Förut sa jag ingenting på lektionerna. Jag var rädd att alla skulle titta på mig. Och de hatade jag verkligen. När jag var mindre var jag jätterädd för att göra bort mig. Fast egentligen vet ju alla att små barn gör fel ibland. Så jag hade inte behövt vara så rädd för de. Min blyghet har försvunnit, bit för bit, utan att jag riktigt vet hur det gick till. Jag vågar mer nu. Kanske beror de på att jag blivit äldre. Förut var jag väldigt tyst på lektionerna. För tyst, tyckte lärarna. De brukade säga att jag borde dela med mig mera. "Du kan ju så mycket", sa de. "Vi vet att du kan!" Men för mig kändes det jättesvårt bara att räcka upp handen. Att faktiskt vara den som fick frågan var ännu värre. När alla tittade på mig visste jag plötsligt inte hur jag skulle säga. Jag blev bara alldeles tyst.

Osäker och tyst

Nu är det lättare. JAa räcker upp handen och jag har inga problem med att prata inför klassen. Den gamla känslan kommer bara om jag någon gång måste prata med flera okända vuxna samtidigt.
Då kan jag känna mig osäker.



Jag förstår inte riktigt vad som hände med mig i början av gymnasiet. Allt bara släppte. Helt plötsligt så började jag tycka om att prata inför klassen, något som jag tidigare hatat. Om jag får välja att redovisa ett arbete nu så skulle det bli muntligt. Jag älskar att stå där framme i klassrummet och ha alla blickar på mig.
Det är så härligt när allt vänder till det positiva :)

---

Idag har det inte hänt så mycket speciellt.
Jag började som vanligt klockan 7.45. Det första jag gjorde var att starta datorn för att ha den igång om det blev "väntetid". Jag hade knappt hunnit packa upp datorn förrän min handledare ropade till mig att börja programmera en dator inför prov.
Trots att jag inte programmerat på lite drygt en vecka så kom jag ihåg allt. Jag är stolt att jag lyckades med uppgiften. Det var liksom inte bara att starta programmet och trycka på "play" utan det är lite komplicerade. Det är 4 olika program som används och i varje program ska man öppna olika filer. Det gäller att man gör allt i rätt ordning för att man ska kunna gå vidare till nästa program.
Hmm, lite jobbigt att förklara...
Vi hann med två skott innan det var dags för första rasten.
Efter rasten var det dags för möte. Jag hade bakat...
Efter mötets slut fick jag vara med och sparka och slå på en bil lift som inte ville fungera som den skulle. Det är bra med stålhätta^^
När jag sparkat igång maskinen var jag "fri". JAg fick helt enkelt göra vad jag ville... Självklart så gick jag in till kontrollrummet för att skriva på mitt arbete.  Nu är det inte långt kvar tills det är klart :D
På lunchen idag gick jag, Eric och Linus till ett annat stället för att äta tillsammans med några klasskamrater. Maten sög där också, men det var kul att träffa några från klassen.

Efter lunchen fick jag rigga upp inför nästa prov (som kommer påbörjas imorgon). Min handledare satt på en stol och tittade på när jag jobbade. Jag fick titta på kort och lista ut själv hur sakerna skulle stå. Gjorde jag fel så sa min handledre bara: - Är du säker på att det är rätt?
Jag tycker om att alla tillåter mig göra så mycket själv. Jag vill jobba. Jag är absolut inte rädd för att få skit under naglarna.
När jag riggat upp allt var det lite mer "fri tid". Den gick till att leta lite fakta på nätet samt kladdskriva lite. Tiden gick så fort och helt plötsligt var klockan kvart i tre och jag blev hemskickad.

Dagen har gått fort. Imorgon är det torsdag och min sista arbetsdag för veckan.
Det är även träning imorgon kväll... Jag ska se till att vara piggare!!

Snart är klockan elva och tv programmet "Generation fett" är snart slut.. Då ska jag stänga av datorn och gå och lägga mig. 


Imorgon väntar en ny dag :)
God natt