Inlägget skrev igår kväll, men tyvärr så dog bredbandet så jag lyckades helt enkelt inte publicera det...

Pinsamt är bara förnamnet.
Gårdagens match har satt sina spår... Jag har sån träningsvärk :O
Benen, armarna, axlarna, fötterna, händerna, ja allt gör ont. Är det ett tecken på att jag är dåligt tränad eller att tempot var lite högre än vanligt?? Jag tror mer på att jag är för dåligt tränad. Det är alltså dags att börja träna extremt mycket!
Det ska ju inte var möjligt att man får träningsvärk efter en match :O

Det är söndag kväll/natt och jag börjar sakta men säker göra mig klar för att sova.
Dagen har bjudit på växlande humör från min sida.
Jag somnade vid halv fyra inatt och vaknade igen vid 10. Det blev för lite sömn, men att somna om gick inte :(

Fram till tolv så gjorde jag inte så mycket. Det blev frukost (det är inte ofta jag äter det...), lite surfande, lite plockande i rummet, lite sms skickande och en hel del gnäll.
Vid tolv så åkte jag och mamma i alla fall iväg till Alafors för att hälsa på Anna, Mikael och Emma.
Var hemma igen vid fyra-tiden. Då blev det först lite surfande och sedan mycket pluggande. Jag började repetera matten igen, och allt gick jättebra. När jag kände att allt satt så gick jag på kapiteltestet. Då kom det en hel del svordomar ur min mun. Jag fattade inte :O Hur kunde det vara så??
Trots att jag gjort hela kapitlet så fattade jag inte testet. Snacka om att mitt självförtroende sjönk under marken. Jag kände mig så värdelös. Hur svårt kunde det vara att lösa talen?? Var väldigt nära på att slänga ut böckerna och strunta helt och hållet i dem... Istället för att sitta och bli mer irriterad på mig själv så lämnade jag boken på skrivbordet och gick till köket och gjorde två äpplepajer...

Eftersom mitt humör inte var det bästa så ville jag (självklart) inte äta den maten som mamma lagade. Istället så skulle jag fixa något eget som gick att äta... Min middag blev lite äpplepaj. Orkade inte fixa något annat...

Jag struntade helt och hållet i mattekapitlet som jag inte fattade... Istället gick jag över och repeterade det andre kapitlet. När jag insåg att jag fattade det så kom mitt självförtroende tillbaka. Jag kände mig lite glad igen =) Dock så kunde jag inte släppa tankarna på hur misslyckad jag var när jag inte lyckades med kapitlet innan.

Vid tio-tiden kom min räddare hem: Emma!
Emma satt och förklarade det jag inte fattade. Helt plöstligt öppnades dörren till rummet där kapitel 3 befann sig. JAG FATTADE! :D:D
Det var så härligt att det helt plötsligt inte var några problem att lösa talen.
En sten lättade från mitt hjärta. Jag kunde koppla av igen.
När all matten var gjort så var jag förtjänt av lite tv tittande :P

För lite drygt 40 minuter sedan började jag min planering för morgondagen. För att jag ska kunna plugga i skolan så krävs det att jag bär på en 9.7 kilo tung väska... Ibland suger det riktigt hårt att behöva ha med datorn till skolan...
Jag har valt att stanna kvar i skolan pch plugga innan min match. Hade jag åkt hem så hade jag haft 1h 30 minuter hemma innan det var dags att åka till hallen. Jag hade alltså hunnit plugga i en timma... Stannar jag kvar i skolan så hinner jag plugga i drygt 3½ timmar. Lite skillnad...

Detta var nog allt från mig idag...

Funderar på att gå och sova ganska snart...

God natt =)