Åh, änltligen har jag fått i mig lite mat. Det var inte alls roligt!
Mina visdomständer spelar mig ett spratt och gör för j*vla ont. Det är knappt att jag kan prata. Att äta är det värsta som finns! Det är först nu jag förstår varför småbarn glir gnälliga när tänderna är på väg upp.

Sak samma, jag lär nog överleva dagen ändå...

Imorse tog jag en liten go sovmorgon till tjugo över sju. Det var gött, men ack va trött jag var ändå. Jag tror nästan att det är dags att försöka vända tillbaka dygnet lite mer!
Jag slappade en del hemma innan det var dags att åka till skolan. Det var gött att kunna åka lite när jag ville, ingen tid att passa liksom.

Strax efter åtta parkerades bilen utanför skolan. Jag gick in i skolan och möttes av en sovande Adam i soffan. Jag tyckte det såg gött ut, så jag tog soffan bredvid och vips så sov jag också. Lite innan nio kom Carro hit. Vi inväntade henne för att sätta igång med grupparbetet...
Nu har det gått drygt en timme och vi har fortfarande inte gjort någonting. Det är tre trötta personer som försöker slå sina kloka hjärnor ihop i hopp om att kunna få fram något vettigt. Ska jag vara ärlig så vet jag redan nu att det inte kommer bli någonting gjort alls. Vi komer bara sitta här i soffan tillsammans och göra allt annant förutom att jobba.

Jag och Carro har planer på att lämna skolan ganska snart för att åka och hämta min mobil. Jag saknar det mega mycket.

Om lite drygt en timme är det lunch, sedan drar vi till Torslanda för att ha veckans sista lektion.

Nu ska jag se om jag kan få liv i Carro för att höra lite hur vi ska göra.

Ha en underbar fredag.
Kram