Nu är jag trött, lite tröttare än vanligt faktiskt...
De senaste nätterna har varit konstiga. Jag har somnat lite tidigare än vanligt på kvällarna, typ runt elva. Det kanske inte låter så konstigt, men om jag säger att jag vaknat innan klockan fem på morgonen de senaste mornarna, och varit pigg, då kanske det ringer en liten klocka.
Det här är verkligen skumt! Jag som tidigare har varit så morgontrött! Det är galet. Vad är det som händer?

Det finns nog ingen som kan svara på denna fråga...

Just nu är jag i alla fall hemma. Tvättmaskinen går för fullt där nere. Det blir allt lite tvätt trots att jag mest går runt i mina arbetskläder. Det är knappt att jag hinner få av mig dem förrän det är dags att hoppa i dem och åka till jobbet. Chefen erbjöd mig förresten att sova över på jobbet, är det kanske ett tecken på att jag spenderar en hel del timmar där?
13 timmar blev det i alla fall idag, trött som satan var jag när jag lämnade stället. Det tar på krafterna, men samtidigt tycker jag om det. Det var väldigt mycket skratt och fjanteri under dagen. Så länge man sköter det man ska göra så tycker jag, och alla andra, att det är helt okej att fjanta lite också.

Imorgon är det ännu en dag på jobbet. Den här gångne blir det "bara" 10,5 timmar. Det är ju nästan halvdag ;)
Vikingamarknad är det dessutom, det lär helt enkelt bli en hel del att göra.

Nä, nu somnar jag snart.
God natt

Jag hinner knappt somna förrän det är dags att gå upp. Dagarna går fort och den flesta av timmarna jag är vaken spenderas på jobbet. Jag jobbar ganska mycket just nu, men det är absolut inget jag klagar på. Det är roligt att gå till jobbet och pengarna som kommer in på kontot varje månad är verkligen behövliga!

Det har hänt en hel del sedan jag skrev här sist. Jag har varit i Kalmar och kollat på högskolan. Det blev en dagstur dit. Mycket bilkörande, snacka om att jag var trött när jag kom hem.
En lägenhet är också fixad, det är bara att packa alla saker och flytta ner.

Kompisar runt mig frågar ständigt om jag packat klart allt inför flytten. När jag då svara dem: "Packat klart? Jag har inte börjat", så får jag ofta lite konstiga blickar.
Det här är första gången i mitt liv som jag ska flytta, men jag känner inte speciellt mycket panik inför det. Skolan börjar om 3,5 veckor. Det  betyder helt enkelt att jag inte flyttar ner förrän om drygt 3 veckor. Det är långt kvar och jag behöver inte börja packa än på länge. Det är ju trots allt inte så mycket som ska med till lägenheten. Alla mina kläder går ju snabbt att slänga ner i en kartong eller två.

Mitt rum hemma hos min familj kommer stå kvar och förbli mitt rum. Jag kommer helt enkelt låta ganska mycket vara kvar här hemma.

Samtidigt så känns denna flytt lite konstig. Jag kan inte sätta ord på hur jag känner inom mig. En del av mig är glad för att jag ska plugga medans den andra delen vill inte. Jag trivs bra här hemma med mina kompisar, jobb och allt. Nu ska jag börja om på nytt, söka jobb och klara mig själv. Ja, det är en liten speciellt känsla inom mig.

Jag hoppas och tror att allt kommer bli bra när jag kommit in i allt...

Nu är min rast slut och det är dags för mig att bege mig in i mejerikylen för att plocka upp alla varor som Arla precis kom med.

Vi hörs!
Kram

Jag jobbar, jobbar lite till och jobbar ännu mer...  det är därför min blogg blir lidande. Det finns inte mycket kraft och energi kvar när jag kommer hem efter jobbet.
Det har blivit många stängningar och även om jag bara jobbat i typ fem timmar så är jag ändå helt slut. Det är lite speciellt att jobba kväll.

Idag har jag lite tid att andas. Jobbet börjar först klockan 17 och fram tills dess ska jag njuta av att inte göra någonting.
Köket här sett för jävligt ut, men igår tog jag tag i det och diskade upp allt. Det finns verkligen nackdelar med att baka!
Jag passade även på att städa huset och tvätta mitt täcke och massa kläder. Några timmar efter midnatt däckade jag på soffan framför tvn och nu för en liten stund sedan vaknade jag upp på exakt samma ställe som jag somnade, dvs soffan.
Jag var nog lite trött....

Funderar på att ta en lång promenad och bara låta benen gå. Upptäcka världen lite...

Men först och främst får det bli lite slappande framför tvn. Jag behöver ta det lite lugnt också.

Kram

Det här är den värsta natten på väldigt länge!
Tankarna i huvudet går inte att beskriva. Allt är bara kaos.
Jag fick ett mindre roligt telefonsamtal för två timmar sedan.
Att somna om gick inte. Jag klarar inte av det.

För några minuter sedan fick jag ett lite bättre besked.
Läget är okej och jag kan nu försöka släppa alla tankar som snurrar.
Tårarna rinner, både av lättnad och sorg.
Nu vet jag att allt är bra med de inblandade och det är huvudsaken enligt mig.
Materiellaskador går allt att fixa, värre är det med människor.

Jag känner på mig att det kommer bli lite sömn idag.
Jag är klarvaken och att sova går verkligen inte.

Usch och fy!
En sånhär natt vill jag inte vara med om igen!

Det är glest mellan inläggen här, men det beror bara på en sak: Jobb!
Jag jobbar ganska mycket just nu, det tar på krafterna och när jag kommer hem på kvällarna är jag helt slut. Det är väldigt många kvällar som spenderas på jobbet, lönen som kommer blir go!
Denna vecka hade jag drygt 19 timmar schemalagd arbetstid, men pga sjukdomar har jag blevit tvungen att jobba mer än beräknat. Just nu är jag uppe i 36 timmar och jag har fortfarande 6 timmar kvar i morgon. Som sagt, det är en del jobb just nu.


Tankarna i mitt huvud handlar just nu om högskolan. Om drygt en månad börjar jag om på nytt, ny skola, nytt ställe och nya vänner. Ja, jag ska ta mitt pickåpack och dra till andra sidan landet. Eller ja, inte riktigt men nästan i alla fall. Kalmar är stället jag kommit in på och det kommer helt enkelt krävas en flytt.
Det är blandade tankar och känslor, men jag är beredd att satsa för det är faktiskt det här jag vill läsa till. Jag vill bli civilekonom.

Imorgon är det dags att jobba igen. Efter det blir det lugnt en dag, dvs ledig söndag, och efter det drar det igång igen. Pengar behövs, men lite ledigt hade inte varit helt fel det heller...

Nu ska jag gå en lång promenad.

Trevlig helg!

Hej hej hallå!

Jag bor sedan i fredags i Rörtången. Har ett hus för mig själv. Bara jag och katten. Sjukt gött!

Mina dagar består just nu mest av jobb, jobb, lite mera jobb och lite ledigt. Fullt upp helt enkelt. Helgen blev en såndär monsterhelg, jobbade mycket. Det är goa pengar, men samtidigt va det lite tråkigt då vädret var så bra.
Idag har jag däremot varit ledig och hela dagen, från och med att jag vaknade någon gång vid tio-halv elva, har jag varit ute i solen. Jag känner mig stekt, bränd och lite kokt. Lite för mycket sol blev det kanske, men det gäller ju faktiskt att njuta av de dagar då jag faktiskt är ledig.

Antagningen till högskolan kom idag. Jag vet inte riktigt vad jag tycker och tänker. Civilekonom är ju faktiskt det jag vill plugga till, men allt kom som en chock trots att jag visste att det skulle bli såhär. Jag väger fördelar mot nackdelar och börjar mer och mer gilla det jag kommit in på. Jag har dock bestämt mig för att smälta detta och låta det gå några dagar innan jag bestämmer mig.

Ganska snart ska jag lämna altanen för att kolla om tvätten är torr, efter det är det nog dags för mig att börja fundera på att sova. Imorgon är det jobba som gäller, 7.30-14.00.

God natt!

Nätter som den här är jobbiga, tråkiga och sega!
Jag har ont i min högra armbåge samt handled. Det är en såndär jobbig smärta som inte vill ge med sig. Armbågen började jag känna av redan i förrgår, men det är först nu som handleden börjar jobba sig också. Jag misstänker att detta är pga mitt jobb.
Förra året var det likadant. Det är en del enformiga rörelser och jag är nästan helt säker på att jag åkt på en inflammation.
Just nu inväntar jag att de smärtstillande och inflammationsdämpande tabletterna ska göra sitt. Det tar nog inte så lång tid hoppas jag.

Tur att det fortfarande finns lite på tvn. Extra gött att jag är ledig imorgon också, det gör helt enkelt inget om jag är vaken nu eftersom jag inte behöver gå upp tidigt imorgon :)

Kram

För ett par dagar sedan fick jag ett mail om att jag kunde lämna blod igen. Att lämna blod tycker jag är väldigt härligt, kroppen töms och börjar tillverka nytt blod. Det är en känsla som inte går att beskriva.
I samband med detta mail valde jag att lämna in en ansökan om att byta blodgivarcentral. Droppen i Nordstan kändes inte längre rätt. Jag är inte i Göteborg längre och att åka dit bara för att lämna blod hade bara blivit onödigt och slöseri med tid. Det var ju en sak när jag gick i skolan, det gick då snabbt att ta en sväng dit och tappas på lite blod...
Jag lämnade in en ansökan om att få byta till Kungälv istället.
Idag fick jag ett telefonsamtal. Mina papper hade kommit och bytet av central var klart. Hon frågade samtidigt om det var okej att boka in mig på en tid direkt. Jag var dock inte hemma och hade ingen aning om hur mina kommande veckor såg ut så jag valde att istället höra av mig när jag kommit hem.
Väl hemma igen plockade jag fram mitt jobbschema och ringde tillbaka till blodgivarcentralen. En tid nästa torsdag skulle bokas in... Men då stod det att jag inte fick lämna blod!
Någon bugg i datasystemet gjorde att jag fick mitt mail en månad för tidigt. Det har bara gått tre månader sedan sist och därför måste jag vänta en månad till. Det kändes lite surt. Här vill jag hjälpa till och så får jag inte det.

Tråkigt, men så kan det bli ibland...

God kväll!

Imorse hade jag samma problem som igår, nämligen att gå upp. Det var en trött Malin som vaknade när väckarklockan ringde vid tjugo i sju. Det tog emot att gå upp, men jobbet kallade och det var bara att bita ihop och köra.
Jag hade en kort men intensiv dag på jobbet. Det var hela tiden saker att göra och att lämna stället vid ett kändes sådär lagom kul. På lagret var det fullt med varor som skulle plockas upp...
Att det blev en kort dag var jag däremot glad för. Min fot har plågat mig extremt mycket idag. Den gör ständigt ont, men idag var det värre än vanligt. När jag kom hem la jag mig på sängen, lät tårarna rinna lite och somnade sedan gott.
Den lilla stunden jag sov behövdes verkligen. Jag kände mig ganska pigg efter det. Tyvärr kändes foten inte ett dugg bättre, men med hjälp av lite smärtstillande så lyckades jag ändå få läget under kontroll.

Framåt kvällen hade jag tråkigt så det blev lite bakning. Underbar stund i köket! Jag hade planerat att baka lite till, men ugnen ville att rengöringsprogrammet skulle köras och jag vågade inte göra annat än att lyda order. Nu har det snart gått tre timmar sedan dess och den är fortfarande inte klar. Det tar en stund till, men nu är det för sent för mig att sätta igång med de sockerkakor som jag planerade... Jag tror inte mamma och pappa blir så glada på mig och jag tar fram elvispen nu ;)

Istället för bakning fick jag gjort lite andra vettiga och behövliga saker, typ som att betala räkningar och sådana vuxensaker samt pratat i telefon.
Några ägg kokade jag också, blir perfekt till min familj imorgon vid frukosten.

Egentligen har jag inte så mycket att säga. Jag är pigg och vet inte riktigt hur jag ska kunna somna. Imorgon är jag ledig och tur är väl det då jag misstänker att min dag kommer pågå i några timmar till.

Nä, jag ska nog googla fram några recept nu. Jag måste ju ha något att göra imorgon ;)

God natt!

Jag är trött, riktigt trött, inte bara fysiskt utan även psykiskt.

Att börja jobba vid halv åtta på morgonen är en kamp, jag är inte alls van vid att gå upp så tidigt. Hade det varit för några månader sedan, då jag fortfarande gick i skolan så skulle det inte gjort någonting alls om jag var lite trött de första timmarna. Nu är det däremot annat. På jobbet går det inte att gå runt och vara trött. Det är så mycket som ska göras hela tiden och att gå runt och chilla är det inte på tal om. Det är fullt upp hela tiden.

Det är mycket turister i Kungälv och var dag är det massa olika språk som talas i butiken. Engelska är inga problem, tyskan kan jag förstå och göra mig förstådd, likadant är det med grannspråken; dvs danska och norska. Alla de andra språken är däremot åt skogen. Jag fattar inte ett smack av vad som sägs när någon försöker prata franska, spanska eller liknanade språk med mig. Att de dessutom inte vill snacka engelska gör saken lite jobbigare. Kroppsspråk fungerar ibland, men oftast blir det bara kaos och ingenting blir gjort.

Psyiskt är det jobbigt! Jag får ingen ordning på mina fötter, det gör ständigt ont. Det har gått mer än tre månader sedan läkaren skickade en remiss för magnetröntgen. Ingenting händer och när jag ringde sjukhuset igår så fick jag inget vettigt svar. Kanske jag kommer skickas till något annat sjukhus, eller så är jag kvar på samma gamla ställe och stampar på ruta minus sjuhundra elva.
Det är frustrerande att inte kunna träna. Jag klarade av en promenad igår på drygt en timma. Den där ångrade jag ganska snabbt. Det tog inte många timmar innan värken och smärtan dök upp i mina fötter. Att inte kunna träna tycker jag är jobbigt. Jag har så smått gett upp min innebandykarriär. Jag är rädd för att det kommer bli som förra säsongen. Vill jag verkligen spela???

Ibland önskar jag att jag kunde spola tillbaka tiden ett par år, den till 22 december 2007, dagen då min fot skadades. Hade jag inte följt med ner i hörnet så skulle detta aldrig hänt. Hade jag låtit henne springa ner dit och jag skulle avvaktat så skulle jag inte haft en kass fot just nu.
Hade dessutom Kungälvs sjukhus aggerat lite bättre och lyssnat på vad jag sa så skulle det kanske inte blivit så allvarligt. Hade en magnetröntgen gjorts tidigare så skulle de kanske kunnat fixa foten.
Jag blir bara irriterad när jag tänker på allt som hänt. Usch och fy!
Allt jag önskar är att foten ska bli lite bättre, i alla fall så bra att jag kan träna, mer än så kräver jag inte!

Jag minns fortarande smärtan!

Det var lite värre än alla trodde...

 

Imorgon är det dags för jobb igen, 7.30-13.00...

Sminket är borttvättat, tänderna är borstade och jag ligger i min säng... Men att sova går inte.

Idag har jag haft en riktigt go dag. Det blev en lång sovmorgon, en lång promenad och sedan var det dags att åka till jobbet. Det hade blivit lite strul med min jobbtid. Chefen hade lovat bort min tid till en kollega, trots att jag aldrig sagt att jag inte kunde. Lite tråkigt, men det löste sig i alla fall tillslut och jag fick avklarat mina timmar.

på jobbet fick vi reda på vem vår nya arbetskamrat är. Det kom lite som en chock, men jag hoppas och tror att det kommer bli bra. Kul med en ny människa i huset.

Under kvällen har jag inte fått gjort speciellt mycket. Det har mest blivit slapp framför datorn.
Imorgon har jag en monsterdag på jobbet, 7.30-20.10 jobbar jag. Det blir en lång dag, men det blir även en hel del pengar :)

Att somna inom de närmsta timmarna hade inte varit helt fel om jag nu ska orka upp imorgon när väckarklockan ringer...

Jag hoppas att det bli en lugn natt, för natten som var var inte ett dugg rolig. Jag drömde en konstig dröm, mamma, min dator och en vän var med i den. Det var skrik, tårar och ilska. Jag vaknade flera gånger under natten av att jag var törstig. Drack lite vatten, somnade om och återvände till drömmen. Sådär höll det på i några timmar. Min vattenflaska fylldes på två gånger. Det var länge sedan jag svepte i mig tre liter vatten på en natt. Ett tecken på att allt inte var under kontroll. Usch, drömmen var faktiskt riktigt hemsk. Min dator är min, bara min. Det finns ingen som får röra den utan att jag godkänt det! Glöm inte det!

Nu ska jag lägga datorn bredvid mig och glo lite på tv istället. Förhoppningsvis somnar jag någon gång innan det är dags att gå upp.

Sov gott