit? Nämen, typ schampo, balsam och lite sånt. Ett paket tvättmedel hittade jag också. Det köpte jag förra året, precis efter att jag flyttat in. Än så länge har jag inte använt det och jag kommer heller aldrig göra det. Det kommer därför få följa med hem till Göteborg, till min familj. Förhoppningsvis tar det slut där.
En del annan hittade jag också, en del slängdes med det mesta kommer förflyttas upp till fjärde våningen, till förrådet. Det är grejer som jag inte kommer behöva på länge. Jag lyckades därmed få två hyllor lediga i garderoben som står därinne. Det tog dock inte många minuter innan mina kläder hade tagit över även dessa platser. Nu är det inte längre lika trångt bland alla mina tjocka tröjor.
Jag har även hunnit med att plugga lite på balkongen. Det har inte varit lika gött väder idag som det var igår, men med 25 grader och sol nästan hela tiden så kan jag verkligen inte klaga.
Det har snart gått ett helt år sedan jag flyttade ner hit till Kalmar. Året har gått fort och det är väl egentligen först nu som jag tycker att mysfaktorn i lägenheten är hög. Möbler har under årets gång bytts ut, saker och prylar har kommit till.
Det är ett riktigt hem nu. Jag trivs mycket bra och skulle kunna stanna kvar här i många år till, men det är bara om kärringen på andra vången dör... Jobbigare person får man verkligen leta efter. En riktig satmara är vad hon är. Gnäller på allt, vi får inte längre vara på vår egna balkong och prata för det stör henne.
Hon hade behövt en bostad mitt ute i skogen, där inga människor är.
En riktig PJ, pensionärsjävel, är vad hon är.
Jag försöker dock ignorera henne så mycket jag bara kan, men det går inte alltid...
Tillbaka till där jag var... Lägenheten har blivit väldigt mysig och jag trivs som sagt. Jag trivs bra i hela Kalmar, det här är mitt hem!!
På måndag vänder jag dock tillbaka till Västkusten, det är dags att få mina sista arbetsveckor avklarade. Snart är denna sommar över och det är dags att ta tag i skolan igen. Skum känsla!
Tiden rullar på och jag ska inte skriva mer svammel här. Imorgon är det söndag och jag ska njuta av ännu en dag här i min lägenhet.
Nu är det film som gäller. "Tusen gånger starkare" blir det ikväll.
Kram
Underbara fredag!
Vädret har idag visat sin bästa sida. Jag har visat min bästa sida. Idag har det varit en bra dag!
Gårdagen har jag redan förträngt. Det var inte mycket positivt med den dagen. Att jag framåt midnatt gick och la mig var ganska gött. Gött att slippa all skit liksom.
Imorse vaknade jag upp som en helt ny person. Med ett leende på läpparna lämnade jag sängen, satte igång kaffebryggaren och gick och tog en lång dusch. Det var en såndär perfekt start på dagen. Klockan visade bara på strax innan sju när jag satte mig på balkongen med min kaffekopp. Solen sken redan då och termometern visade på 19,6 grader.
Dagen fortsatte med en sväng till Giraffen. Jag skulle egentligen inte ha något, men ändå lämnade jag Maxi med några nya teer, godis till Martina, Ölandskrydda och ett paket kaffe.
Hemma hos mamma och pappa har det alltid varit Gevalia som använts. Det är väl i stort sett det enda jag har druckit helt enkelt. Och det är det jag har fortsatt dricka efter att jag flyttat hemifrån.
Idag kände jag dock för att testa något annat. Jag stod vid kaffehyllan, blundade och tog ett paket.
Gårdagen har jag redan förträngt. Det var inte mycket positivt med den dagen. Att jag framåt midnatt gick och la mig var ganska gött. Gött att slippa all skit liksom.
Imorse vaknade jag upp som en helt ny person. Med ett leende på läpparna lämnade jag sängen, satte igång kaffebryggaren och gick och tog en lång dusch. Det var en såndär perfekt start på dagen. Klockan visade bara på strax innan sju när jag satte mig på balkongen med min kaffekopp. Solen sken redan då och termometern visade på 19,6 grader.
Dagen fortsatte med en sväng till Giraffen. Jag skulle egentligen inte ha något, men ändå lämnade jag Maxi med några nya teer, godis till Martina, Ölandskrydda och ett paket kaffe.
Hemma hos mamma och pappa har det alltid varit Gevalia som använts. Det är väl i stort sett det enda jag har druckit helt enkelt. Och det är det jag har fortsatt dricka efter att jag flyttat hemifrån.
Idag kände jag dock för att testa något annat. Jag stod vid kaffehyllan, blundade och tog ett paket.
Den här blev det:
Jag trodde aldrig att jag skulle säga detta, men det är faktiskt skillnad på kaffe och kaffe. Det här kaffet är väldigt annorlunda mot vanliga Gevalia, och otroligt annorlunda jämfört med min älskade kaffemaskin!
Trots att jag bryggde kaffet precis som vanligt så tycker jag inte att den där starka smaken som jag gillar kommer fram. Helt äckligt var det inte, men lite annorlunda. Nästa gång kaffet är slut ska jag testa något nytt. Vem vet, jag kanske en vacker dag hittar en favorit bland alla miljoner kaffesorter som finns!
I söndags när jag kom hit till lägenheterna hade jag lite problem. Under sommaren hade jag lyckats skaffa lite mer kläder och nu fanns det verkligen ingen plats till allt. När jag hade fyllt skåp och lådor så fanns det lite kläder kvar som skulle läggas någonstans.
Det här är alltså kläderna som inte fick plats någonstans...
I tisdags var det helt enkelt bara att hoppa in i bilen och åka iväg till IKEA. En byrå köptes och efter lite förflyttningar av alla kläder lyckades allt tillslut få plats någonstans.
Garderoben i mitt rum är nu fylld med bara massa t-shirtar och linnen
Jäklar vad kläder jag har!!
I onsdags råkade jag spontanköpa lite nya möbler till lägenheten. Det blev ett nytt soffbord, ny tvbänk och en möbel till badrummet. En hel del kartonger har helt enkelt legat på balkongen och skräpat... Men efter en sväng med bilen till återvinningscentralen var alla kartonger borta!
Mina gamla mörka möbler byttes ut mot nya vita.
Nu är det bara lite småpill kvar. Högtalarna på väggen, bakom tvn, ska flyttas upp en bit och ny duk till bordet ska införskaffas.
För övrigt så har det inte hänt speciellt mycket denna dag. Jag har njutit av att vara ledig, suttit ute på balkonen och lapat sol, träffat en kompis och dessutom har jag hunnit med en tre timmar lång tupplur på soffan.
Den här dagen har varit mycket bra!
Nu är det helg och jag har ett par dagar kvar här i Kalmar innan jag måste bege mig till Göteborg för att jobba ett par veckor till.
Vad som händer i helgen vet jag ännu inte. Annahita ville att jag skulle hänga med ut imorgon, men jag får se. Visst hade det varit roligt, men energi och orken ska finnas också.
Imorgon ska vädret tydligen bli sämre enligt både smhi och min kropp. Alla leder gör ont och jag ska därför nu ta mig en kopp kaffe till samt en voltaren. Det lär dröja ett par timmar till innan jag är trött, men det gör inte mig något. Jag tycker det är ganska mysigt att bara ligga i sängen, sätta igång en film och bara låta tiden gå.
Kram!
Jävla skitdag!
Det är dagar som den här som jag funderar på varför jag överhuvudtaget har lämnat sängen... Idag är allt bara åt helvete!
Jag vaknade strax innan halv åtta av att mobilen vibrerade, redan då var dagen förstörd! Jag hade planerat in en go sovmorgon, bara få sova ut. Mobilen sattes därför på ljudlöst igår och för ovanlighetens skull lät jag den ligga på soffbordet. I vanliga fall ligger den i min säng... Men självklart lät jag den ligga på mitt soffbord, gjort av trä. Vill du veta hur det lät när den började vibrera?
Arg som ett jävla bi blev jag, inte alls vad jag ville vakna av! Hela dagen blev därmed förstörd!
Resten av dagen har jag gått runt och varit allmänt grinig och nere. Helst av allt hade jag legat kvar i sängen, men det fanns en del att pyssla med i lägenheten.
Jag känner mig så förbannat osocial just nu. Jag orkar inte prata med någon, vill bara vara själv. Jag orkar inte bry mig om hur jag ser ut.
Jag har inte orkat äta något idag. Det har bara känts meningslöst att ge kroppen mat. 8 koppar kaffe har jag däremot fått i mig.
Jag har stundtals varit jättehungrig, men med lite varmt kaffe lyckades jag ta död på min hunger gång på gång. Det är verkligen idiotiskt att hoppa över maten! Inte ens när en kompis kom på besök ville jag äta, inte ens när han åt det som jag skulle äta ville jag ha.
Under eftermiddagen och kvällen skulle det tvättas. Mamma, pappa & moster med familj bodde här i lägenheten förra veckan och använde en del handdukar och sängkläder. Detta skulle jag nu ta tag i och få det tvättat....
Med 7 stora & 4 små handdukar, 5 lakan, 3 set med sängkläder och resten av alla mina kläder klampade jag ner i tvättstugan. Dörrjäveln gick knappt att få upp...
Själva tvättandet gick bra... Men den där jävla torktumlaren fungerade fan inte!
Kalmarhem, för helvete, se till att fixa skiten!!!!
Så nu hänger det kläder lite överallt i lägenheten. Allt fick ju självklart inte plats i torkskåpet...
Nä, den här dagen har verkligen varit en riktig dålig jävla dag. Jag känner mig så irriterad och bara allmänt grinig...
Imorgon hoppas jag verkligen på en förbättring! Vaknar jag på fel sida så kommer jag inte lämna sängen!
Fy fan!!!
Jag vaknade strax innan halv åtta av att mobilen vibrerade, redan då var dagen förstörd! Jag hade planerat in en go sovmorgon, bara få sova ut. Mobilen sattes därför på ljudlöst igår och för ovanlighetens skull lät jag den ligga på soffbordet. I vanliga fall ligger den i min säng... Men självklart lät jag den ligga på mitt soffbord, gjort av trä. Vill du veta hur det lät när den började vibrera?
Arg som ett jävla bi blev jag, inte alls vad jag ville vakna av! Hela dagen blev därmed förstörd!
Resten av dagen har jag gått runt och varit allmänt grinig och nere. Helst av allt hade jag legat kvar i sängen, men det fanns en del att pyssla med i lägenheten.
Jag känner mig så förbannat osocial just nu. Jag orkar inte prata med någon, vill bara vara själv. Jag orkar inte bry mig om hur jag ser ut.
Jag har inte orkat äta något idag. Det har bara känts meningslöst att ge kroppen mat. 8 koppar kaffe har jag däremot fått i mig.
Jag har stundtals varit jättehungrig, men med lite varmt kaffe lyckades jag ta död på min hunger gång på gång. Det är verkligen idiotiskt att hoppa över maten! Inte ens när en kompis kom på besök ville jag äta, inte ens när han åt det som jag skulle äta ville jag ha.
Under eftermiddagen och kvällen skulle det tvättas. Mamma, pappa & moster med familj bodde här i lägenheten förra veckan och använde en del handdukar och sängkläder. Detta skulle jag nu ta tag i och få det tvättat....
Med 7 stora & 4 små handdukar, 5 lakan, 3 set med sängkläder och resten av alla mina kläder klampade jag ner i tvättstugan. Dörrjäveln gick knappt att få upp...
Själva tvättandet gick bra... Men den där jävla torktumlaren fungerade fan inte!
Kalmarhem, för helvete, se till att fixa skiten!!!!
Så nu hänger det kläder lite överallt i lägenheten. Allt fick ju självklart inte plats i torkskåpet...
Nä, den här dagen har verkligen varit en riktig dålig jävla dag. Jag känner mig så irriterad och bara allmänt grinig...
Imorgon hoppas jag verkligen på en förbättring! Vaknar jag på fel sida så kommer jag inte lämna sängen!
Fy fan!!!
-
Ligger på sängen och vill verkligen inte gå härifrån.
Vill inte visa att jag är vaken. Vill inte visa folk att jag finns idag.
Känner mig bara som ett stort jävla misslyckande.
Klantig, klumpig, fet, äcklig, naiv och allmänt blä.
Vill gömma mig under täcket och leka osynlig.
Låta musiken ta över mig och föra mig någon helt annan stans.
Vill landa där ingen vet vem jag är. Och där ingen vill veta vem jag är.
Vill landa där jag är ingen. Där det kvittar om jag finns eller inte.
Där ingen kan bli besviken på mig, där all press är borta.
Där jag får hitta mig själv. Där jag får hata mig själv ifred.
Men det närmsta jag kan komma,
är att gömma mig under täcket och låtsas
att jag inte finns.
Vill inte visa att jag är vaken. Vill inte visa folk att jag finns idag.
Känner mig bara som ett stort jävla misslyckande.
Klantig, klumpig, fet, äcklig, naiv och allmänt blä.
Vill gömma mig under täcket och leka osynlig.
Låta musiken ta över mig och föra mig någon helt annan stans.
Vill landa där ingen vet vem jag är. Och där ingen vill veta vem jag är.
Vill landa där jag är ingen. Där det kvittar om jag finns eller inte.
Där ingen kan bli besviken på mig, där all press är borta.
Där jag får hitta mig själv. Där jag får hata mig själv ifred.
Men det närmsta jag kan komma,
är att gömma mig under täcket och låtsas
att jag inte finns.
Hemma i Kalmar
Slänger in ett kort och snabbt inlägg här innan jag somnar.
Jag är hemma i Kalmar och njuter av livet.
Det är kaos här i mitt rum, saker överallt. Jag trodde inte det gick att ha så här mycket saker. Vart fasen kommer allt ifrån??
Nu ska jag sova!
Godnatt
Jag är hemma i Kalmar och njuter av livet.
Det är kaos här i mitt rum, saker överallt. Jag trodde inte det gick att ha så här mycket saker. Vart fasen kommer allt ifrån??
Nu ska jag sova!
Godnatt
Trött!
Idag finns det inte mycket att säga. Jag är riktigt trött och somnar hela tiden på jobbet. Maskinerna sköter i och för sig sig själva, men det betyder inte att jag ska få sova!
Det är en helt vanlig jobbsöndag. Kroppen är sliten efter att ha jobbat varje dag denna vecka. När den här dagen är avklarad kan jag bocka av min 63 timmar långa arbetsvecka.
I eftermiddag åker jag hem till Kalmar. Snacka om att jag längtar!
Nu är det rast, jag behöver kaffe!
Det är en helt vanlig jobbsöndag. Kroppen är sliten efter att ha jobbat varje dag denna vecka. När den här dagen är avklarad kan jag bocka av min 63 timmar långa arbetsvecka.
I eftermiddag åker jag hem till Kalmar. Snacka om att jag längtar!
Nu är det rast, jag behöver kaffe!
Snart!
Om mindre än ett dygn är jag hemma i lägenheten igen...
Längtar!!!
Längtar!!!
