... jag inte skulle svarat i mobilen, då hade detta förmodligen aldrig hänt.
Allt hande kunna undvikas om jag hade låtit telefonen ringa.
Det känns som allt är mitt fel. Fan också.
Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Jag tänkte bara: Fan, nu är det kört. Det är för sent.

Även om jag vet att jag gjorde rätt tillslut så känns det ändå fel.
Det enda jag tänker på är att jag kunde ha stoppat det, om det inte vore för min mobil.

Varför lämnade jag dig den lilla stunden??

Jag får inte tänka så mycket på det här för du själv kunde faktiskt gjort något själv...

Förmodligen så lär man sig av sina misstag... Eller??

Skriver inte mer om detta nu....

---

Klockan är ungefär åtta. Det är söndag, och jag sitter och pluggar inför ett prov.
Jag är fortfarande irriterad på läraren. FY FAN VAD DÅLIGT GJORT!!!
Imorgon är ialla fall det sista provet för ettan. Det ska bli så jävla när det är gjort. Sitter just nu och pluggar, men det går väl sådär. Såfort jag öppnar (eller ser) boken så blir jag irriterad. Gaaah

Imorgon vet jag inte riktigt när jag slutar. Enligt schemat så är det 15.30, men jag borde sluta tidigare eftersom det är svenska sista lektionen och där ska vi bara kolla klart på en film (15 minuter) och få reda på slutbetyget.
Lektionsstart är 12.10, hoppas man får gå när man fått betyget.... Det hade varit härligt. Tänk att dra hem tidigt från skolan och känna att sommarlovet närmar sig. Hmm, jag får se imorgon hur det blir och när jag slutar....

På kvällen är det innebandyträning. Åka dit eller vara hemma?, det är frågan... Jag vet inte hur jag ska göra. Känner att det har varit mycket nu, vågar man vistas ute längre. Världen blir bara värre och värre...
Jag får helt enkelt se hur det blir imorgon.
Foten är kass, så det känns inte så kul att gå dit...

---

Okej, nu det här inlägget har varit ganska negativit, så jag får väl avsluta med en lite rolig sak som jag läste för några timmar sedan...

I Japan får man semester för att deppa hemma.
Det ör det japanska företaget Hime & CO som ger sina anställda betald ledighet om de råkar ut för "en smärtsam upplösning av en relation".
Alltså: Om din pojk-/flickvän gör slut så får du semester för att deppa hemma i några dagar. Och ju äldre du är, desto längre blir den giltliga "brustet hjärta"- ledigheten. Är du under 25 år får du bara gråta ut en ledig dag, eftersom du "kan hitta nästa kärlek snabbt". Den som är 29 år eller äldre får hela tre dagar på sig.



Hmm, Är det lättare att hitta någon ny bara för att man är yngre? Kanske, kanske inte. Det beror väl helt och hållet på hur man är som person. Vissa personer klarar inte av att tänka på ny kärlek när de precis har blivit lämnade medan andra hittar en ny dagen efter. 
Visst skulle det vara härligt att på en betald ledighet för att vara hemma och deppa, men hur skulle det egentligen kännas? Jag hade nog inte varit hemma för att deppa. Är det inte bättre att försöka åtegå till vardagen och umgås med alla vänner osv?
Om man är hemma så kommer man förmodligen bara tänka på en sak:  kärleken.

Okej, nu vet jag inte riktigt vad jag tycker om saken längre...
Det kanske är bra att man inte delar livet med något kille, för då behöver man inte tänka på detta....


Dags för mig att fortsätta plugga.

Ha en bra kväll!

/ Malin