Tankar och känslor sätter stopp för sömnen

Jag ligger i min säng och är hur pigg som helst. Vad hände med tröttheten som fanns för en timme sedan?

Det är många tankar och känslor som snurrar runt i mitt huvud. De flesta handlar om innebandy och min fot. Jag har de senaste dagarna fått konstiga känslor inom mig.
Jag är rädd för att komma tillbaka till innebandyplanen. Rädd för att slå upp skadan.
Läkaren har sagt att det är nästintill helt säkert att foten kommer bli helt återställd. Det är först efter ett halvårs rehab som jag får svar på hur foten är.

Just nu är jag väldigt tveksam till att börja spela igen. Det känns tungt och jobbigt, innebandy är ju trots allt det jag brinner för. Tankarna sätter just nu stopp för fortsatt spel. Jag är redan nu rädd för att min fot ska skadas igen. Det kanske låter töntigt, men det är faktiskt så här jag känner.

Sedan har jag ju faktiskt ingen aning om hur det ser ut om ett år. Vem vet, jag kanske pluggar och har ont om tid...

Jag hoppas dock att dessa tankar och känslor minskar för var dag som går. Jag vill tillbaka till planen, även om det krävs mer rehab än vad läkare och sjukgymnasten sagt.
Jag vill dra på min en matchtröja och köra skiter ur mig på planen.

Jag vill spela innebandy igen! :)

Helgen är slut...

Helgen är snart slut, det är dags att ladda upp inför den kommande veckan!

Några bilder från gårdagen (klicka för större bild):


Lunch i Laxå


Dags för match






Jag och Bäckman hade bästa platserna i bussen :)

Det där var gårdagen... Idag är det en annan dag, eller jag kanske ska skriva att det VAR en annan dag. Den börjar ju faktiskt ta slut nu "/

Idag har jag varit riktigt seg. Kunde inte sova inatt var hängig och småfrös lite... Jag löste det kylan genom att sätta på mig ett par joggingbyxor, en varm tjock tröja och raggsockar och sedan krypa ner under både täcke och filt. Riktigt mysigt var det :)

Efter det somnade jag ganska så gött. Jag sov å sov å sov, skickade några sms, sov å sov, skällde ut min familj som väckte mig, somnade om, sov å sov å sov lite till...
Ja, jag har helt enkelt sovit en hel del idag :P
När jag väl vaknade så kände jag mig fortfarande hängig, ungefär så som man kan känna sig innan man blir sjuk. Symptomen på en kommande förkylning försvann allt eftersom tiden gick. Nu är det som bortblåst :) Skönt tycker jag, för att bli sjuk nu har jag verkligen inte tid med!

Imorgon är det måndag igen och dags att återigen gå till skolan. Jag hoppas på att få sluta lite tidigare än halv fem, det är så segt att en måndag gå i skolan 8.00-16.30. Med att sluta tidigare menar jag inte att typ dra hem vid lunch, nej nej... En kvart tidigare duger för mig, blir det mer så är det bara en bonus :)

Imorgon går jag in på min sista vecka med gipset. Nu är det verkligen inte långt kvar tills jag är gipsfri. Jag längtar nått enormt!


Nu tänkte jag gå och lägga mig medan jag fortfarande har ett leende på läpparna :)
Inatt kommer jag sova gott...

/ Båten

Hemma, förlust, kan inte sova

Har hunnit vara hemma i några timmar....

Matchen förlorade vi med för stora siffor...

Sova kan jag inte göra. Å inte har jag någonting att underhålla mig med.
Riktigt tråkigt!

Mot Kumla

Tja gott folk...
Sitter just nu i en buss på väg till Kumla. Känner mig lite smått borta, tröttheten har tagit över min kropp. Det blev en timmes sömn inatt, inte alls kul om du frågar mig.

Det kommer bli en låååång dag... å om jag ska orka så måste jag nog få mig lite sömn...

Ha en trevlig lördag.
Kram

Kan fortfarande inte sova "/

Jaha, tiden rullar på men inte kan jag sova för de...

Jag blir galen på detta. Hur ska jag orka med hela morgondagen? :S

Det är la bara att forsätta att stirra upp i taket...
God natt


Nattuggla

Tja alla nattugglor!

Vad jag gör vaken nu vet jag faktiskt inte, eller ja egentligen vet jag ju det. Saken är den att jag absolut inte kan sova. Jag har legat i min säng i drygt två timmar utan att få ögonen att stängas. Det är lite segt och dessutom ganska tråkigt.

Trots att jag ser på klockan att mina sömntimmar blir allt färre så är jag ändå väldigt glad, glad över allt jag gjorde under min lediga dag. Det värmde otroligt mycket att se att både mamma och pappa blev glada och var tacksamma för det jag gjort.
Det är kul att göra saker som uppskattas :)

Om fyra timmar kommer jag vakna av att min kudde vibrerar. Alarmet på mobilen ringer då. Att ha fått lite sömn innan dess hade inte varit helt fel. Jag tror nog att det är dags för min dator att inta sin vanliga nattplats, dvs på pallen som står 4,7 cm från min säng. Ja, jag mätte faktiskt med linjal ;)

God natt :)

Julpyntat

Att vara ledig en fredag är aldrig fel...

Snart är denna fredag slut, och det är jag faktiskt glad över. Jag har fått gjort riktigt mycket denna dag.

Strax innan nio vaknade jag, inte ett dugg pigg men väldigt glad. Jag hade tänkt att sova vidare en stund till, men jag lyckades fastna framför datorn istället.
När mamma åkte till jobbet vid tio lämnade jag min säng och förflyttade mig till köket där jag snabbt satte igång att baka. Jag måste ju skämma bort mina brudar imorgon ;)
När kärleksmumsen var klara fick jag ett konstigt ryck. Fönster tvättades, huset städades, ljusstakar togs fram och ställdes på rätt plats, gardiner byttes och några dukar fick jag tagit fram.
Det var uppskattat av mina föräldrar. Pappa tyckte nog mest att det var bra att jag gjort det, så att han slapp den skiten.
Mamma blev väldigt glad. Jag är hennes lilla ängel :)

Det tog ett antal timmar att få klart allt, men efteråt kände jag mig stolt och det var lätt värt att lägga en del timmar på det.
Resten av dagen har gått till slappa. Jag har riktigt ont i min kropp, att gå runt, klättra och tvätta fönster med en gipsad fot gör att oergonomiska och onormala ställningar måste intas. Mitt knä ömmar nått enormt, men det är ju faktiskt inte så konstigt då det benet för det första är längre än det andra och dessutom gör gipset att jag inte kan trampa ner riktigt.
Men nu är det snart över, lite drygt en vecka kvar tills jag är gipsfri :D

Ganska snart ska jag gå och krama kudden, imorgon är det tidigt uppstigning... typ halv åtta för att hinna till samlingen i Kungälv vid halv nio. Det är dags för en långresa, till Kumla (inte anstalten...) för att spela innebandymatch :)
Jag är laddad, kameror är fulladdade, mitt andra batteri sitter just nu i datorn för att laddas upp, väskan är packad med matchkläder (dock inte till mig...), skadeväskan har fått i sig lite fler saker osv osv osv... Jag hade kunnat rabbla upp hur mycket som helst, men det orkar jag inte ;)

Allt för mig idag.

Hörs imorgon :)
Kramis

25/11

Innebandy är mitt liv, men trots detta känner jag att jag gjort rätt de gånger när jag åkt tidigare från träningar och idag då jag valde att inte följa med på match. Det blir mycket mer tid till skolan och jag behöver inte stressa och sitta uppe halva nätterna för att få klart uppgifter och arbeten.

Denna dag har varit underbar. Att kunna få vakna upp utan väckarklocka en vardag är nog den bästa starten man kan få. Jag kände mig väldigt pigg och gårdagens magsmärtor var nästan helt borta. Sömnen var behövlig för mig.
Vid tolv drog jag till skolan. Adam och jag möttes uppe på studietorget. En stund flams och trams han vi med innan dagens enda lektion, programmering, startade.

Tiden rullade på väldigt fort. Några program hann jag med att programmera innan klockan helt plötsligt hade blivit halv fem och det var dags att åka hem.
I Ytterby mötte jag mamma för att hjälpa henne att handla...

Hemma har det blivit en stund med historiaboken. Ett antal sidor om första världskriget har jag plöjjt igenom. Planen var att starta på arbetet om detta, men tyvärr kände jag att min hjärna inte ville sammarbeta riktigt och därför nöjde jag mig med att ha läst boken. Imorgon tror jag däremot att jag sätter mig ner och skriver lite, kanske inte allt men några rader i alla fall.

För mig börjar denna dagen nu ta slut. Det är helt enkelt dags att leta fram sängen, den borde finnas under alla saker som jag lagt där, och sedan krama kudden tills det att väckarklockan ringer imorgon vid halv sju.

Nu tackar jag för mig och önskar dig God natt!


Historia

Fy fan vad gööööööööööööööööööööööött!

I fredags skrev jag att historia kunde dra åt helvete. Jag var så trött på allt som hade med ämnet att göra. Den uppgift som jag den dagen började kolla på var så tråkig att jag bara slängde allt åt helvete.

I söndags fick jag ett ryck. Ett ryck som innebar att historiaboken blev min dejt en liten stund. Jag gjorde uppgiften och lämnade in skiten. Jag trodde seriöst att det skulle bli ett fett ig, så seriöst gjorde jag den... Men nu när jag gick in och tittade så stod det ett fint lite VG i kanten.
Det var kanske inte så tokigt ändå...

Trots detta tycker jag fortfarande att historia är lite mindre roligt. I helgen ska jag skriva på nästa uppgift. Nu ska den här kursen göras klart!

Nu är det dags för programmering :D

Sovmorgon :)

Att vakna vid elva-tiden en onsdag känns riktigt lyxigt.

Idag börjar jag skolan klockan 13.10, endast en lektion på schemat. Snacka om gött, 13.10-16.30, värsta korta skoldagen :)


Jag lever fortfarande

Jag tänkte bara säga att jag lever...

Folk i min närhet har hört av sig för att höra om jag fortfarande är vid liv. Anledningen till deras oro är för att jag inte lämnat några spår här i bloggen, knappt varit inne på facebook och på msn har jag varit tyst en längre tid.
Jag kan lugna alla med säga att jag fortfarande lever, men känner mig lite i obalans.

Jag har en mage som gör ont, sjukt jäkla ont.
Jag klarar inte av att stå eller sitta upprätt pga smärtan och att ligga ner fungerar om det är i fosterställning utan någonting på magen.
Idag har det varit en extremt jobbig dag. Skolan har varit ett helvete. Större delen av skoldagen fick jag spendera i en soffa i en ställning som inte var ergonomisk någonstans, men vad skulle jag göra. Plugga behövde jag faktiskt göra.

Min tid hemma har spenderats i sängen, men inte har det varit speciellt gött "/

Min mage är så öm att jag inte klarar av att peta på den, det gör för ont helt enkelt.
Smärtan som för ungefär 12 timmar sedan höll till vid revbenen har nu spridit sig och förpestar övre halvan av magen.

Jag hoppas verkligen på en förbättring snart!!!



Foten går det framåt med. Det är nu mindre än två veckor kvar tills gipset åker av. Att det redan har gått 4 veckor och en dag sedan operationen utfördes känns lite skumt, det har gått så fort.
Jag är lite nyfiken på hur mitt ben kommer se ut när jag är gipsfri. När jag gipsades om förra måndagen satt gipset väldigt gött och jag var nöjd. Sedan dess har mitt ben krymt och gipset glappar nu en hel del. Att sticka ner en hand innanför för att klia lite är inte som helst problem.

Nu är det verkligen inte långt kvar tills det är dags att börja köra rehab! :)

På tal om att det inte är långt kvar... det är ju julafton om en månad!
Gaah, vad har hänt? Vart har all tid tagit vägen?

Det är helt enkelt dags att börja fundera på vad man ska önska sig av tomten.
Jag har alltid svårt för att komma på vad jag vill ha, men när det väl är löst så kommer nästa problem. 13 dagar efter julafton fyller jag år och då ska man ha kommit på något nytt man vill ha.

Det är verkligen inte lätt...


Nu har jag lämnat ett spår efter mig, men när nästa inlägg kommer här vet jag inte. Det återstår att se helt enkelt.

Kram på er alla där ute ♥

Sova

Det blev senare än vad jag planerat.

Att göra klart mitt uppdrag inför styrelsemötet tog inte lång tid, men trots detta så är jag fortfarande uppe. Eller ja, jag ligger faktiskt i sängen redo för att sova, men datorn stör mig...

Egentligen hade jag behövt skriva ut några papper också, men det får jag fixa imorgon. Orkar nte pilla med det nu. Funderar lite smått på att installera skrivaren på min dator, vad lätt det hade varit att bara koppla in sladden och trycka på print.
Nu måste jag få dokumenten till mamma å pappas dator för att sedan kunna få dem i handen.

Om typ sisådär 8 timmar, 51 minuter och 55 sekunder börjar styrelsemötet och om jag ska vara lite pigg då så borde jag förflytta min dator ungefär *använder ögonmåttet* 20 cm åt höger så att den står på pallen istället för att ligga i min säng och göra så att jag får värmeslag.

En film ska nog startas också. Denna kväll blir det nog In good company. Åh, jag är ju egentligen sugen på att se en riktig tjejfilm, en sån där som alla killar hatar...

Äh, nu måste jag sluta skriva här.
God natt

Historia kan dra åt helvete! :)

Min pluggkväll gick inte så bra.
Jag tittade på historiauppgifterna, började läsa boken och leta fram lite att skriva. MEN det gick åt helvete. Jag fattade inte ett skit av vad de skrev om, min hjärna kopplade ingenting. Vaddå upplysningens idéer? revolutioner hit och dit... släng er i väggen!
De två frågorna som skulle besvaras hände det ingenting med. Egentligen är det kanske inte så svårt att skriva lite, men didag fungerade det inte alls "/

Historia är verkligen ingenting för mig. Jag hatar ämnet och funderar på hur sjutton jag ska klara av att slutföra denna kurs. Om mindre än två månder har jag mitt sista prov i kursen och innan dess ska jag ha lämnat in de där förbaskade uppgifterna som jag bara skjuter framför mig.

Jag funderade starkt på att maila läraren och meddela att jag inte pallade med denna kurs, men efter att ha varit inne och tittat på högskolor och vad som krävs så kom jag fram till att denna kurs är ganska bra att ha. Den gör att jag kan läsa till lite vad jag vill.
Det gäller för mig att bita ihop och avsluta denna kurs. När det är över så struntar jag i resten...


Historian tog mycket kraft och energi denna dag, så mycket energi att jag somnade mitt i fysikpluggandet. Då är man trött!
Några timmars sömn fick jag innan jag för en liten stund sedan vaknade. Denna dag kommer för mig inte fortsätta speciellt länge till. Jag är fortfarande väldigt trött och ska därför passa på att gå och lägga mig snart.

Fail, jag har ju en innebandyuppgift att göra klart till styrelsemötet imorgon! Gaaah!!!
Sova får jag göra snart då da..


Btw, har du ingenting för dig så får du väldigt gärna hjälpa mig med historian.
Frågorna som ska besvaras är:

1. Resonera om hur upplysningens idéer påverkar revolutionerna i Amerika och Frankrike.

2. Resonera om hur Sverige påverkas av upplysningen och industrialiseringen under andra halvan av 1700-talet och 1800-talet.

God natt

20/11

Enligt mitt schema skulle jag sluta skolan nu, men trots detta har jag redan hunnit vara hemma i 2,5 timmar...

Under sista lektionen var det egentid till att jobba med UF företagen. Carro ligger hemma och är sjuk och både jag och Adam var trötta och ville bara hem, dörfär bestämde vi tillsammans att "jobba på valfri plats" innebar att åka hem och strunta i allt som hade med UF att göra.
Efter att ha fått närvaro på lektionen lämnade vi alltså stället och begav oss hemåt.

Vid ett svänge taxin ner på gårdsplanen. Att komma hem så tidigt kändes både gött, konstigt och väldigt jobbigt. Under dagens första lektion, svenska, fick jag inte gjort speciellt mycket och därför hade jag lite att ta igen.

Under de timmarna jag hunnit vara hemma har jag pluggat som bara den. Tänk om jag hade varit så här effektiv på lektionerna i skolan, då hade jag inte behövt känna den där stressen med att få in alla uppgifter i tid.

Vad ajg fått gjort hittills är i alla fall ett arbete om Dialekter i Sverige (det som skulle gjorts på lektionen) och dessutom har jag skrivit en filmanalys. Två saker mindre att göra.

Lite tråkigt att det trots detta finns en hel del arbeten till att lämna in...

När detta inlägg är klart ska jag påbörja den förbaskade historian. Jag måste verkligen skriva de fyra återstående arbeten så att jag blir av med den skiten.

Resten av dagen kommer helt enkelt bestå av plugg, men det kan det vara värt. Det är trots allt inte så jäkla långt kvar till studenten! :)

Dags att återgå till pluggandet.

Ha en trevlig fredag.
Kram


Flumdag

Tja alla nattugglor som fortfarande sitter uppe ;)

Idag har jag varit flum, riktigt flum. Det blev lite plugg igår kväll vilket gjorde att jag kom i säng försent och när det var dags att gå upp imorse vid halv sju var jag så trött att jag aldrig trodde att jag skulle överleva en hel skoldag. Men se på sjutton, här sitter jag och vad jag vet så lever jag fortfarande.

Skoldagen blev sjukt rolig. Det startade med UF hela förmiddagen. Både jag och Adam var lika trötta och satt därför bara och flamsade och tramsade. Vi fick gjort absolut ingenting... Efter lite mat i magen trodde båda två att något skulle ske, att vi skulle bli lite piggare... men ack vad fel vi trodde.

Under eftermiddagslektionen, som förövrigt var fysik, satt vi och skrattade åt minsta lilla sak. Sa läraren något konstigt så skrattade vi, tittade vi på varandra så började skrattandet igen. Det är ett under att läraren inte körde ut oss... ;)
Det blev kanske inte gjort så mycket under den lektionen, jag hade fullt upp med att öppna och stänga locket på min dator. När läraren tittade bort så öppnades locket och när hon tittade mot mig så stängdes det snabbt. Helt sjukt att hon inte märkte det, eller hon kanske märkte det men inte orkade bry sig... Vad vet jag liksom


Strax innan fem kom taxin och hämtade upp mig. Äntligen var det dags att åka hem.
Soffan blev min vän hemma, helt slut i kroppen var jag men att sova vägrade jag! Hellre gå trött i några timmar till än att sova på eftermiddagen och sedan inte kunna sova gott på natten...

Kvällens sista normala timmar spenderades i Mimershallen. Jag klev in på planen, sköt några skott och kände mig väldigt lycklig. Om lite drygt ett halvår är det jag som springer runt på planen och har roligt. Å vad jag längtar!

Denna kväll har bestått av lite fysikpluggande och lite slappande. En ganska så normal kväll i mitt liv. Just nu sitter jag och funderar på om jag ska göra ett innebandyjobb eller om jag ska spara det till imorgon... Äh, jag fixar det imorgon istället, nu ska jag nog titta på tv en stund innan det är dags att sova.

God natt :)

17/11

Nu orkar jag inte mer, jag är för trött för att vara vaken...

Go kväll
Vilken dag det har varit... För det första blev det inte så många timmars sömn inatt då jag vaknde av att jag hade ångest för att jag inte gjort läxan som skulle vara klar.
Det tog en och en halvtimme att komma till skolan, i vanliga fall tar det runt en halvtimme. Olyckor och köer överallt!
Startade min skoldag lite försent med en fysiklektion. Vi skulle jobba två å två med en laborationstjofräs. Typ räkna och mäta. Jag och Philip fick slå våra kloka huvuden ihop och det gick faktiskt väldigt bra. Vi blev klara 40 minuter innan lunchen och fick då gå.

Lunchen blev ett helvete, som alla andra gånger då jag äter. Jag fick mina vanliga magsmärtor och större delen av min rast gick till att vila.
Någon gång måste detta få ett slut. Att få ont varje gång jag äter går inte, det är ju nästan så att jag överväger att inte äta för att kunna få en lugn stund "/

Strax efter tolv drog dagens andra lektion igång. Ungefär i samma veva trillade det ner ett mail i min inkorg. Det var från min historialärare. Han ville bara meddela att lektionen var frivillig då han inte skulle gå igenom någonting. Denna kurs läses på distans och endast tre personer återstår av de tjugo som valde att läsa den. Vi tre kom fram till att ingen hade något att fråga och därför behövdes inte lektionen.

Jag, Carro och Adam var riktigt trötta och att jobba med vårt företag fram till halv fyra var det ingen som skulle orkat. Vi hade dessutom ingenting viktigt att göra.
Jag bestämde att vi skulle träffa vår rådgivare och meddelade detta till läraren. Vid två skiljdes vi åt och drog hem. Inte träffade vi någon rådgivare. Det var bara en lögn för att kunna lämna skolan.

Hemma har det inte hänt så mycket. Jag låg framför datorn i några timmar, typ fram till strax efter fem då jag somnade.
Drygt tre timmar senare vaknade jag upp, dock inte ett dugg pigg. Att sova vidare hade jag lätt kunnat gjort, men jag valde trots detta att lämna sängen.

Nu har det gått ungefär två timmar sedan jag vaknade och de två timmarna har varit rena pesten. Jag har varit så trött, så trött. Det är ett under att jag inte har somnat faktiskt.

Ganska snart ska jag ställa datorn på pallen bredvid min säng och göra mig klar för natten.

Imorgon är det onsdag och ännu en dag i skolan väntar. Vad sägs om starta dagen med Teknikutveckling och företagande på Lindholmen för att sedan åka till Torslanda där Programmeringen väntar. Jag tycker att det låter som en bra dag :)

Morgondagen avslutas med en innebandyträning. Å jag längtar nått enormt. Jag har några positiva saker att meddela tjejerna! :)


Jag har även konstaterat att jag på lördag kommer få en innebandydag. Vad sägs om att starta dagen vid tiotiden med ett styrelsemöte för att sedan avsluta det lagom tills herrmatchen börjar. Efter det börjar min rapportering: 14.00 Herrmatch, 17.00 Dammatch och 19.15 Juniorallsvenskan.

Jag kommer bo i Mimershallen :)

Detta inlägg får avslutas med en bild på rosorna som mina föräldrar fick av mig i fredags :)


Nä, nu ska jag sova.
God natt

Sova sova sova

Äh, nu går jag och lägger mig igen.

Det fick bli lite spolning i filmen... ;)

God natt

Visste att det skulle bli så här

Det är sjukt att jag egentligen visste att det skulle bli så här.

Att vakna upp mitt i natten av att man har ångest för en sak som man borde ha gjort är aldrig roligt! Jag har nu vaknat upp och verkligen mått skit för att jag för några timmar sedan beslutade att strunta i filmanalysläxan. Hur fasiken kunde jag vara så slapp och göra så. Varför varför varför??

En sak är väldigt klar: Min sömn fortsätter inte förrän jag har tittat på filmen och analyserat den.

I'm happy, really happy... not!

16/11

Trots en del hinder har jag avklarat denna dag...

Go kväll, egentligen skulle jag vilja skriva god natt men några rader får jag allt få till innan jag gör mig klar för att sova.

Idag har jag haft en såndär dag som varit både bra och dålig. En del hinder att tacklas med...
Imorse när klockan ringde vid åtta var jag så trött så trött. Det var inte lätt att lämna sängen. Yrvaken som jag var fattade jag tag i min telefon för att ringa sjukhuset.
Jag fick absolut inte gå runt med gipset om det var söndrigt och dessutom skavde. Jag blev beodrad att åka direkt till sjukhuset. Tyvärr var detta inte möjligt då jag behövde åka till skolan för att prova ut min studentmössa. Det är faktiskt ganska så sjukt att det bara är lite drygt ett halvår kvar till studenten!

Direkt efter att allt var klart pallarade jag mig iväg mot sjukhuset. Väl där gipsades foten om. Jag fick faktiskt beröm av läkaren, det syntes att jag hade gått på foten, precis vad jag skulle göra. Att jag dessutom klippt sönder gipset vid stortån var han extra nöjd med. Det är inte varje gång man får beröm för att göra sönder saker ;)

Tillbaka i skolan började min sista lektion. Jag satt framför datorn en stund, vilade hjärnan och dessutom tittade på när alla andra jobbade. Att anstränga min hjärna gick inte, det var totalstopp!

När jag kände mig som tröttast började jag ladda upp ilskan inom mig. När detta var klart fattade jag min telefon och ringde upp Kodaks kundtjänst för att höra vad fan de gjort med min kamera (eller man kanske ska säga; varför de inte gjort något....)
Efter en stund gnällande från mig fick jag beviljat en ny usbkabel och dessutom ett nytt batteri ( inte fan var det mitt som satt i kameran efter att jag fått tillbaka den från lagningen!!!)
Tro inte att jag var nöjd här, nej nej! Jag fortsatte med att fråga vad som hände med skärmen som skulle bytas ut, den som de repade under reparationen. Jag gav mig inte och den personen i andra luren tröttnade nog på mig. Allt slutade med att jag fick två olika kameramodeller att titta på, en av dessa kommer sedan bytas ut mot min nuvarande som inte fungerar som den ska.

Jag kände mig riktigt stolt över detta! :)
Kanske det är dags att byta efternamn till Wallström, eller vad säger du mamma? ;)

Mig ska man inte bråka med, jag ger inte upp så länge jag vet att jag har rätt!

Lektionen kändes helt plöstligt väldigt bra, så bra att jag sa till min grupp att dra hem. Lite efter tre lämnade vi helt enkelt skolan, ganska gött att börja veckan med att sluta tidigt.

Hemma hann jag inte vara länge innan det var dags att åka iväg på styrelsemöte.
Denna gång varade det i 4 timmar. Ganska segt, men vi kom fram till mycket och det kändes bra.
Äntligen får jag dessutom känna att det jag gör är uppskattat och att klubben är tacksam.

Under den halvtimmen som jag nu har varit hemma har jag konstaterat att jag inte kommer orka med så mycket mer. Något pluggande blir det inte. Jag borde egentligen titta på en film och analysera den lite, men jag orkar faktiskt inte. Jag struntar i allt helt enkelt.

Imorgon är det skola igen, 8.00-16.30. Snark på detta "/

Kanske jag ska ringa och beställa en taxi så att jag kommer till skolan, det är ju inte helt fel...

God natt

15/11

Go kväll!

Här sitter jag i soffan med jobb över öronen. Det är massa innebandysaker som ska fixas, medlemsavgifter hit och dit, sponsoruppgifter att skicka vidare, adresser som ska uppdateras i IDA... Ja, det finns en hel del att göra denna kväll.

Denna dag har än så länge varit sjukt störande. Mitt gips har spruckit ännu mer och nu har det inte någon funktion alls. När jag trampar ner så felbelastar jag foten och efter en hel dag så här så måste jag faktiskt erkänna att det gör lite ont! Imorgon måste jag verkligen ringa sjukhuset och höra hur jag ska göra. Så här går det inte att ha det. Att jag dessutom inte kan trampa ner utan att det gör ont (pga hålet i hälen) är inte så kul. Jag misstänker att det måste gipsas om "/

Annars har det inte hänt specillt mycket idag. Mormor och morfar var här en stund i förmiddags. Efter det hade jag tänkt städa mitt rum, började lite smått inatt men orkade inte göra klart allt då klockan sprang iväg väldigt fort. Städningen under dagen gick dock inte så bra, jag lyckades somna. Typsikt mig!

Kvällen har jag spenderat i soffan framför tvn. Slappt och gött, precis så det ska vara ;)

Imorgon är det måndag och jag har en del saker framför mig.
9.30-10.30 Prova ut studentmössa
10.30-13.10 - Lunch
13.10-16.30 Företagsekonomi

18.00- ~21.00 Styrelsemöte
~21.05-22.00 Träning

Jag måste dessutom ringa ang. min kamera som de jävlarna inte kan laga!!!!

Nu ska jag fortsätta med mina innebandyjobb så att jag kan gå och lägga mig i lagom tid denna kväll...

Kram

Nattinlägg

Det var ett tag sedan det blev ett nattinlägg så varför inte passa på att skriva ett nu när jag ändå inte har så mycket för mig.
En normal person hade förmodligen legat i sängen och sovit nu, men alla vet väl vid det här laget att jag inte är normal.

Jag har väldigt länge varit beroende av att skriva här. Meningslösa inlägg har publicerats varje dag. Det här har det blivit ändring på nu. Den där blogglusten är inte lika stark som tidigare. Nu kan jag faktiskt gå och lägga mig utan att ha skrivit något här. Det trodde jag faktiskt aldrig skulle ske.
Inlägg här kommer helt enkelt inte komma varje dag, men jag lovar att jag alltid är inne och kollar om någon har kommenterat. Och du, det är helt okej att lämna ett spår i kommentarsfältet :)

Just nu känner jag mig väldigt glad, men samtidigt lite bitter...
Foten går det framåt med och jag har snart avklarat hälften av min gipstid. Det har varit en ganska lätt period utan några större problem. Det nya gipset som åkte på i måndags var som en dröm i några timmar. Ungefär fram till att jag insåg att det faktiskt var mycket mindre än det gamla, att det klämde och skavde mot min stortå så fort jag gick. Ett dygn tog det innan jag klippte sönder gipset lite. Vilken befrielse! Jag har accepterat att det förmodligen kommer bli ett fult ärr på tån, men jag tror nog inte att jag kommer bry mig speciellt mycket senare. Jag vet ju att jag i framtiden kommer ha en bra fot och då gör det absolut inte något om det blir ett extra ärr.

Det här gipset har jag nu gått med i 6 hela dagar och jag måste faktiskt säga att det förmodligen kommer bli en sväng till sjukhuset ganska snart då gipset har gått sönder i hälen och börjat spricka uppåt vristen och hälsenan:


Som sagt; i hälen har det gått sönder, nu går jag direkt på vadden. Det har dessutom börjat spricka uppåt hälsenan och även framåt under foten.
Jag är rädd att gipset kommer spricka ännu mer och att det tillslut blir "dåligt" och inte gör det de ska göra. På måndag får jag nog ta och ringa sjukhuset och höra hur jag ska göra.

En postiv sak är att mitt ben nu har krymp ännu mer och gipset känns väldigt behagligt, sitter inte åt eller nått sånt :)

Nu ska jag titta på film :)
Kram

Torsdag 12/11

6,5 timmars fysik är vad som stod på dagens schema. Jag var inte ett dugg laddad inför detta när jag imorse, trött som bara den, lämnade sängen.

Väl framme i skolan startade lektionen och jag kände mig ganska stolt som fattade vad läraren snackade om. Det kändes bra fram till att hon sa att det bara var repetition från Fysik A.
När lektionen drog igång på allvar och vi satte igång med fysik B så gick det förvånansvärt lätt. Talen var bus enkla vilket gjorde att det faktiskt var en ganska så rolig lektion. Enda nackdelen var att datorerna inte fick vara uppe, men självklart kunde jag inte svika min älskling som stöttar mig i alla lägen. Datorn fick så fint på bordet och så fort läraren försvann så öppnade jag locket. Nej, jag är inte alls beroende ;)

Efter lunch och klassråd startade dagens andra fysiklektion. Den här var lite värre, inte så att det var svårare saker utan klassen var okoncentrerad, pratade mycket och ville bara åka hem. Så kände jag också. De få uppgifter som skulle göras löste jag så snabbt jag kunde för att lämna stället och bege mig hemåt.

Taxiresan var värsa mardrömmen. Jag var trött och ville bara stänga mina ögon. Tyvärr kunde jag inte göra detta då chaffisen snackade konstant och dessutom inte hade någon aning om vart vi skulle. När jag kom hem åt jag lite och tog sedan en dejt med kudden.
20.20 ringde min väckarklocka. Det var dags att åka till träningen. 3 timmars sömn hade jag då fått, men det märktes inte ett skit. Jag var helt död och ville fortsätta min tupplur, men så blev det inte. Jag begav mig till hallen där ett gäng glada tjejer väntade.

Lite skratt, diskussioner och allmänt fjantande hann jag med innan klockan blev fem i elva och jag var klar för att lämna hallen.

Nu har jag hunnit vara hemma en stund. Varför jag inte gått och lagt mig ännu sitter jag just nu och funderar på. Det är ganska konstigt att jag plågar mig själv genom att vara vaken trots att jag inte har något vettigt att göra.

Imorgon är det fredag igen, det är sjukt vad tiden går fort! Jag hoppas på att det blir en bra dag, man vet ju aldrig då det är fredag den trettonde (inte för att jag någonsin haft otur på denna dag, men allt kan ju faktiskt hända). Vad som händer och sker under morgondagen har jag inte riktigt koll på, men det blir nog bra ändå.

Tiden springer iväg och jag ska nog försöka börja göra mig klar inför natten.

God natt mina vänner


Slut på onsdagen

Det är en trött flicka som sitter framför datorn just nu. Jag borde egentligen ligga och sova nu, men jag har haft en del att göra denna kväll villket har gjort att tiden sprungit iväg lite för snabbt.
Nu tänkte jag dock lägga ifrån mig allt. De saker som inte hunnits med nu under kvällen får jag se till att fixa under morgondagen istället.

Den här dagen har faktiskt varit väldigt rolig. Det är först nu som jag faktiskt känner att skolan är dagens höjdpunkt. Det kanske låter konstigt, men jag gillar faktiskt att gå dit. Att träffa alla kompisar, skratta så man gråter, tjöta, hjälpa varandra... det finns så mycket bra saker som faktiskt sker samtidigt som man, förmodligen, lär sig något. Att det är långa dagar gör mig egentligen inte så mycket, det betyder bara att jag får vara med de jag tycker om väldigt länge :)

Dagen idag har bjudit på en hel del skratt och en jäkla massa fjollande, men även en jäkla massa pluggande. Jag och Adam var som kung och drottning på programmeringen under eftermiddagen. Från början var jag skeptiskt till valet att läsa programmering, men jag tror nog inte att jag kommer ångra detta. Det är trots allt lite roligt att sitta och skapa egna program, trots att det ibland går käpprakt åt helvete ;)

Under kvällen var det träning och nu sitter jag här.
Om typ sisådär ungefär 2 minuter har jag satt igång min tv för att ha något att somna till :)

Imorgon är det en ny dag och om inte jag minns helt fel så ser mitt schema inte alls roligt ut!
8.00-11.20 Fysik B
11.20-12.10 Lunch
12.10-13.10 Klassråd
13.30-16.30 Fysik B

Riktigt roligt att komma tillbaka till skolan och få en heldag med massa fysik... Mitt favvo ämne... Eller inte!! Hat objekt nummer 1!

Bit ihop och kör!

God natt :)

50% avklarat

Första lektionen; Check!

Ja, jag har helt enkelt klarat av dagens första lektion. En lektion bestående av redovisningar. 2,5 timmar satt jag på min rumpa, behöver jag säga att den domnade bort på slutet? ;)
Att sitta och lyssna kanske inte låter så kul, men jag är tjej och kan göra flera saker samtidigt. Datorn hamnade i knät och jag satt och underhöll mig med den lite då och då.
Varför vara 100% aktiv på lektionen när ingen annan var det? Har man dessutom hört en del av alla presentationer innan så är det inte så roligt att höra allt ännu en gång.

Nu har min lunchrast pågått i nästan en hel timme. Bara 2 timmar kvar helt enkelt. Jag hade gärna börjat nästa lektion lite tidigare, men tyvärr är det folk från andra klasser som inte kan ta sig tidigare då de är på Lindholmen.

Vad ska man då underhålla sig med under så lång tid? Hmm, det är för mig en bra fråga. Just nu spelas det diverse olika filmer i uppehållsrummet, men det är bara en tidsfråga innan alla drar på lunch...
Jag är lite sugen på att sova en stund, kanske jag ska passa på att göra det. Jag har ju minst 12 timmar kvar att orka vara vaken på, haha.

Ääh, något hittar jag nog på...

Ha en underbar eftermiddag.
Kram

Tisdag avklarad

Första hela riktiga skoldagen är nu avklarad. 8.00-16.30 befann jag mig i skolan...

Jag är inte på riktigt blogghumör men endå vill jag skriva något... Idag har jag i alla fall gjort:

* Varit i skolan
* Haft svenskaprov
* Skrivit en hel affärsplan
* Reggat UF företaget
* Pratat i telefon
* Klippt sönder gipset lite
* Skrattat
* Åkt taxi
* Tittat på film
* Slappat
mm mm mm

Ja, det har helt enkelt varit en såndär vanlig dag som det inte hänt speciellt mycket på.

Imorgon blir jag hämtad klockan kvart över sju..

- SLUT -

Omgipsad

Jag har snart klarat av min andra lektion på nio veckor. Att komma tillbaka till skolan var inte alls roligt. Några veckors praktik till hade jag inte sagt nej till...

Igår var jag på sjukhuset för att gipsas om
Läkaren var väldigt nöjd med såret och även rörligheten i foten.

Jag fick svar på hur operationen hade gått till...



Att få ha foten fri i tjugo minuter var som en dröm. Det kändes väldigt jobbigt, samtidigt som det var riktigt gött. Att vicka på tårna var en kamp, men jag lyckades tillslut efter att ha kämpat en stund. Det är sjukt vad fort man tappar muskler. Mitt ben är det inte mycket kvar av. Att det dessutom kommer att krympa ännu mer känns väldigt sjukt!

Foten gipsades om, denna gång med plastgips:

Detta gips har jag nu haft på i 24 timmar. Det är inte alls roligt. Det gör ont, skaver och känns inte alls bekävmt. Jag har redan nu försökt göra allt för att dra sönder det lite så att det blir lite större, men tyvärr har det inte gått så där jättebra. Det här gipset är ta mig fan stenhårt och den lilla bit jag fått bort gjorde verkligen ingen skillnad alls!


Fördelen är att jag nu MÅSTE gå på foten. Den ska aktiveras så mycket jag kan (så länge det inte gör ont!) för att motverka propp i benet.

Mindre än fyra veckor kvar tills det åker av. Jag längtar!!!

Sjukhuset imorgon

Imorgon är dagen framme, dagen då mitt gips tas bort för att få bort stygnen. Äntligen kommer jag få svar på min fråga: Hur har operationen gått till?
Jag har verkligen ingen aning om någonting. Det känns lite konstigt, men samtidigt så litade jag på att läkaren visste vad han gjorde i och med att han var specialist!

Imorgon får jag i alla fall äntligen luftat mitt ben, men bara för en kort liten stund. Ett nytt gips åker på och förpestar mitt ben i 4 veckor.

Imorgon är det även dags att återvända till skolan. Jag längtar så lite att jag bara vill spy på allt. Självklart saknar jag mina vänner otroligt mycket, men att sparka igång det som finns innanför pannbenet har jag ingen lust med. Att det dessutom är redovisning imorgon och prov på tisdag gör inte saken speciellt mycket bättre. Kan inte skolan ta slut snart?!

Klockan 8.30 kommer taxin och hämtar mig. Kanske man skulle försöka sig på det där omöjliga... nämligen att sova...

Go natt

Gipset

Jag njuter av de sista dagarna med detta gips. På måndag åker det på ett nytt... Och det kanske kan behövas. Gipset är just nu så stort att det glappar överallt och en hand går lätt att stoppa innanför:


Det är bara en tidsfråga innan jag kan se min vrist ;)



Jag är trött på gipset, det ramlar av massa småbitar överallt och har sprickor lite varstans. Min säng har förvandlats till en sandlåde-liknande sak. Inte så mysigt, men jag hör hört att det ska vara bra att skrubba huden ;) hahaha

NU är det film som gäller.

Lördag

Tja mina vänner :)

Dagen börjar ta slut och jag kommer gå och lägga mig med ett leende på läpparna. Det trodde jag absolut inte när jag låg i min säng i natt och hade så ont att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Tillslut gjorde jag det som jag visste skulle straffa mig; Tog några smärtstillande. Jag visste att jag skulle få biverkningar av dem, men en natt utan sömn hade jag inte klarat av.
Strax efter tolv tiden intog jag de magiska tabletterna. En liten stund senare gungade hela rummet och jag funderade ett tag på om jag förflyttat ut sängen till en sjö med sju meter höga vågor. Allt snurrade och jag blev illamående. För att överleva tryckte jag i mig 2 liter vatten, två timmar senare sov jag så gott.

Natten var rolig. Jag drömde några sjuka drömmar och när jag vaknade vid halv tio var inte drömmen slut. Det var helt enkelt bara att vända på huvudet och sova lite till. Att klockan hann bli halv två innan jag vaknade nästa gång brydde jag mig inte så mycket om. Jag fick veta hur drömmen slutade och det är huvudsaken.
En sväng till köket blev det för att hitta något till magen som kurrade. Nu i efterhand ångrar jag att jag åt. Det tog ungefär en kvart innan jag fick halta så snabbt jag kunde till toaletten för att illamåendet tog över min kropp. Maten kom upp igen och jag kände mig misslyckad.
Det enda positiva med detta var att illamåendet försvann :)

Någon mera mat blev det inte förrän klockan blev sju och Anna, Mikael och älskade kusinen Emma kommit. Lite tacos hamnade i min mage :)

För en liten stund sedan åka Emma hem igen. För mig betydde det att jag fick tillbaka min dator som hon våldgästat under kvällen.

Imorgon är det fars dag och jag kommer bli tvingad att gå upp tidigt. Klockan tio ska vi vara hos mormor och morfar.
FAN, jag orkar inte gå upp mitt i natten!!!!

Morgonkvällen kommer i alla fall avslutas med en derbymatch!

Nu ska jag titta på film...

/ 2,5 år sedan Åke dog

bästa malin

Min kusin var här och satte spår i min blogg. Jag satt och läste lite bloggar när hon frågade om hon fick skriva på min blogg. Självklart kunde jag inte säga nej till henne.
Det ångrar jag lite smått nu... Emma sitter bredvid mig och bara vill slita tillbaka min dator så att hon kan fortsätta skriva.

Jag tänkte snott brorsans dator en stund så att Emma kunde skrivit på min, men självklart hade brorsans dator fått ett spel och ville inte koppla upp sig på nätverket. Jag kunde helt enkelt inte nå nätet och då fick Emma inte låna min dator. Jag känner mig väldigt taskig, men så fort jag fått brorsans dator att fungera så lär det nog komma ett litet kort inlägg från kusinen igen.

Kram

kusinen skriver

mamma och pappa och jag  är os malin och mikael och börje och karin och peter vi har ätet mat       
malin har 0 kattr   
jag har 2 kattr
malin har hft en amster som hete åke

kram från emma

Min egna lastbil

Det är inte alla som får en egen lastbil i avtackningspresent ;)

 

På måndag är det skola igen...

Praktiken är slut

Jag är fortfarande vid liv trots att jag inte uppdaterat här på några dagar...

Tiden går fort när man har roligt brukar man ju säga, men även om jag inte tyckt att det varit extremt jättekul på min praktikplats alltid så har den sista dagen ändå kommit. Det är blandade känslor inom mig. En del av mig vill vara kvar här på Volvo medan den andra delen vill tillbaka till skolan, kompisar och allt som hör till.
När jag började här för nio veckor sedan så trodde jag aldrig att tiden skulle gå så här fort som den gjort. Att jag haft halvdagar, varit ledig och sjukskriven kanske har lite med saken att göra, jag har inte varit här 40 timmar i veckan.

Trots att jag kanske skrivit typ varje dag att jag haft tråkigt och ingenting att göra så måste jag trots detta skriva att jag haft en väldigt bra praktik. De få saker som jag utfört har det varit blandade nivåer på. Vissa har jag bara tittat på, kliat mit i huvudet och skrattat åt saken för att den var för mig olösbar. Andra uppgifter har jag lyckats lösa på kortare tid än beräknat.
Jag har dessutom fått känna på sortes jobb; teamledare, dvs vara med och fatta beslut, sitta på massa möten och sitta och jobba mycket framför datorn. Jag har även fått jobba tillsammans med egenskapsgruppen, en grupp som har som uppgift att se till så att ergonomin och liknande är bra. Sist men absolut inte minst har jag även fått vara med en hel del på konstrukörernas jobb. Uppgifterna  har varit allt från att CAD:a, speca vagnar och dessutom vara med och bygga på den nya hemliga lastbilen, sk "Mastervagnen".

Den här praktikplatsen får varken högsta eller lägsta betyg från mig. Den ligger någonstans i mitten. En helt okej plats helt enkelt.



Foten går det framåt med, den blir bättre för var dag som går.
På måndag ska jag tillbaka till läkaren för att ta bort stygnen. Jag kommer då alltså bli omgipsad, och det kan nog behövas. Gipset som är på nu har jag visst "råkat" knäcka på diverse olika ställen. Lite sprickor här och där gör nog inte så mycket ;) hihi
Jag blir lite ledsen när jag tittar ner på mitt gips och inser att det om några dagar ska av. Min älskade kusin ansträngde sig jättemycket när hon skulle rita på det. Det tar emot lite att ta bort det, men samtidigt vet jag om att ett nytt gips kommer åka på som hon kan måla på.

Om fyra veckor och några dagar är jag gipsfri och redo att börja min rehab.
Ses på innebandyplanen om några månader :)

Kram

Direkt från Volvo

Jag och Oskar sitter just nu vid varsin dator och försöker hålla oss för skratt. Det är inte lätt ;)

Min handledare kommer inte ge oss några mer uppgifter denna vecka, utan resten av tiden kommer vi få skriva på talet som ska hållas när vi kommer tillbaka till skolan på måndag. Det kanske låter gött, men det kan jag inte påstå att det är. Min handledare tycker att vi ska sitta här på Volvo och skriva... Hur tänkte han där liksom?
8 timmar om dagen fram till på fredag, det kommer ju sammanlagt bli *räknar*... 32 timmar!
Ofta man behöver 32 timmar på sig att skriva ett tal som ska vara en kvart långt!

De senaste 98 minutrarna har jag och Oskar suttit och väntat på att handledaren ska lämna sin arbetsplats så att vi kan smita hem. Vi känner oss som små busiga barn och kan därför knappt hålla oss för skratt.
Det är tur att vi kan chatta med varandra för att prata hade aldrig gått! haha

Mario: Går det bra Malin? Jag ser att du skriver för fullt.

Haha, att jag sitter och chattar och bloggar behöver han inte veta ;) hihi

Tisdag...

Jag blir galen!!!!
Mitt gips har nu gått sönder så mycket att det börjar ramla av små gipsbitar hela tiden, och självklart ramlar dessa bitar rätt ner innanför gipset. Jag stör mig på det!
Ännu mer stör jag mig på att jag är hungrig och inte kommer hem förrän om några timmar. Att hoppa till Volvo Penta för att äta orkar jag verkligen inte. Det är största nackdelen med gipset!

Idag är det inte mycket som känns bra. Det är en såndär tung och tråkig dag "/
Trots min sovmorgon till halv nio hade jag väldigt svårt för att gå upp. Hade jag inte redan beställt taxi så skulle jag sovit vidare en stund till...
Att komma till Volvo och inte ha något att göra gjorde inte saken bättre. Jag har tröttnat på att sitta på en stol hela dagarna. Det är nästan så att jag längtar tillbaka till skolan...
Under min praktikperiod har jag inte lärt mig ett skit, precis så det absolut inte ska vara!

Jag vill hem nu...


Tiden går långsamt

Den här dagen känns inte riktigt som min lyckodag!
Jag är trött, somnar lite då och då, har ingenting att göra och det absolut värsta: Någon har tagit sladden till skrivbordet så nu går det varken höja eller sänka. Grr!

Än så länge har dagen varit meningslös. Jag har inte gjort något vettigt, utan sitta bara här på min stol och stirrar in i datorn där det inte händer ett skit.

Jag vill hem....


9 av 9...

Min sista praktikvecka har nu startat...

Det var en kamp att gå upp i morse. Att det varit fullt upp i helgen kändes! Sovmorgon hade inte varit helt fel, men självklart hade jag och Oskar en uppgift att göra och den skulle starta klockan 8.00. Det var helt enkelt bara att åka tidigt till Volvo.

Taxin kom och hämtade mig strax efter sju och en stund senare var jag utanför B-porten, redo för en ny dag på Volvo.
Efter att ha läst alla olästa mail plingade det till i min mobil. Ett sms från Oskar: Jag är sjuk idag, kommer kanske imorgon.
Kul kul, uppgiften som skulle göras fick jag ställa in och nu sitter jag här och inväntar att klockan ska bli kvart över två då mina lärare ska komma och hälsa på.

Hade jag vetat om att Oskar inte skulle komma så kunde jag legat hemma i min säng och sovit nu. Lite segt! Vad jag ska hitta på i typ hur många timmar som helst har jag ingen aning om. Suck...

 


Ännu en dag i Mimershallen :)

Helgen börjar lida mot sitt slut. Jag har haft en helg med 27 timmar innebandy, kan det bli bättre tro?

Igårkväll somnade jag ganska fort och sov bra fram till att brorsan å hans kompis kom hem vid halv tre. Jäkla personer som pratar om kvällen och nattens alla händelser. Respektera oss som låg och sov var inte alls att tänka på... Men, men, killar är killar... En timme låg jag vaken så det var ju inte så farligt ändå.

Klockan halv nio befann jag mig återigen i Mimershallen där cupen fortsatte. Idag var det lite lugnare, eller det kändes så i alla fall. Jag kunde ta mig lite mer ledig tid. Det fanns även väldigt mycket tid till att skriva det sista på ett arbete som ska in imorgon.
Sofia var i hallen en stund. Det var trevligt och roligt att träffa henne igen. Det var ett tag sedan sist. Det där får vi allt ändra på, eller hur?

12 timmar spenderade jag i hallen innan jag kunde återvända hemåt igen. Hjärnan var lite slut och kroppen kändes seg.
Vid niotiden när jag klev innanför dörren möttes jag av ungefär 7000000 par skor (lite överdrivet kanske ;) )mitt framför mig. Storebrorsan hade filmkväll och de nötterna hade inte tänkt på att jag är lite handikappad. Skor flög hej vilt, men inte brydde jag mig så mycket... hihi

Jag har nu precis kontroll läst mitt arbete och även lämnat in det. Det är dags att andas ut nu. Äntligen kan jag lämna detta arbete bakom mig.

Imorgon är det återigen måndag och dags för mig att åka till Volvo. Taxin kommer och hämtar mig klockan 7.00. När jag går hem vet jag inte riktigt ännu, men det borde bli vid tre eller nått sånt. Blä för en så lång dag!
Kvällen är det innebandy som gäller. Först ska jag på styrelsemöte och efter det blir det rally upp till Munkegärde där det är dags för match!


"Jäkla handbollsfjantar!"

Ps. Internt skämt, endast några få fattar ;) Ds.