Vilken dag, det finns en del saker som har hänt som bara är att slänga i en djup grop och låta det ligga där för alltid.

Allt började med att jag, efter att ha suttit upp till 1 och läst boken, vaknade med ett ryck när väckarklockan på mobilen ringde. Varje dag har jag två väckarklockor, den vanliga och mobilen, men det är sällan båda används... Min vanliga väckarklocka ringer fem minuter innan mobilen... I vanliga fall så brukar jag vakna när väckarklockan ringer, men idag gjorde jag inte det. Istället vaknade jag när mobilen började låta (kanske för att jag har världens hemskaste alarmsignal?). Gaaaah, panik. Klockan var 06.35 när jag vaknade och senast 06.50 måste jag dra till bussen. Jag stressade som en dåre och hann faktiskt med allt (okej, jag gick hemifrån 6.53 så det blev en racer fart till bussen). När jag kom till bussen kunde jag andas ut. Hann vänta i ungefär 2 minuter på bussen...

Jag hade sett fram emot en skön tupplur på bussen, men det gick inte så bra... Hur fan kan man konstruera bussar där man inte kan fälla sätet bakåt??

Att sitta på ett säte med en rygg som är 90 grader och försöka sova är helt omöjligt... Istället fick jag läsa lite på boken (som jag inte orkade läsa ut under natten).

I skolan var första lektionen engelska. Den började bra och jag trodde nästan att jag hade börjat tycka om det, men nej nej! Vid kvart i tio fick vi en uppgift: Skriv en bokrapport på boken du läst. Inlämning sker senast 11.00.

Tack så mycket!

Jättekul verkligen.

Att slänga ihop en bra bokrapport på drygt en timma fungerar inte för mig. Min blev helt enkelt sådär... Men jag gjorde den och det var bra =)

När engelskan var klar så drog jag och Carro en trappa ner för att äta lunch. Idag fanns det bara massa konstigt att välja på, Äran (som restaurangen heter) brukar ha jättebra mat annars, men idag var det inte så... Jag tog istället lite sallad =)

Resterande av lunchrasten spenderade vi i sofforna med datorerna i knäet.  Det blev en hel del skvaller och snack om allt möjligt. Att vara borta från någon i nästan sju veckor är inte lätt. Det är mycket man går miste om^^

Efter lunchen var det mentorstid (dvs klassråd). Där gick vi igenom schemat för de kommande två veckorna. En av klassrepresentanterna ordnade så vi börjar 12.10 istället för 13.10 på måndagar. Det betyder alltså att vi kommer sluta 15.30 istället för 16.30. Gött =) Vi klagade en hel del på att det bara är 20 minuters rast mellan idrotten och lektionen efter. Det tar 10 minuter att gå från Lundbystrand till skolan, så vi har alltså bara 10 minuter på oss att duscha och göra oss klara. Det är inte bra! Stress är bara förnamnet.

När mentorstiden var slut var det dags för Kemi A. Alla vår kemi lektioner kommer ligga i Polhems kemisal. Idag gick vi igenom säkerhetsföreskrifter och böcker delades ut. Nästa vecka kommer det ligga ett prov på säkerhetsföreskrifterna. Det är tydligen något som du måste klara för att få labba. Men enligt läraren så var det ett lätt prov och hade du bara lyssnat på lektionen så skulle provet gå galant.

Eftersom det inte hände så mycket på lektionen så fick vi sluta redan 15.45 (istället för 16.30). Tackvare det så hade jag jättemycket tid innan det var dags för samling för match. Jag valde dock att ta första bästa buss till Kungälv för att hinnan skriva lite på mitt APU-arbete. Nu är jag nästan helt klar. Ska bara skriva klart den engelska sammanfattningen =) Om exakt en vecka ska arbetet lämnas in =)

18.30 var det dags för samlingen. Jag stängde av datorn och bytte om till matchkläder. Kände mig grymt laddad ända fram till första bytet var gjort. Allt gick åt skogen. Efter det blev allt värre och värre. Jag kunde inte lägga ett pass, skjuta, jag kunde ingenting helt enkelt. Efter halva andra perioden så valde ledarna att gå ner på två backpar istället för tre. Jag var en av de som fick sitta, och tur var väl det. Hade jag inte blivit "bänkad" så hade jag begärt att bli det. Idag gick det helt enkelt inte att spela. Jag gjorde den sämsta matchen på länge. Fy fan. Jag är så besviken och irriterad på mig själv. Varför kunde jag tillåta mig själv att spela så JÄVLA DÅLIGT?

Okej, man kan inte vara på topp alltid men det är ändå väldigt störande!

Nu väntas två (kanske blir det bara en) matcher till innan det är dags för träning. På måndag ska jag spela (då ska jag fan se till att det går bra också). På tisdag är det A-lagsmatch men den kanske skulle flyttas.

Jag vet inte riktigt hur jag känner för det. Kanske är det bra för min del att den flyttas för då har jag ledigt från a-laget i nästan tre veckor...

Fast å andra sidan så kanske det blir segt med ett sådant långt uppehåll... Sak samma, det blir nog bra hur det än blir...

Imorgon är det fredag och jag måste gå upp tidigt för mina lektioner (matte c och religion) är i Torslanda. Det betyder alltså att klockan ringer 6.00... Nackdelen med att vara i Torslanda är att maten är så förbannat dålig. Jag överdriver inte. Den blir bara sämre och sämre. När till och med lärarna klagar så stämmer det!

Fredagakvällen kommer jag var hos Jenny för att titta på film. Med där kommer även Ringo och Daniel (om hans pappa kunde köra honom) vara. Jag vet inte om det är någon mer som kommer, det återstår att se helt enkelt ;)

Jag håller just nu på att ladda ner några skräckfilmer som vi kan titta på imorgon. Hehe ;)

En sammanfattning av dagen: Den började bra, blev lite sämre, blev bra igen, blev lite sämre, blev bra, blev åt helvete och nu är den bra igen.

Jag kommer glömma allt det som gått dåligt och gå vidare. Det gäller att tänka positivt =)

Det var allt från mig. Nu är det dags att börja fundera på att sova.

/Malin

Ibland blir man mycket förvånad...
Det hände mig idag när jag loggade in på msn och såg att Daniel hade en bloggadress som "personligt meddelande". Nyfiken som jag var så  besökte jag självklart bloggen, och det visade sig att han har börjat blogga =)

Jag trodde aldrig att detta skulle hända ;)

Daniel, välkommen in i bloggvärlden :P

Dagen har varit som alla andra dagar i mitt liv; vakna, skola, hem, övningsköra, dator och tv...

Det har alltså inte hänt något speciellt idag... Matteprovet är avklarat så nu är det en sak mindre att tänka på =)

Det känns bara meningslöst att sitta här och skriva när jag inte har något att skriva om... Istället så hade jag tänkt gå och lägga mig lite tidigare än normalt...

Jag fryser om händerna och fötterna så det kommer nog bli en natt till med raggsockar och vantar =) Mysigt ;)

Godnatt

Förvånad att det blir ännu ett sent inlägg? Haha
Förvånad när jag skriver att jag är trött?
Förvånad att jag...
Hade kunnat skriva hur mycket som helst, men så kommer det inte bli. Jag är lite anti mot bloggen idag. Varför går inte att förklara. Började skriva ett inlägg för några timmar sedan, men tog bort allt för det kändes inte rätt. Jag försår inte varför...

Idag har jag i alla fall varit iskola. Kändes både positivit och negativt. Dagen har i alla fall varit väldigt chill.
Den började med engelskaredovisning. Jag höll min som tredje person, så 8.14-8.17 stod jag och pratade. Härligt att ha den avklarad!!
Vid kvart över nio var allt klart. Jag (och resten av halva klassen) hade rast/lunch fram itill nästa lektionsstart, klockan 12.10.

Jag och några till från klassen satt och tjötade i cafeterian en stund. Sedan drog vi till maten.
Där var det verkligen katastrof. Den som serverades till GTG-eleverna var pasta med någon sås. Det såg såååååå äckligt ut.
Salladsbuffén såg inte heller god ut, det fanns liksom inget att äta där...
Det blev helt enkelt en dag utan lunch för mig.

Sista lektionen var det typ någon föreläsning (helt onödig!). Det var någon från Volvo som snackade om hur det går till när personal anställs... Så tråkigt...
Vi fick sluta klockan 13.15 så det var ju lite bra i alla fall...'

Kom hem 15.15 efter att ha fått vänta på bussar i typ... äsch hur länge som helst...
Lagade middag till mig själv (det blev en soppa idag)...

Fick sedan sånt sug att baka. Jag hade egentligen planerat in morgondagen som en bakdag, men jag ändrade det...
Fick bakat två olika sortes bröd. Det blev jättegott =)

För två timmar sedan så sa det bara PANG i mitt huvud. Allt kändes fel.
Mitt rum var för varmt = klagade
Öppnade fönstret, men då blev det för kallt = klagade
Mobilerna var tysta = klagade
Mobilen ringde= klagade

Ja, allt var fel helt enkelt...
Jag är trött det är därför allt känns konstigt...

Imorgon ska brorsan spela USM i Dingle. Jag fick förfrågan om jag skulle med och titta, men jag tackade faktiskt nej. Jag måste få sova ut och vila upp mig.
De har samling klockan 12 i Kungälv, vilket betyder att jag skulle behöva åka hemifrån halv tolv och då hade jag behövt gå upp elva. Nej tack...
Jag ska ha sovmorgon =)
Inatt sätts mobilerna på ljudlös utan vibration. Ingen/inget ska få störa min sömn. Jag behöver sova ut.

Som avslutning på inlägget bjuder jag på några kort på de bröd som jag bakat...

  



Blev två olika sortes brytbröd...


Nu ska jag sova.
Godnatt

Har suttit och tittat på gamla kort...
Kom att tänka på att det idag är 10 månader sedan jag skadade foten...

Här kommer lite kort:


Kort taget av Sofia bara 15 minuter efter skadan. Kylpåse och tejp... Att det var en spricka i fotleden och ledbanden halv avslitna var det ingen som varke trodde eller visste då... (inte jag heller)
Jag kommer ihåg att jag var ganska irriterad för att jag missade när vi gjorde mål. Låg istället och vred mig av smärta i "hålet" vid planen...


Efter matchen åkte jag hem... lämnade bara sakerna och åkte till sjukan det konstaterades efter en röntgen att det var en spricka i utsidan av fotleden.
Kortet är taget på julafton. Pappa och min kusin hade jättekul när de målade mitt gips...

Bilden ska föreställa mitt gips som är målat som en sko :)


Efter tio dagar med gips så åkte det av. Pga att jag inte kunde gå alls på foten för det brände till så fick/skulle jag gå med en "pjäxa" i tre veckor.
Kortet är taget av Sofia innan innebandyträningen...

Efter att jag gått i tio dagar med pjäxan så orkade jag inte med den mer. Jag ville inte alls använda den. Istället så gick jag som vanligt på foten. Visst gjorde det lite ont i början, men det försvann sakta men säker.
Den 21 januari gjorde jag min första träning efter skadan.
Den 25 Januari var jag med och spelade match mot Grundsund (vi vann med 4-2 och jag gjorde ett mål :) )
Efter att jag klarat av matchen utan smärta så trodde jag att foten var bra, men så var det inte... Jag körde på med träningar ett tag, samtidigt som jag körde rehab/sjukgymnastik (som förövrigt var för ansträngande för foten).
Foten var inte fullt bra, vilket märkes på träningar då jag ibland inte ens klarade att vara med på uppvärmningen...
Med tiden så blev foten lite bättre, men den var aldrig helt bra.
En period så åt jag smärtstillande för att kunna vara med på träningar och matcher.
Jag höll dock ut hela säsongen (med undantag för några uppehåll då foten var helt åt skogen).
När den sista cupen var avklarad (första helgen i april) så kände jag att det var dags att göra något med foten. Den hade då börjat göra ont...

Jag kontaktade läkaren igen för att få en tid.
Jag fick en tid den 7 maj.
När läkaren tittade i journalen så stod det tydligen att ledbanden var skadade (det var ingenting som jag visste om)
För att få reda på mer vad som var fel med foten så bokades det in både ultraljud och magnetröntgen.
I väntan på det så fick jag ännu en gång gå med en pjäxa. Den här gången var det ett helvete. Foten gjorde ondare och ondare. Den blev svullen och blå (!)


Kortet är taget i fontin under tiden mitt lag hade träning. Man kan se på knölen att det är en röd fläck. Där hade jag AS ont!


En större bild på "pjäxan"

Den 29 maj var det dags för ultraljud.
Läkaren såg direkt på att mina ledband var skadade och att det fanns kraftiga blödningar och inflammation i foten. Tack tack, det avr något som jag då redan "visste"...

Den 3 juli var det magnetröntgen som stod på schemat.
Dn gick bra och efter det var det bara att invänta ett svar :)

Den 17 Juli befann jag mig på Resö (där det inte finns någon mottagning). Under kvällen plingade det till i min mobil. Det var ett mobilsvar som min läkare hade pratat in.
Hon sa att det inte var någon fara med foten. Det var bara kraftiga inflamationer i den.
Jag litade på henne och trodde att allt skulle bli bra med lite tabletter... Men så klart så kom ett annat besked den 24 juli. Jag befann mig hemma när mobilen ringde.
Det var en specialist läkare som hade tittat på mina plåtar...

På magnetröntgen så hade det visat sig att halva ledbanden hade varit avslitna vid fästet på både in och utsida av foten.  Samt inflammation i allt som gick att ha inflammation i...
Jag frågade henne lite om hon visste ungefär när jag skulle kunna börja träna igen och fick som svar:
- Med din allvarliga skada så ska du inte ha kunnat träna någonting hitills utan kraftig smärta.
Då sa jag att jag har tränat, men att det gjort mycket ont.
Att jag har tränat har tydligen inte förvärrat skadan. Den har redan varit så dålig den kan bli...

Så efter den var det vila samtidigt som jag käkade Voltaren för att få bort inflammationen.
Den 28 juli var jag på sjukgymnastik. Efter att hon kännt, vridit, tryckt osv på foten så fick jag beskedet:
Om du har jättetur så är foten bra om en månad, men så måste du ha JÄTTETUR.
Om du har lite mindre tur så kommer det ta 3 månader innan den är bra.
Fast som det ser ut nu så kommer du inte kunna bygga upp den tillräckligt mycket utan det kommer krävas en operation.

Ordet operation fick mig att satsa allt på foten.
Till att börja med så fick jag bara sitta och pressa på en boll. Foten blev as mycket bättre efter det.
När jag kom tillbaka veckan efter så kunde jag göra tåhävningar utan att den kändes. Fick göra övningar med tyngder
Efter ytterliggare två veckor bevisade jag att foten var bra. Jag kunde gå, hoppa, springa, skutta ja allt helt enkelt utan att den gjorde ont.
Jag blev efter det "friskförklarad". Redan 2 timmar efter sista besöket hos sjukgymnasten befann jag mig på innebandyplanen redo för en ny säsong.
Det var kanske lite vågat, men jag ville så gärna var med och träna.

Träningen fungerade underbart bra. Där kom vändningen. Foten blev bra på en månad. Jag fick tillbaka massa energi som funnits någonstans i kroppen.

Sedan jag blev friskförklarad så har foten inte gjort ont någonting.
Det är helt sjukt vad allt kan gå snabbt när man får rätt hjälp.
Jag är glad att min skadetid är över.
Dock så kommer jag behöva tejpa foten ett bra tag till (ev resten av mitt liv) när det är dags att träna. Men det kan jag stå ut med, bara jag får leva ett normalt liv :)

Det där var historien (en jätteförkorning) om min fot.
Varför jag skrev det vet jag egentligen inte. Kanske inte kul för någon annan att läsa, men för mig i framtiden...

Nu ska jag börja göra mig klar för att sova =)

Rubriken förklarar min dag väldigt bra.

Jag har verkligen inte haft något att göra under min arbetsdag. Det fanns inte ett skit att göra. Mina handledare höll på att svets och kapa plåt, men jag fick inte vara med "för jag är inte 18 år" :O
Seriöst, för några veckor sedan fick jag och Eric stå och svetsa och kapa plåt (skyddsombudet sa att vi skulle göra det). Idag däremot fick mina handledare världens utskällning för att jag var med och svetsade lite. Jag fick inte vara kvar där inne.
Jättekul att hela dagen gick ut på att fixa fixturer inför ett prov.
Jag fick helt enkelt fri tid idag också...
Satt ett tag och pluggade lite matte samt övade på engelska talet.
Några timmar var jag hos Eric och jobbade med honom. Mycket skratt blev det ;)

Vid 13.45 blev jag hemskickad. Jag gjorde ändå ingenting nödvändigt där...
Självklart så gick det ingen buss hem från Göteborg, så det fick bli en liten sväng i Nordstan (idag också) Sjäkvklart så blev det inget inhandlat. Känns bara fel att köpa något när jag vet att jag inte behöver något...

Hemma så hände det inte så mycket, jag satt mest framför datorn och tittade bloggar, bilddagboken osv...
Sedan var det dags att ladda inför matchen. Foten tejpades, matchkläderna åkte på och sedan var det dags att åka.
Jag körde dit och det gick bra :)

Matchen vanns med 5-2...
 
Jag körde även hem...
Det första jag gjorde var att öppna locket på datorn, svara alla som skrivit på msn (det är konstigt att folk skriver trots att man har status "inte vid datorn" samt text att man inte är hemma...)
Sedan blev det som vanligt lite sms skickande...
Sist med inte minst blev det en dusch. As gött :)

Nu sitter jag i vardagsrummer och tittar på "Generation fett" som går på TV3. Helt sjukt att folk kan bli/vara så stora...

När programmet är slut ska jag fixa iordning fikat till morgondagen. Gör min sista dag på krocksäkerhet (sista dagen på   praktiken överhuvudtaget...)
Det kommer bli tråkigt att lämna stället, samtidigt som det kommer bli lite kul att komma tillbaka till skolan och träffa alla klasskamrater...

Nu ska jag koncentrera mig på att göra annat än att sitta här och skriva massa blaja...

/Malin

God förmiddag :)

Sitter nu i kontrollrummet på avdelning 91444 på Volvo Torslanda. Här finns det ingenting att göra. Prov efter prov blir uppskjutna pga materialbrist, fel på riggar eller sjukdomar.
Idag har jag inga prov alls inplanerade, det betyder alltså att jag har "fri tid". Tänkte lägga lite av den tiden till att plugga matte.

Min praktik börjar lida mot sitt slut. Det är bara denna dag och två dagar till tills jag har avverkat 6 veckor här. På torsdag kommer den dagen som man inte alls längtar efter, fredagen ska vi inte tala om.
Att komma tillbaka till skolan är inget jag längar efter. Visst kommer det bli roligt att träffa klassen igen, men alla prov och skit som ska göras är något som jag gärna hade velat hoppa över...
Kollade igenom mitt provschema igår... Trodde att det skulle bli en "mjukstart", men nähä så blir det inte riktigt... Provscemat fram till jul ser (hittills) ut såhär:

V.43 Fredag: Engelska redovisning
V.44 Tisdag: Matte C prov
V.44 Tisdag: Engelskaboken ska vara utläst
V.44 Fredag: Engelskaprov
V.45 Onsdag: Tyskaprov (hur det nu ska gå till när alla genomgångar har varit under praktiken...)
V.45 Torsdag: APU-Uppgiften ska in
V.46 Onsdag: Industriell Produktion Prov
V.48 Måndag: Matte C Prov
V.48 Torsdag: Engelskaprov
V.48 Fredag: Religionsuppgift ska lämnas in
V.49 Torsdag: NATIONELLTPROV MATTE C
V.51 Torsdag: Kemiprov

Det kommer bli en tuff period fram till jullovet. Det finns en del att göra. Förutom detta så kommer det (självklart) att läggas till ännu mer prov, inlämningar, läxor osv.
Jag är förberedd på att det kommer bli en helvetes period. Det är bara att bita ihop och göra det som ska göras. 
Att planera min tid kommer vara ett måste!


Hmm... Jag skulle precis börja skriva något roligt här, men min handledare behövde datorn en stund... Nu när jag fått tillbaka datorn så har jag SJÄLVKLART glömt av vad jag skulle skriva...Sak samma... för eller senare så kommer jag nog på vad det var...

Det finns inte så mycket mer att skriva just nu... Funderar på att ta en sväng till Eric för att se vad han gör. Orkar inte plugga matte just nu... Pluggade 50 minuter förut...
Jag har hela eftermiddagen på mig att plugga, så jag känner att det är okej att offra den timma, som är kvar innan det är lunch, till att gå runt och tjöta med Eric och Linus.

KRAM

Hejsan :)

Inatt lyckades jag inte somna i tid. Jag hade fönstret öppet pga att min dator varit igång under kvällen och den sprider en enorm värme... Efter en stund så började det blåsa och regna as mycket ute. Klockan var då ett och jag inbillade mig att det var någon som stod på utsidan av mitt fönster och glodde på mig. (haha, ja jag är knäpp). Jag stängde ganska snabbt fönstret och rullade ner rullgardingen. Problemet löstes direkt :)

När fönstret var stängt så blev det ganska snabbt varmt i rummet igen. Datorn stod på för att några filmer höll på att tankas hem... Under tiden så passade jag på att uppdatera bilddagboken. Det tog lite längre tid än jag planerat... Vid kvart över två var jag färdig, men tror du jag var trött? Nej :O
Stängde av datorn och gick och la mig vid halv tre... Klockan tickade på... Jag bara låg i min säng och väntade på att ögonen skulle stängas, men de ville tydligen inte det...
Sista gången jag kollade på klockan så var den 5.07, tror att jag somnade ganska snabbt efter det...
Sedan så ringde väckarklockan 6.00. Jag var faktiskt ganska pigg :)

Arbetsdagen har gått ganska snabbt trots att jag nästan inte gjort någonting...
Fick som uppgift att flytta över några mappar till en annan hårddisk. Det tog ungefär 5 minuter och efter det fick jag "egen tid". Det var inga prov som skulle genomföras under dagen :/
Istället för att bara sitta och glo på ingenting så pluggade jag matte.

Efter dagens slut blev det några ärenden utförda innan det var dags för träning.
Träningen var ganska bra...

Nu börjar tiden rinna iväg... det kanske är dags att börja stänga av datorn...

Natti =)

Sitter framför datorn med en kopp te i handen och planerar veckan. Har insett att det finns en del att göra...

Måndag: Innebandyträning 19.00-21.00
Tisdag: Distriktlagsträning 20.30-22.30 (Lundbystrand)
Onsdag: Innebandymatch 19.30 Stenungsund - Marstrand  (spela? annars titta...)
Torsdag: Sista praktikdagen, Gymträning 20.00-21.00
Fredag: Tillbaka till skolan; engelska redovisning
Lördag: LEDIG
Söndag: Idrottsskolan 17.15-18.15.  Innebandymach; Surte - Marstrand 20.30 Ale gymnasium (spela?)

Det blir alltså en hel dag ledig denna vecka.
Förutom detta så måste jag plugga matte (har prov tis. v.44) och öva inför engelskaredovisningen på fredag.

Allt har bara gått såfort. Helgen börjar lida mot sitt slut. Imorgon väntas min sista vecka på Krocksäkerhet.

Natten till lördag kunde jag inte sova. Begravningen tog så mycket energi. Tankarna fort runt i huvudet... För att tänka på annat satt jag framför datorn och lekte lite i Photoshop. Jag behövde skratta, och det kan man säga att jag fick göra efter mina omgjorda bilder. Vid kvart i två fick jag en tillsägelse av mamma. Hon tyckte inte att jag skulle vara uppe längre... Det var bara att stänga av datorn, bortsa tänderna, sätta igång tv:n och krypa i säng.

Lördagsmorgonen startade redan klockan 7.40 av att pappa väckte mig. Jag hade under fredagen bestämt mig för att se när brorsan spelade Lunarstorm cup (fd SIBF cup) med sitt gamla lag (93:orna).
Jag tog mig äran att köra ner till Lundbystrand. Väl där var det ett antal matcher som väntades (9.00, 13.00 och 17.00).
Cupen gick väldigt bra för dem. De vann alla tre matcher och är därmed vidare :)
Jag är stolt över min bror. Han är en helt annan spelare om man jämnför med förra säsongen. Mikael var jätte duktigt. Under cupen fick han spela back (inte hans vanliga position).
Det finns inte ord till att beskriva hur duktigt hela laget var. Ett samspel utan dess like. 

Under dagen frågade pappa om han skulle vara med på matchen imorgon (läs söndag) också. Mikael dröjde med svar ett tag... Tillslut så km det smarta svaret:
Jag vet inte om jag kan vara med på matchen imorgon för jag har ont här i benmärgen, säger Mikael och pekar på benen.
Min bror är bra smart... ^^ Och ja, han är faktiskt 15 år (16 i januari).

Efter cupen åkte jag och mamma vidare till Starrkärrs kyrka för att kolla på blommorna och se vilka som lämnat dem. Jag fick köra dit också.
När det var avlklarat blev det en sväng till affären för att inhandla lite inför söndagens middag.
Jag var trött och slocknade redan vid halv elva.

Söndag: Imorse vaknade jag vid kvart över helva. Den sömnen var behövlig. Snacka om gött. Jag började direkt med projektet: Städa rummet.
Jag fick dammat alla priser, städat under och bakom sängen osv. Det tog ett tag, men nu känns det bra :)
Vid kvart i tolv kom kusinen hit. Jag skulle passa henne medan mamma, pappa, Anna och Mikael (kusinens pappa) gick på bio.
Att passa Emma är liksom inga problem. Vi gjorde massa saker, tex leka lite med datorn. Hon bytte användarnamn och bild. Hon blev så glad att hon klarade allt själv :)

Middagen lagade jag och Emma (okej, Mikael hjälpte till lite också...). Det blev Tacos. Gott :)

Kvart i fem åkte jag i väg till Nordmanna skolan där innebandyträning väntade. Idag kom det bara 6 av 18 barn. men men...

Kom hem vid kvart i sju och vad jag gjort sen dess vet jag inte. Tiden har bara runnit iväg. Snart ska jag börja skriva lite på mitt engelska tal.
Imorgon är det måndag och det betyder innebandyträning.
Jag har bestämt mig för att åka direkt till träningen, för att hinna plugga lite innan.

Det där var väl min helg i korthet.

Dags att plugga lite.

/ Malin

Jag har suttit i nästan 30 minuter för att komma på hur jag ska börja inlägget.
Dagen har varit jobbig.
Det går liksom inte att förklara, allt känns bara som en dimma just nu. Att försöka tänka på annat än begravningen är svårt. Det kommer alltid fram något som påminner om den.

Jag kände mig stark när jag och mamma hämtade Sven, men när vi kom till kyrkan så började känslorna komma. Tårarna brände innanför ögonlocken. Jag lyckades hålla dem inne enda till det var dags att gå in i kyrkan. Så fort jag kom innanför dörrarna och såg kistan så började tårarna rinna.
Allt var så fint och stilla.

Vilken energi det tog. Jag var helt slut när jag kom hem.

Det känns fortfarande jobbigt att tänka på allt, men jag kan inte göra mer nu.
Det spelar ingen roll hur mycket tårar som kommer för det blir liksom inte bättre av det.
Nu gäller det att minnas alla positiva saker och sedan gå vidare.

Jag, och alla andra, vet att Lilly kommer få det bra i himlen. Hon sitter där uppe och vakar över oss.


Ursäkta, men jag har inte energi till att skriva mer... Det är jobbigt.

Ska försöka sova nu för att orka med morgondagen... Ska se när brorsan spelar innebandycup...

Natti natti

Förut sa jag ingenting på lektionerna. Jag var rädd att alla skulle titta på mig. Och de hatade jag verkligen. När jag var mindre var jag jätterädd för att göra bort mig. Fast egentligen vet ju alla att små barn gör fel ibland. Så jag hade inte behövt vara så rädd för de. Min blyghet har försvunnit, bit för bit, utan att jag riktigt vet hur det gick till. Jag vågar mer nu. Kanske beror de på att jag blivit äldre. Förut var jag väldigt tyst på lektionerna. För tyst, tyckte lärarna. De brukade säga att jag borde dela med mig mera. "Du kan ju så mycket", sa de. "Vi vet att du kan!" Men för mig kändes det jättesvårt bara att räcka upp handen. Att faktiskt vara den som fick frågan var ännu värre. När alla tittade på mig visste jag plötsligt inte hur jag skulle säga. Jag blev bara alldeles tyst.

Osäker och tyst

Nu är det lättare. JAa räcker upp handen och jag har inga problem med att prata inför klassen. Den gamla känslan kommer bara om jag någon gång måste prata med flera okända vuxna samtidigt.
Då kan jag känna mig osäker.



Jag förstår inte riktigt vad som hände med mig i början av gymnasiet. Allt bara släppte. Helt plötsligt så började jag tycka om att prata inför klassen, något som jag tidigare hatat. Om jag får välja att redovisa ett arbete nu så skulle det bli muntligt. Jag älskar att stå där framme i klassrummet och ha alla blickar på mig.
Det är så härligt när allt vänder till det positiva :)

God kväll :)

Idag har jag inte gjort så mycket...
Kom till Volvo vid kvart i åtta.... Viktade upp en "skalle" inför ett slag som sker på torsdag. Sedan rast. Efter det gick jag till KS1 för att måla ett kamerastativ med Eric.
När det var målat så gick jag och Eric till min avdelning för att skriva lite på APU-arbetet. Vi hjälpte varandra en del. När vi hade kommit igång som bäst så ringde någon till min handledare och frågade om jag, Eric och Linus ville åka till TLE och se en frontalkrock. Självklart ville vi det.
Krocken var as cool.
Det flög delar hejvilt.

Väl tillbaka på PV så hade vi rast. Det blev en sväng till pingisrummet.
Efter det målade jag och Eric ett lager färg till på stativet. När det var klart fick vi gå hem. As gött att lämna stället redan vid 14.35.

Lite mindre kul att jag inte kommer ha något att jobba med förrän på torsdag förmiddag... SUCK!
JAg har tröttnat rejält på att inte ha något att göra. Att bara gå runt och leta efter arbetsuppgifter börjar kännas dumt...
Kanske kan få skrivit klart mitt arbete under morgondagen... Det hade ju inte varit helt fel att få klart det...

Hemma satte jag igång att baka direkt. Imorgon är det möte och det var ingen som ville baka, så jag tog på mig ansvaret att fixa något.
Bakade lite annat smått och gott dessutom.

Under kvällen har jag inte fått gjort så mycket. Hade planerat att plugga lite matte, men jag orkade inte när det var dags att börja -.-
Imorgon däremot kommer det bli plugg hela kvällen.
På torsdag kommer jag ev. vara ledig från praktiken. Har ett antal timmar att ta ut (har 3 timmar varje vecka till att skriva mitt arbete på... hittills har jag tagit ut 8 timmar... har alltså 7 timmar kvar, vilket är en hel dag)
På fredag är jag i alla fall ledig pga begravning....

Men nu har klockan blivit lite över elva och det är dags för mig att börja stänga av datorn och packa ner den i väskan...

Sorry för ett kasst inlägg, men jag orkar inte anstränga mig...

GODNATT!

Kärlek är jobbigt
Kärlek är komplicerat
Kärlek är svårt
Kärlek är speciellt
Kärlek är pirrigt
Kärlek är stort
Kärlek är fantastiskt !

Jag har under hela dagen haft massa energi, men när jag kom hem i eftermiddags så var det som en dammsugare sög ut allt.... Jag blev bara så matt.

Jag har haft sovmorgon både igår och idag, så gött. Jag fattar inte riktigt att 40 minuter kan göra så mycket. Att kunna gå upp klockan sex istället för tjugo över fem är precis vad jag behöver.
Jag har blivit så enormt morgontrött, och jätte kvällspigg.

Min arbetsdag har varit kanon. Jag har jobbat mycket, "skjutit" massa skott, gört material hejvillt och umågåtts med Eric och Linus.

Träningen idag kändes inte alls bra. Jag var inte laddad. Det är svårt att ladda när man känner sig matt. Försök själv att träna när näsan inte går att andas genom... All energi försvinner snabbare än ögat.
Men en dålig träning gör alla. Nu gäller det bara att ladda om till på lördag då det är match! :D

Imorgon är det fredag och jag har sovmorgon. Klockan ringer vid 6... Börjar 7.45...
Jag tror att det blir lite småpill imorgon, så dagen kommer nog gå fort.

Kvällen kommer spenderas hemma framför tv med en bra film igång...

Dags att sova...

Fan vad jobbigt...
Var med mamma och hälsade på Sven idag. En hel vecka har gått sedan Lilly lämnade oss. Att åka hem till deras lägenhet och se hennes rum helt tomt var jobbigt. Jag kämpade hela besöket för att hålla tårarna borta. Det är först nu som jag kan slappna av och låta känslorna komma. Tårarna rinner samtidigt som spänningshuvudvärken försvinner. Det är först nu som jag förstår allt som hänt...

Detta ska inte få knäcka mig. Jag ska vara stark och tänka på alla fina minnen.

God kväll (eller snarare; god natt).
Min dag har verkiligen varit kanon bra. Jag har fått gjort så mycket nyttigt som jag hade planerat att göra i "framtiden".
För er som inte har märkt det så går Volvo typ as kasst... Detta medför att det inte finns så mycket att göra just nu...
När jag kom till min avdelining imorse så sa min handledare att det inte fanns något att göra under hela dagen och om jag ville så kunde jag få skriva på miitt APU-arbete utan att mina timmar drogs av (jag har tre timmar varje vecka att ta ut för att skriva arbetet på).
Sagt och gjort. Jag hade självklart med min dator och det var tur de... På Krocksäkerhet finns det inga trådlösa nätverk, alltså kunde jag inte använda min dator till att surfa. Det var så jäkla bra.
Istället för att skriva en stund och sedan göra på internet en längre stund för att sedan återgå till skrivandet (så brukar det vara för mig...) så skrev jag nästan konstant hela dagen.
Fy fan vad glad jag är att jag la ner så mycket tid på något som kanske inte är så jättekul... Vid dagens slut hade jag fått ihop 12 sidor (max är 15) och det är bara 2 frågor kvar som ska besvaras. Så gött att det snart är klart :D Jag är riktigt nöjd! ;)
På måndag eller tisdag så ska jag skriva klart det sista och sedan lämna in det ( en månad tidigare än det ska in). Det ska bli så härligt att ha det klart, en sak mindre att tänka på:)

Under kvällen har jag varit i Idrottshallen för att träna. Jag valde att åka med när pappa och brorsan åkte dit bara för att slippa åka buss...
Istället för att bara sitta och titta på ingenting så körde jag lite styrketräning i gymmet samtidigt som J17. Efter deras träning var det dags för mitt lag... Så jag spenderade 2 timmar i gymmet och 1½ timme på planen.
Behöver jag säga att jag är trött? ;)
Imorgon (fast det är ju egentligen idag jag menar, klockan är efter tolv^^)  kommer jag nog ha träningsvärk, det känns lite så i kroppen... Hehe, men det är bara gött.

På tal om innebandy... Min 6-åriga kusin ringde mig förut idag för det hon hade något viktigt att säga. Undra bara vad det var... Jag tyckte mest hon babblade om allt möjligt.
Mitt under samtalet så frågade hon mig om jag var yr.
Jag fattade först inte och svarade bara: nej, skulle jag vara det?
Emma: Ja, jag har hållt på att snurra dig flera gånger nu.
Jag: Hur då?
Emma: Men hallå, det fattar du väll? Jag har ju snurrat telefonen.
Jag: Lilla pussgurkan (försöker hålla mig för skratt), du kan ju inte snurra mig genom telefonen.
Emma: JO DET KAN JAG VISST!
Jag: Okej, men nu får du snurra tillbaka mig, för det börjar bli lite jobbigt att stå på huvud.
Emma: Så nu är du utsnurrad igen.

Jag kände att det inte var någon idé att börja tjaffsa om att det inte går att snurra någon genom telefonen, det var liksom bara att bita ihop och låtsas som att det gick... Hihi

Min lilla flicka är så söt. Efter att jag hade fått "snurra" så började hon tjata om att jag skulle komma till henne. Tyvärr så fungerade inte det eftersom jag skulle på träning.
Jag saknar dig flickan :(

När vi pratat ett tag så sa hon helt plötsligt.
Emma: Malin, jag vet hur jag ska göra för att ditt lag ska kunna vinna över Ann-sofies lag (alltså Surte).
Jag: Hur då?
Emma: Jag hämtar en container och stänger in dem där.
Jag: Haha, okej (as garvade)

Så om Surtes damlag en dag försvinner helt spårlöst så är det bara att kontakta mig... Det är min kusin som är i farten^^

Nää, fan, nu känner jag att allt bara spårar ur... Det blir bara massa blaja skrivet...

Kanske är dags för mig att sova snart, men först hade jag tänkt att bränna ut lite musik :)
Imorgon (fast idag) är det sovmorgon. Väckarklockan ringer 6.45 :D Wiho, 1½ timme senare än jag brukar gå upp ;)

Nää, nu blir det: Godnatt

  
Jag låter rubriken tala...


Okej, jag hade som mål idag att få städat upp lite i mitt rum, men efter att jag läst: "Ordning är till för idioter - Vi genier behärskar även kaos!" så insåg jag att det är meningslöst att städa...
Jag måste vara ett geni eftersom jag behärskar kaos ;)



Idag har dagen varit jäkligt bra.
Imorse vaknade jag klockan 5.17, alltså tre minuter innan min klocka skulle ringa. Jag hörde ut hur det regnade och när jag rullade upp min rullgardin så trodde jag att fönstret skulle gå sönder av de stora regndropparna... Jag valde då att rulla ner igen, ställa om väckarklockan till 6.00 och sova vidare en stund till...
När klockan blev 5.20 så fick jag ångest och kände mig as lat för att jag hade tänkt att "försova" mig. Jag klarade liksom inte av tanken längre... Istället så gick jag upp, gjorde mig klar och gick till bussen i världens spöregn. Trots att jag blev blötare än blötast så kände jag mig glad och nöjd. Att försova sig med vilje klarar jag bara inte..

När jag kom till min avdelning så möttes jag av den repliken som jag väntat på i några dagar:
- God morgon. Vad bra att du kom, för vi har jobb till dig.
Den repliken gjorde mig ännu gladare. Äntligen så hade jag något att göra :D
Själva jobbet kanske inte var det roligaste; att sortera axiometrar (givare). De var ihopsatta tre och tre på en större axiometer. Jag hade 30 (!) stycken att fixa. Varje axiometer skulle rullas ihop och läggas i en låda.
Jobbet tog ungefär 1½ timme att göra, och när det var klart så hade jag gjort mina arbetsuppgifter för dagen.  Under resten av dagen fick jag göra vad jag vill. Jag valde att lägga tid på mitt arbete, så nu har jag skrivit klart halva. Bara 7 sidor kvar att skriva.
Hela veckan kommer det vara lite att göra, och det vet jag om. Min handledare har sagt till mig att vara förberedd på att jag kommer ha mycket dö tid att göra vad jag vill på.
Jag kommer lägga tiden till arbetet. Det ska bli klart så fort som möjligt (trots att det inte ska lämnas in förrän den 6:e November). Jag kommer ihåg det förra APU-arbetet som skrevs i ettan. Jag trodde inte att det skulle ta så lpng tid att skriva det. Trots att jag hade svar på alla frågor så skulle allt utvecklas och skrivas på datorn. Jag satt hela dagen innan det skulle lämnas in och skrev... Men det räckte inte... Jag fick dygna... Hela natten gick åt till arbetet.
Det vill jag inte vara med om igen, så nu vill jag ha klart det så snabbt som möjligt.

Under hela vägen hem från Volvo pratade jag med Alexandra i telefonen. Shit vad länge sedan det var vi pratade så länge. Jag har tydligen missat en del saker ;) Haha
Det var mycket trevligt i alla fall :)

När jag kom  hem så ringde jag mamma för att prata lite... Då frågade hon om jag hade lust att hjälpa henne att baka några kladdkakor, och självklart kunde jag det. Hon ville att jag skulle göra tre stycken, men så blev det inte... Istället gjorde jag sex stycken ;)

 

Här är resultatet :)

Just nu sitter jag i soffan i vardagsummet med mamma, pappa och Mikael (lillebrorsan) och tittar på tv.


Har precis tagit lite egobilder, så jag bjuder på en. Tyck vad du vill, men jag är faktiskt ganska nöjd med bilden...


Imorgon är det torsdag och min sista arbetsdag för veckan. Hoppas det händer något...
Imorgon kväll är det både gym och innebandyträning ;)

Nu ska jag kolla klart på ett tv-program, uppdatera bilddagboken och sedan är det godnatt...

Ha det gött :)