Nattinlägg
Det var ett tag sedan det blev ett nattinlägg så varför inte passa på att skriva ett nu när jag ändå inte har så mycket för mig.
En normal person hade förmodligen legat i sängen och sovit nu, men alla vet väl vid det här laget att jag inte är normal.
Jag har väldigt länge varit beroende av att skriva här. Meningslösa inlägg har publicerats varje dag. Det här har det blivit ändring på nu. Den där blogglusten är inte lika stark som tidigare. Nu kan jag faktiskt gå och lägga mig utan att ha skrivit något här. Det trodde jag faktiskt aldrig skulle ske.
Inlägg här kommer helt enkelt inte komma varje dag, men jag lovar att jag alltid är inne och kollar om någon har kommenterat. Och du, det är helt okej att lämna ett spår i kommentarsfältet :)
Just nu känner jag mig väldigt glad, men samtidigt lite bitter...
Foten går det framåt med och jag har snart avklarat hälften av min gipstid. Det har varit en ganska lätt period utan några större problem. Det nya gipset som åkte på i måndags var som en dröm i några timmar. Ungefär fram till att jag insåg att det faktiskt var mycket mindre än det gamla, att det klämde och skavde mot min stortå så fort jag gick. Ett dygn tog det innan jag klippte sönder gipset lite. Vilken befrielse! Jag har accepterat att det förmodligen kommer bli ett fult ärr på tån, men jag tror nog inte att jag kommer bry mig speciellt mycket senare. Jag vet ju att jag i framtiden kommer ha en bra fot och då gör det absolut inte något om det blir ett extra ärr.
Det här gipset har jag nu gått med i 6 hela dagar och jag måste faktiskt säga att det förmodligen kommer bli en sväng till sjukhuset ganska snart då gipset har gått sönder i hälen och börjat spricka uppåt vristen och hälsenan:
Jag är rädd att gipset kommer spricka ännu mer och att det tillslut blir "dåligt" och inte gör det de ska göra. På måndag får jag nog ta och ringa sjukhuset och höra hur jag ska göra.
En postiv sak är att mitt ben nu har krymp ännu mer och gipset känns väldigt behagligt, sitter inte åt eller nått sånt :)
Nu ska jag titta på film :)
Kram
En normal person hade förmodligen legat i sängen och sovit nu, men alla vet väl vid det här laget att jag inte är normal.
Jag har väldigt länge varit beroende av att skriva här. Meningslösa inlägg har publicerats varje dag. Det här har det blivit ändring på nu. Den där blogglusten är inte lika stark som tidigare. Nu kan jag faktiskt gå och lägga mig utan att ha skrivit något här. Det trodde jag faktiskt aldrig skulle ske.
Inlägg här kommer helt enkelt inte komma varje dag, men jag lovar att jag alltid är inne och kollar om någon har kommenterat. Och du, det är helt okej att lämna ett spår i kommentarsfältet :)
Just nu känner jag mig väldigt glad, men samtidigt lite bitter...
Foten går det framåt med och jag har snart avklarat hälften av min gipstid. Det har varit en ganska lätt period utan några större problem. Det nya gipset som åkte på i måndags var som en dröm i några timmar. Ungefär fram till att jag insåg att det faktiskt var mycket mindre än det gamla, att det klämde och skavde mot min stortå så fort jag gick. Ett dygn tog det innan jag klippte sönder gipset lite. Vilken befrielse! Jag har accepterat att det förmodligen kommer bli ett fult ärr på tån, men jag tror nog inte att jag kommer bry mig speciellt mycket senare. Jag vet ju att jag i framtiden kommer ha en bra fot och då gör det absolut inte något om det blir ett extra ärr.
Det här gipset har jag nu gått med i 6 hela dagar och jag måste faktiskt säga att det förmodligen kommer bli en sväng till sjukhuset ganska snart då gipset har gått sönder i hälen och börjat spricka uppåt vristen och hälsenan:
Jag är rädd att gipset kommer spricka ännu mer och att det tillslut blir "dåligt" och inte gör det de ska göra. På måndag får jag nog ta och ringa sjukhuset och höra hur jag ska göra.
En postiv sak är att mitt ben nu har krymp ännu mer och gipset känns väldigt behagligt, sitter inte åt eller nått sånt :)
Nu ska jag titta på film :)
Kram
Kommentarer
Trackback
