Österrike 24-29 April 2009
Fredag 24/4
Gaaah, jag är mega trött. Dagen har varit riktigt lång. Min väckarklocka ringde klockan fyra imorse. Jag skrev ett kort blogginlägg innan jag och mamma satte oss i bilen för att åka till Landvetter flygplats. Kvart över fem mötte jag mina medresenärer Marcela, Jörg, Erik och Lars. Tillsammans skulle vi åka till Österrike. När biljetterna var uthämtade åkte mamma hemåt.
Allt kändes väldigt bra... fram till att bagaget checkades in. Något hände med mig. Jag blev lite smånervös. Det var på riktigt! Två månader har gått sedan jag bestämde mig för att åka med... Två snabba månader. Allt har känts så overkligt. Liksom, att åka iväg som utbytesstudent är bara sånt som mina kompisar gör... Jag trodde aldrig att jag skulle komma på tanken att göra det!
Den planerade avgångstiden från Landvetter var 6.35, men självklart var planet försenat... I München var det tydligen kraftig dimma, planen hade svårt att lyfta och landa. Klockan 7.38 blev klockan innan planet lyfte, alltså drygt en timma försenat.
Flygturen gick bra, jag lyckades somna till i tio minuter. Resterande tid satt jag och pratade med Erik. Det är gött att någon mer än jag har bra samtalsämnen, dvs innebandy ;)
9.21 landade vi i München. Solen sken som bara den. Varmt var bara förnamnet på vad det var! Tillsammans med våra lärare så bestämdes en återsamlingstid (kl. 11.00). Vi tre elever drog iväg på flygplatsen för att fördriva tiden lite. När vi gått runt överallt upptäckte vi att det endast gått en halv timma så valde vi att införskaffa en kortlek. Efter flera omgångar av "Neger och president", "Bluffstopp" och "skitgubbe" så hade klockan rullat på och det var dags för oss att återsamlas. Tillsammans med lärarna gick vi igenom planeringen och även programmet som vi skulle programmera och bygga upp. En ganska svår uppgift!
Klockan 12.40 skulle planet från München till Linz lyfta... men självklart var även detta försenat... Klockan 13.00 fick vi gå på planet. Några få minuter senare var det dags att lyfta.
Den här flygturen var inte lika go som den första... Det hoppade och gungade. Ett tag funderade jag på om det verkligen var ett flygplan jag åkte, det kändes mer som en båt. Fast det var lite roligare att flyga den andra resan ändå. Vi flög ganska nära molnen. Jag ville bara lämna planet och lägga mig på ett. Det såg så mjukt ut. 45 minuter gick snabbt, vi hann knappt lyfta innan det var dags att landa.
Att få bagaget tog inte så lång tid. Allt fungerade väldigt bra... Mobilen bytte nät och jag trodde att allt var okej, men ack så fel jag hade. 2 minuter, så lång tid tog det innan min mobil vägrade acceptera de Österrikiska näten. Jag stängde av och satte på mobilen flera gånger men ingenting hjälpte. Jag hade nästan gett upp hoppet när det helt plötsligt plingade till i mobilen. Wiho, det var ett välkommen sms. Aldrig tidigare hade jag blivit så glad av ett sånt tråkigt sms! :P
Från flygplatsen i Linz skulle vi ta en buss för att komma till tågstationen... Vi var vid hållplatsen i god tid, men tror du det kom någon buss?? Nej nej, med vår tur så var väl det väntat... Tiden gick och gick och vi skulle precis ge upp hoppet när det helt plötsligt kom en röd buss med värsta farten!
Jag hade hoppats på en 30 minuter lugn resa för att kunna sova lite.... Så blev det verkligen inte! För första gången i mitt liv fick jag känna på hur det var att befinna sig på Österrikiska vägar. Chaffören körde allt förutom långsamt och säkert. Han genade i kurvorna och mötande trafik fick dra sig utåt kanten. Det var en mindre trevlig resa... bättre kunde det bara bli, eller?
Framme på tågstationerna låstes bagaget in och vi gick ut på stan för att käka lite mat. Magen kurrade ganska mycket. Flygplansmat är inte mycket att hänga i granen.
Till mat blev det pizza. Jag är absolut inte mycket för pizza, och inte gjorde detta saken bättre. Pizzan jag åt var mindre god, väldigt vattnig och... ja det går inte att beskriva. Men jag var hungrig så det var ju bara att äta och se glad ut...
Efter en tredjedel av pizzan var jag så mätt att jag höll på att dö (det kändes så i alla fall). Mina medresenärer blev glada eftersom de fick lite extra mat ;)
Tillbaka på stationen återkom den turen som vi burit med oss... Tåget var en kvart försenad. 16.32 skulle vi ha lämnat Linz, men förseningen gjorde att vi istället åkte klockan 16.47. På tåget kom nervositeten på riktigt! Jag hade liksom ingen aning om någonting. Jag hade mailat min värd, men inte fått något svar. Det kändes faktiskt lite jobbigt.
17.21 klev vi av tåget i Vöcklabruck. På stationen stod alla familjer och väntade på oss. Jag visste sedan tidigare att min värd bar namnet Georg Kühn, men mer än så visste jag inte. Efter att ha hälsat på alla kom en kille fram till mig och presenterade sig lite mer, det var tydligen Georg.
Georg tog min väska och la den i bilen (precis så ska killar göra ;) ) I bilen blev det en hel del prat, jag kände mig sådär lagom aktiv. Resan hade varit lång och alla jag ville göra var att sova. Trots sömnbrist lyckades jag hålla mig vaken den 45 minuter långa bilresan. Kanske var det för att jag ännu en gång fick känna på hur det var att befinna sig på Österrikiska vägar. Vart jag var på väg hade jag ingen aning om. Framåt slutet såg jag massa "Wels" skyltar. Jag kom fram till att stället jag skulle bo på hette Wels :P
Väl framme i huset blev jag visad runt. Mamman (som jag inte komma ihåg namnet på) sa något om att de bara bodde i huset på helger och lov, resterande tid bodde de i en lägenhet i stan.
Jag hann vara i huset i en kvart innan Georg sa att vi skulle åka iväg till ett samlingsställe. Jag var trött och lyssnade inte så noga...
Samlingsplatsen var mysko. Den låg i en källare i ett lägenhetshus. När vi kom dit så befann sig redan 10 personer där. Alla rökte cigg och drack öl!
På samlingsstället var vi inte länge, vi skulle istället åka vidare till en annan samlingsplats där den traditionella fredagsmiddagen skulle serveras... Jag bara hänge på som en svans...
Maten bestod av Bratwurst och öl. Bratwurst ser inte så gott ut, men det smakar faktiskt som vanlig korv (nästan i alla fall). Ölen var nog den godaste jag druckit. I vanliga fall tycker jag inte om det så mycket, men den här var speciell. Mycket god!
Framåt halv elva lämnade vi stället för att dra vidare på fest. 34 minuters bilresa blev det igen. Jag upptäckte ganska snabbt skillnaden mellan svenska och österrikiska bilförare. Eco-driving var inte att prata om... Hade man ett långt avstånd till bilen framför så gasade man på så mycket att man höll på att köra in i bilen. Då tryckte man på bromsen... Dessutom skulle man köra dubbelt så snabbt som man egentligen skulle... Så höll det på...
Växlarna användes inte så flitigt. Körde man in 50km/h eller långsammare så var det tvåans växel som gällde. Körde man i 80 km/h så var det trean och körde man snabbare så användes den högsta växeln...
På festen träffade jag Lars (min medresenär). Erik låg tydligen och sov... Det blev party en stund. Alla rökte as mycket. Mina kläder luktade inte så gott efter ett tag. Att befinna sig bredvid folk som röker är inte alltid så kul...
Efter en stund var det dags att åka hem för att lämna bilen och ta en taxi in till stan för att gå på krogen.
Georg frågade om jag ville sova eller följa med ut. Jag valde att sova...
Lördag 25/4
Imorse vaknade jag av att väckarklockan ringde vid kvart över tio. Frukosten var väldigt normal, dvs ungefär som i Sverige... Det lite speciella var att det serverades efterrätt i form av en kaka... Efter frukosten fick jag lite egentid. Det var härligt. Jag passade på att ligga på sängen och lyssna på musik. Klockan halv ett knackade Georg på dörren till mitt rum. Det var tydligen dags att åka iväg. Badkläder skulle tas med. Vi åkte till Attersee ( i Vöcklabruck) för att spela lite minigolf. Det var sju värdar med sina utbytesstudenter där... Varmt var bara förnamnet på vad det var 24 grader i skuggan!
Efter att jag kommit tvåa i minigolfen så blev det lite käk och öl innan det var dags att hyra en båt för åka ut på Attersee. Vinden svalkade gött.
Båtturen var över efter en halv timma. Vi packade då ihop oss i bilarna för att åka och ha grillparty hos Peter (en av alla värdar).
Jag överdriver inte om jag säger att det grillades mer än 8 kilo kött. Vi var 14 stycken där och alla åt som bara den. Jag åt minst och det jag fick i mig var en Bratwurs och en köttbit. De andra åt ungefär 5 gånger så mycket... Självklart drack alla massa öl också.
Klockan tio åkte alla hem. Georg styrde bilen mot Wels och 45 minuter senare var vi hemma. Jag var egentligen väldigt trött men att sova gick bara inte. Allt jag tänkte på var kemiprovet (som ska göras på torsdag) och på min bror som hade 20 årsfest hemma. Det tog några timmar innan jag somnade...
Söndag 26/4
GRATTIS BRORSAN PÅ DIN 20-ÅRSDAG! =D
7.45 pip pip pip, min väckarklocka ringde. Jag lämnade sängen för att göra mig klar. 8.30 lämnade jag och Georg huset för att åka till lägenheten och hämta lite saker. Klockan 10.00 var det samling på tågstationen i Attnan Puchheim. Det var lite roligt att träffa alla andra studenter också. Jag hade inte träffat alla Spanjorer innan...
När alla var där så satte vi oss på ett tåg till Hallstatt där vi skulle gå i en saltgruva. Tågresan tog en och en halv timma och sedan var det en tio minuter lång båtresa innan vi var framme.
Innan det var dags att gå in i gruvan käkade vi lunch... Det är inte varje dags man blir bjuden på trerätters på en skolutflykt. Portionerna var inte alls små. Jag trodde att min mage skulle sprängas på slutet. Shit vad mätt jag blev.
I gruvan fick vi en 70 minuter lång guidad tur (på både engelska och tyska). Det var lite segt på slutet...
När det var dags att åka hem så blev det stressigt. Vi fick springa de 2 kilometrarna till båten för att hinna med. Turen var med oss, alla hann till båten. Det gjorde att vi även hann med tåget tillbaka till Attnan Puchheim.Jag sov typ hela tågresan, sömn var det ont om innan...
Tillbaka på stationen väntade den vanliga 45 minuter långa bilresan hem. Väl hemma stod maten på bordet. Till förrätt var det sallad (typ för stor portion), det var kämpigt att få ner det. Jag vet redan väldigt mätt innan och att äta lite till gick egentligen inte men att tacka nej till mat kändes bara fel! Till varmrätt blev det Wienersnitzel med potatissallad, ris och stekt potatis. Efterrätten bestod av en kaka. Jag var så mätt att det var ett under att jag inte spydde!
Georg behövde åka till lägenheten en stund för att göra klart ett skolarbete. Jag blev kvar ensam i huset, men inte klagade jag. Det var ganska härligt att vara ensam och göra vad som helst.
Klockan nio på kvällen började jag plugga lite smått... Provet kommer närmre, men pluggandet står still.
Imorgon är det skola som gäller. Den börjar 7.45 så jag gissar på att vi lämnar huset vid halv sju...
Måndag 27/4
Hej hej. Idag är det måndag, klockan är kvart i elva på kvällen och jag har precis kommit hem från dagens aktiviteter. Gårdagens pluggandet gick inte så bra. Jag somnade efter bara några få minuter. Två timmar senare vaknade jag igen, men att fortsätta plugga då var inte att tänka på. Jag valde istället att lägga mig under täcket för att fortsätta sova.
Imorse ringde min väckarklocka klockan 6.00. det blev frukost innan vi åkte till tågstationen vid halv sju.
I skolan var det värsta kaos. En klass med bara massa killar fungerar oftast inte så bra. Att det dessutom var 12 stycken utbytesstudenter gjorde inte saken bättre. Det snackades, förflyttades, lästes tidningen, spelades spel osv. Läraren brydde sig inte... Första lektionen idag var matte, på engelska. De höll på med integraler (samma som jag gör) så det var inte så svårt att förstå.
Den österrikiska skolan skiljer sig lite från den svenska. De har 50 minuters lektioner och det ringer en klocka när det är dags att starta och avsluta lektionen. När den ringer ut så drar alla. Läraren slutar upp helt tvärt och går därifrån. Att avrunda lektionen var inte alls att tänka på.
Efter matten blev vi guidade runt i deras verkstad, 2.5 timmar tog det. De hade svarvar, svetsar, sågar, röranläggning och mycket mer. De var stolta över allt dör. När rundturen var klar gick vi och åt mat,Lunchen var lång, så lång att vi faktiskt hann med att gå till Vöcklabrucks centrum.
Centrum kanske man inte kan kalla det, det är nämligen väldigt litet och inte mycket att hänga i granen. Det fanns knappt några affärer där.
Vi kom tillbaka till skolan vid tre, lagom till den slutade helt enkelt. Jag och Georg tog bussen till Attnan Puchheim och sedan tåget därifrån och hem.
Hemma hann vi inte vara länge, 18.30 skulle vi nämligen befinna oss i Vöcklabruck igen för att gå på bio med alla andra.
Filmen vi såg hette Crank 2 (stavning??), en action film... Trots att den var dubbat till tyska och utan text så fattade jag väldigt mycket. Undra hur det gick för spanjorerna... de fattade ju ingenting :O
Efter bion blev det, som vanligt, lite drickandes på en bar.
Nu är jag hemma, klockan är elva, väskan är packad och jag är nyduschad. Imorgon är det skolan igen. Jag måste ta med min resväska dit eftersom vi efter skolan åker och badar på ett badhus och sedan åker direkt hem till Peter för att ha en avslutningsfest. Efter det är de inte måste timmar kvar innan det är dags att lämna landet för att återvända hem till Sverige igen.
Tiden rinner iväg, nu är det dags för mig att sova. Imorgon är det dags för presentationen... Guten Nacht.
Tisdag 28/4
Dagen har varit väldigt lång. Klockan ringde vid 6-tiden. Halv sju åkte vi till skolan. 7.45-11.00 jobbade jag, Erik och Lars med presentationen. Klockan elva drog presentationen igång. Vi ville glänsa lite och gjorde därför presentationen både på tyska och engelska. Snacka om att vi fick beröm efter :P
Efter lite mat i magen drog vi alla iväg till Aqua Pulco för att bada lite. Jag lyckades sätta lite märken på min kropp i form av ett fett blåmärke på höften och en avsliten lilltånagel. Fråga mig inte hur det gick till för jag vet faktiskt inte. Trots att blodet rann så fortsatte jag att bada.
4 timmar spenderades i vattnet, snacka om att jag var som ett russin när jag klev upp :P
19.30 var vi framme hos Peter för att ha en avslutningsfest. 5 euro kostade det om man ville ha alkohol. Det var billigt eftersom man då fick dricka hur mycket som helst. Klockan är nu halv två och det är dags att sova. Imorgon är det skola och resan hem som gäller...
Onsdag 29/4
Tiden är framme. Jag befinner mig ju nu i Linz på tågstationen. Snart åker vi hemåt. Jag mår ganska bra trots att det blev en hel del alkohol inatt...
4 timmars sömn hann jag få innan det var dags att åka till skolan. I skolan stannade vi till klockan kvart över tio, länge än så hann vi inte för då skulle vi missa tåget till Linz.
Som sagt, nu sitter jag alltså i Linz. Magen är full med kinamat. Om drygt en timma går bussen till flygplatsen. Hemlängtan är stor. Att bara sitta i en vänthall och låta tiden gå är inte så roligt. Det går så långsamt.
18.20 lyfter (förmodligen) planet till Frankfurt. Där är det lite väntetid innan planet till Göteborg går (klockan 22.10). Är det något jag gör nu så är det att längta hem. Resan har varit väldigt rolig, men det tar på krafterna när man måste använda huvudet hela tiden. Att lyssna vad de säger när de pratar tyska är inte alltid så lätt. Snacka om att det kommer bli gött att inte behöva prata tyska eller engelska hela dagarna. Under resans gång har jag lärt mig sjukt mycket tyska. Man lär sig mer än man tror.
Att skriva mer nu orkar jag inte. Jag skriver mer när jag kommer hem istället. Kram
Uppdatering:
Hej, nu är jag hemma i mitt rum. Klockan är halv två och jag ska snart börja surfa runt på nätet för att ta reda på hur mycket jag har missat. Att inte läsa alla bloggar på nästan en vecka har varit jobbigt. Men det absolut jobbigaste har nog varit att jag inte kunnat uppdatera mina egna eller inte ens kunnat vara inne på facebook...
Resan till Frankfurt blev försenat 10 minuter, men det var inte så farligt ändå. I Frankfurt landade jag vid halv åtta. Fram till klockan nio satt jag, Erik och Lars och spelade kort. Jag vann alla gånger :P
Från Frankfurt till Göteborg var det inga förseningar alls. Planet lyft klockan 22.10 och jag var framme i Göteborg vid halv tolv. Bagaget tog ett bra tag att få, men när det väl kom så återförenades jag med mamma och pappa. Jag tror nästan att jag pratade oavbrutet från Landvetter och ändå hem till huset. Det fanns så mycket att berätta. Jag tror säkert inte att jag fick sagt allt ändå. Tur att de läser min blogg och kan på så sätt se vad som hänt =)
Tiden rinner iväg och jag har precis kommit fram till att det inte är någon idé att sova. Jag kommer ändå vara helt död imorgon i skolan, så då kan jag ju strunta i att sova och istället försöka plugga lite. Och som jag sa tidigare, det kommer bli en hel del dator inatt. Jag måste ta reda på allt som jag missat under tiden som jag varit borta.
Har jag slagit mitt rekord i längd på inlägg tro??
Imorgon kommer jag förmodligen lägga upp lite kort... Just nu finns inte tiden. Jag håller på att göra mig klar. Om en lite stund kommer jag dra in till Göteborg för att möta upp Carro och några andra. Tillsammans ska vi ha roligt. Vilken krog vi hamnar på vet jag inte just nu, det återstår att se helt enkelt :P
Kram
