Det är natt och jag har precis vaknat...
Det har varit mycket jobb denna vecka. Hela helgen spenderades på rusta. Det var en helg full med kaos. Lönehelg innebär att det blir fullt ös, medvetslös. Att vi dessutom var några man kort pga sjukdomar gjorde inte saken bättre.
Jag har jobbat längre pass hela helgen för att det ska gå ihop.
Om några timmar börjar jag jobba igen. Det är öppning-stängning som gäller. Sisådär 14 timmar på jobbet helt enkelt..

Jag hoppas på att kunna somna om snart så jag kan få lite mera sömn.

Ha det fint!

Ännu en natt med smärtor i kroppen...

Jag har så ont, så fruktansvärt ont! Det går inte att sova vidare. Jag har fått drygt en timmes sömn inatt...
Det är fruktansvärt jobbigt att kroppen gör såhär ont.
För en stund sedan tog jag ännu mer smärtstillande, kanske jan lite av värken försvinna...

Trots att jag hat ont så måste jag ändå säga att jag mår ganska bra. Jag är inflyttad i min egna lägenhet. Allt är på plats och jag kan ta det lugnt.

Jag ska nu förflytta mig från sängen till soffan för att titta på tv en stund. Förhoppningsvis kan jag om några timmar få sova lite till.

Avslutar detta inlägg med några kort på min lägenhet.

Trött Malin i nya lägenheten...

Välkommen hem till mig!

Jag har varit dålig på att skriva här.
Dagarna rullar på och jag jobbar en del. Mycket av min fritid har gått till att packa ihop mitt liv inför flytten. Nu är det verkligen saker överallt!

Jag har haft långledigt och passade då på att åka hem och träffa familjen. Det var en underbar känsla att vara där. Inga krav och inga måsten. Jag fick göra vad jag ville utan att något ifrågasatte det. Jag gjorde egentligen inte något vettigt. Det var mest slappa som gällde för mig. Att vara hos mina nära och kära var gött. Jag fick känna mig som ett barn igen. Jag blev uppassad av familjen. Bara en sån sak som att laga mat till familjen var kul. Jag har hamnat i en svacka där jag tyckt det varit tråkigt att laga mat. Mycket beror nog på att jag känt mig stressad och livet har varit lite kaos bland alla flyttkartonger.
Jag lagade mat hemma hos familjen i fredags. Att senare få höra att det var gott och att jag fick beröm för att jag lagat mat trots att jag inte behövde göra det gjorde att jag kände mig sådär extra glad :)

Hemma vid det blåa huset påbörjades för någon vecka sedan ett tralldäck på framsidan. Jag har varit hemma ganska ofta, men sist jag var där så hade jag precis blivit utskriven från sjukhuset. Att hjälpa till något var bara att glömma. Läkaren sa till mig att jag skulle vila. Njurbäckeninflammation är tydligen ganska allvarligt. Jag fick snällt ligga på soffan medan pappa jobbade på utsidan. Jag måste erkänna att det redan då kröp i fingrar och tår. Jag ville hjälpa till!
I förrgår och igår fick jag äntligen chansen.
Tillsammans med pappa kapades brädor som sedan hamnade på plats ned hjälp av trallskruvar. Jag tycker det är underbart att bygga med pappa. Det är inte första gången det händer. För några år sedan byggde vi tillsammans på baksidan av garaget en förvaringsplats för veden och andra saker.

Det är kul att göra något med pappa. Något där det bara är jag och han. Det händer inte så ofta att vi får tid tillsammans, men när det väl händer så njuter jag fullt ut.

För fem timmar sedan kom jag tillbaka till lägenheten i Kalmar. Jag packade ner alla mina kläder, skruvade isär soffan och plockade ner gardiner, tavlor och lampor. Jag visste att jag hade mycket klädet, men att det skulle krävas fem ullaredspåsar för att få plats med mina tshirtar och linnen trodde jag verkligen inte!

Det ser ut som ett bombnedslag i rummet, men så får det vara just nu.

För övrigt så är klockan halv fyra. Det är natt. Jag har inte somnat ännu. Om fem timmar ska jag upp och om åtta timmar ska jag bege mig till jobbet.
Jag tycker inte det är så jobbigt att vara vaken trots att det är natt. Jag ligger och tittar på tv och bara tar det lugnt.

Livet leker just nu. Jag är pigg och mår otroligt bra. Jag skrattar och ler. Jag bara älskar det som händer.

Nu ska jag inte fortsätta svamla här. Jag slänger upp några bilder och säger sedan Godnatt.
Förhoppningsvis somnar jag snart.

Jag hatar verkligen nätter som den här då det inte går att sova!

Jag ska för fan jobba om sju timmar... Kan jag inte få sova lite innan dess i alla fall??!

Det här är sjukt!

Klockan är halv fyra, det är mitt i natten och jag är piggare än piggast.
Varför ska det vara så förbannat svårt att sova???

Nu är det kväll och jag kan självklart inte sova. Sömntabletterna är dessutom slut. Det är kanske bra. Jag minns inte allt jag gör.

Inatt var jag tydligen uppe och gick. Jag tog tydligen tabletter och la sedan burken på något bra ställe... Frågan är bara var...
Jag minns inte att jag imorse både duschade och åt frukost innan jag cyklade till jobbet. Jag minns inte allt som hände på morgonen.
Det är lite obehagligt!

Dagens arbetsdag gick snabbt. Några timmar i kassan och några timmar med att dra pall, så såg min sex timmar korta arbetsdag ut.
Om tolv timmar börjar jag jobba igen. Förhoppningsvis kan jag somna snart!

Avslutar detta inlägg med en bild. Grannjäveln krossade vårt köksfönster med en fotboll... Suck!

Det går verkligen inte att sova. Jag har försökt med allt.
Den värsta smärtan i kroppen, främst foten, har jag blivit av med med hjälp av tabletter. Nu är smärtan nere på sin vanliga nivå igen...

Det är störande att jag inte kan somna! Jag ska faktiskt jobba om några timmar!
Suck...

Det har gått ett tag sedan jag skrev här sist. Mycket har hänt!

Efter att jag blev utskriven åkte jag till Göteborg. Jag ville hem till familjen, trots att jag var där bara en och en halv vecka tidigare.
Jag ville ta en paus och bli lite ompysslad. Tiden på sjukhuset var jobbig och alla mina tabletter slogs ut. Helt plötsligt var jag ostabil och kände hur deppig jag blev. Jag spenderade de flesta nätter hemma hos Jens och Jocke. Jag fick attack efter attack. Var ute och sprang barfota mitt i natten medan regnet öste ner.

Dagarna varierade jag med att vara hos familjen och hos J & J.
Att bara få vara utan att behöva höra någonting var sjukt härligt. Trots att jag under mina dagar på sjukhuset inte gjort något speciellt så var jag ändå utmattad.
Det var väldigt gött att vara hemma och ta det lugnt. Ingen mat som behövde lagas. Inget jobb som kallade. Jag fick vila upp mig helt enkelt!

Annandagpåsk var jag tillbaka i Kalmar igen för att jobba. Sedan dess har dagarna sprungit iväg. Jag har jobbat en hel del, samtidigt som jag packat ihop mitt liv. Flytten kommer närmre och närmre.
Igår, torsdag, spenderade jag hela dagen, efter läkarbesöket på ABC, genom att skruva isär min loftsäng, packa ner allt som låg i mina byråer och tömma garderober. Det är tomt nu.
Madrassen ligger numera på golvet.
Kvar i rummet är också soffan, tvbord, tvbänk, tv och en garderob.
Alla tavlor är än så länge kvar på väggarna.
Snart flyttar jag!

För tillfället är det mitt i natten och jag ligger i sängen och vrider och vänder på mig på grund av smärtor i kroppen.
I onsdags hade jag en jobbig dag på jobbet. Jag drog pall hela dagen. 9.00-16.15...
Det var tungt och jag fick sitta på huk, böja mig, klättra och ha mig för att få upp alla varor.

Den dagen tog mycket energi och jag har haft ont i kroppen sedan dess.
Idag blev det nio timmar på jobbet. Det var relativt lugnt, men att göra fanns det allt.
Jag var utmattad när jag kom hem och därför la jag mig direkt.
Jag somnade vid halv elva. En timme senare vaknade jag igen. Sedan dess har jag varit vaken.

Jag funderar på om jag ska ta mina sömntabletter. Egentligen är det för sent att ta de nu. Jag ska upp om sex timmar och om jag tar mina tabletter så kommer jag få för lite sömn och därmed vara trött...
Men tar jag de inte så kommer jag istället ligga här, ha ont och inte kunna sova. Frågan är vad som är bäst. Jag kommer vara trött vilket fall som helst...

Jag tror det bästa är att ta några smärtstillande och sedan mina sömntabletter. Då kommer jag helt enkelt somna senast en kvar efter att tabletterna är svalda.

Bara för att jag nu har haft tråkigt ett tag så passade jag på att ta lite kort. Jag upptäckte att jag inte tvättar bort sminket.... Men det struntar jag i just nu. Jag ska sova! ;)

Puss och Godnatt

Jag har sagt det tidigare, men det går inte att säga det för många gånger:

Jag har världens bästa arbetsplats och arbetskamrater!

Tack ännu en gång ♥

Jag valde att ta en sväng till jobbet när jag kommit hem. Det var underbart att komma dit, mötas av massa kramar och glada arbetskamrater. Jag blev extra glad av att komma dit. Det betyder otroligt mycket att de bryr sig!

På eftermiddagen valde jag att lämna Kalmar. Jag skulle egentligen jobbat idag, men efter ett samtal med chefen så kom vi tillsammans fram till att det absolut bästa för mig var att inte jobba. Jag är därför ledig hela påsken. Tågbiljetten beställdes och igårkväll kom jag hem till min familj.

Det är skönt att vara här. Jag behövde komma bort från allt!
Om två veckor får jag tillgång till lägenheten, om jag nu känner för det. Det ska bli skönt! Jag längtar otroligt mycket. 66 kvadratmeter för mig själv. Relativt nytapetserad. Det ska bli underbart att få något eget :)

Nu ska jag fortsätta ligga här på soffan och titta på tv.

Lillebrorsan lånade min bil och alla andra är ute på vift. Jag är alltså billös och ensam... men det är väldigt skönt det också. Jag har inte så mycket energi och behöver vila mycket för att kroppen ska kunna återhämta sig helt och hållet.

Glad påsk på er alla!

Jag har inte förstått hur dålig jag faktiskt var när jag kom till akuten i lördags.
Efter samtal med läkare och sköterska har jag nu förstått att jag faktiskt kunde åkt på blodförgiftning pga mitt dåliga tillstånd.
Snabbsänkan låg på 347 när jag kom in. Det är något högre än normal värdet 5-10.

Jag har haft en kraftig och allvarlig njurbäckeninflammation. Risken är jag skulle kunnat skada njurarna om jag inte sökt akutvård.
Snabbsänkan är fortfarande hög. Just nu ligger den på 79, men det är en betydligt stor skillnad mot när jag kom in.

Jag var feberfri imorse och känner mig ganska så okej. Med stor sannolikhet kommer jag bli utskriven nu under förmiddagen.
Värmen i ryggen och magen har nästan försvunnit, men det tar ett par dagar till innan allt är helt okej. Jag kommer behöva fortsätta äta antibiotika ett tag till, hur länge vet jag inte ännu. Jag får se vad läkarna säger om en stund.

Jag ska snart lämna avdelningen en stund för att ta lite luft. Efter det blir det nog en liten tupplur. Nu är jag lite trött. Studsade upp 05.12 imorse och var pigg.
Kanske beror det på att jag sov nästan hela dagen igår.

Efter denna sjukhusvisstelse hoppas jag att jag börjar lyssna mer på min kropp!
Jag hade kanske kunnat förhindra att det blev så här allvarligt om jag sökt hjälp redan för några veckor sedan...
Det är lätt att vara efterklok!

Pussar och kramat

Nu är jag trött på sjukhuset. Jag längtar efter min säng och mat.

Imorse blev jag väckt tidigt. Den där kontrastvätskan smakade inte jordgubbssaft om man säger så. Det var verkligen en vidrig smak!
Jag låg och drog mig så länge jag bara kunde. När klockan var närmre halv åtta påbörjade jag min tillbringare med en lite vidrig vätska.
Det var en kamp att få ner allt. En halvtimme tog det innan allt var slut och jag var redo att förflyttas.

Själva röntgen gick bra. Något svar har jag fortfarande inte fått, men det skulle komma vid halv fyra ungefär.
Fram tills dess ska jag fortsätta svälta. Ingen mat och ingen dryck. I vanliga fall brukar det inte vara några problem för mig att gå utan mat i flera dagar, men just nu skulle jag kunna göra vad som helst för att få lite näring. Jag är sjukt svag och orkar inte lämna sängen.

Jag har under alla de timmar jag sovit idag drömt massa konstiga drömmar. Jag drömde om att en läkare bad mig gå upp och gå lite, men jag totalvägrade!
Jag har även drömt om glass med kolasås...

Just nu spränger huvudet sjukt mycket. Även högra sidan av mage och rygg gör ont. Allt är precis som vanligt...
Febern kom tillbaka imorse, 39,7 låg den på då. Det var gött att få vara feberfri ett tag i alla fall.

Om en stund ska jag sätta igång något att titta på på mobilen, men först ska jag ta mig en tupplur!

Puss!

Det är natt, men trots det har jag svårt för att sova. Jag fick smärtstillande under kvällen, vilket gjorde att min huvudvärk försvann lite lätt. När den enorma sprängande huvudvärk gick över till normal huvudvärk så kunde jag lättare slappna av. Strax innan halv tolv stängde jag mina ögon. Det blev en och en halvtimmes orolig sömn innan jag vaknade av att en sköterska höll på att greja med min arm.
Nålen som suttit i handen har på grund av morgondagens röntgen förflyttats till armvecket istället.
Jag fick min antibiotika och den tomma droppåsen togs bort.

Alla andra gånger har jag kunnat somna snabbt efter medicinering, men just nu verkar det vara omöjligt. Jag är trött, men kan inte somna.

Om fyra timmar, klockan 6.15 ska jag upp för att börja dricka kontrastvätska. 8.15 ska jag vara nere på röntgen.

Förhoppningsvis somnar jag om snabbt och får en stunds sömn till innan jag ska upp igen.

Nattinattit

Jag är kvar på sjukhuset...

Igårkväll mådde jag väldigt dåligt. Jag hade ont i huvudet och visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag hade under dagen fått i mig för lite mat och dryck så strax innan midnatt kopplades droppen på igen. Jag fick en Ipren mot huvudvärken... Det hjälpte tyvärr inte så mycket.
Vid halv ett fick jag antibiotika. Efter det tog det inte lång tid innan jag somnade gott.

Jag låg och sov gott fram till fem-tiden imorse. Då var jag pigg, glad och smärtfri.
Jag mådde bra, så bra att jag vid halv nio fick två timmars permission.
Jag drog mig hemåt, duschade, lämnade kläder och hämtade upp lite nya kläder i fall att jag skulle bli kvar på sjukhuset.
Väl tillbaka på sjukhuset mådde jag ganska dåligt. Huvudet gjorde ont och rygg och mage plågade mig.
Läkaren kom in och meddelade att mina blodprover inte var bra och att jag skulle skickas på skiktröntgen.
Jag fick därför inte äta något. En ny nål sattes och min *har tappat räkningen*- droppåse hängdes upp och sattes igång.
Jag mådde dåligt! Sjukt dåligt. Huvudet gjorde ont och jag visste inte vad jag skulle göra. Det var jobbigt och jag trodde nästan att jag skulle både spy och svimma! Jag blötte ner en handduk och la över ansiktet.
Jag fick en tablett, men det hjälpte inte. Några timmar plågades jag innan Det var dags för antibiotika igen. Samtidigt fick jag reda på att skiktröntgen inte blir av idag. Jag var i för dåligt skick. Det blir imorgon istället. I och med att jag inte skulle röntgas så fick jag klartecken att äta. Dock bara flytande föda.
Strax efter att jag fått antibiotika och några smärtstillande tabletter så somnade jag. Två timmars sömn blev det och jag vaknade upp med ett lite bättre mående. Huvudet gör fortfarande lite ont, men jag klarar av att hantera denna värk.

Några telefonsamtal har jag nu ringt. De nära och kära ville uppdateras lite.
Jag har fått i mig lite youghurt nyss och det var gott. Jag får inte äta speciellt mycket här. 1/2 portion gröt, 1/2 youghurt och 2,5 dl näringsdryck sedan i lördags... Det är inte mycket mat, men jag är ganska nöjd ändå. Lagom mycket mat för mig :)

Just nu slappar jag framför tvn. Det är skönt att jag ändå får göra vad jag känner för.
Om en timme eller två så tänkte jag borsta tänderna och lägga mig.
Jag tänkte se på lite tvprogram på mobilen innan jag somnar.
Vid midnatt kommer jag väckas för att få antibiotika.

Ha det bra!
Kram

Hej hopp.

Jag lever, men det är lite jobbigt ibland. Inatt fick jag inte många minuters sömn. Jag hade ont, men på grund av dagens undersökningar fick jag inte ta några stora mängder smärtstillande.
Det var jobbigt under natten!

Jag låg med dropp fram till nio-tiden imorse. Jag fick då börja äta igen. Tyvärr är jag lite hängig och känner mig slö. Detta påverkar maten. Jag hade svårt för att få i mig frukost, trots att det bara var lite gröt.

Jag har ingen matlust och känner mest för att ligga still i sängen. För att inte komma bort från mina matrutiner så bad jag om att få näringsdryck. Det har jag nu fått i mig istället för lunch och mellanmål.

För en timme sedan fick jag starkare tabletter. Det gjorde ont i rygg, mage, ljumskar och huvud. De tabletterna var en dröm!
Jag somnade till "Partaj" som jag satt igång på telefonen.
Känslan att vakna upp och faktiskt inte ha ont var underbar.

Jag måste den kommande timmen försöka få i mig mer vätska för att inte behöva dropp igen. Det är faktiskt inte så lätt att dricka när jag sover så mycket som jag gör just nu ;)


Mitt mående blir bättre och bättre.
Det är lite skillnad på korten nedan eller? ;)