Fan vad jobbigt...
Var med mamma och hälsade på Sven idag. En hel vecka har gått sedan Lilly lämnade oss. Att åka hem till deras lägenhet och se hennes rum helt tomt var jobbigt. Jag kämpade hela besöket för att hålla tårarna borta. Det är först nu som jag kan slappna av och låta känslorna komma. Tårarna rinner samtidigt som spänningshuvudvärken försvinner. Det är först nu som jag förstår allt som hänt...

Detta ska inte få knäcka mig. Jag ska vara stark och tänka på alla fina minnen.

---

För övrigt så hade jag planerat en slapp dag, men så blev det inte riktigt...
Under dagen har jag hunnit med att:
* Övningsköra
* Hälsa på mormor och morfar
* Hälsat på kusinen
* Varit med och köpt nya badrumsskåp
* Sovit några timmar i soffan ^^
* Varit med brorsan på filmkväll

Hmm, jag tror det var allt.
Hela dagen har i alla fall gått åt.

Imorgon (hmm, idag blir det) är det innebandy hela dagen.
Först A-lagsmatch och sedan B-laget. Skulle egentligen haft Idrottsskolan också, men det hinner jag inte riktigt så brorsan får hoppa in för mig.

Jag är så jäkla trött så nu ska jag sova.

God natt