Den här dagen känns så fett ovärd...

Jag har lugnat ner mig och kan numera hantera mina känslor. Det blev lite mycket efter ännu en förlust igår, tankar och känslor tog över min kropp. Jag kan nu i efterhand inte förklara hur jag kände mig. Det blev bara kaos, allt kändes så fel.

Imorse när jag vaknade ville jag absolut inte lämna sängen. Jag var hängig och deppig. Mycket berodde på att foten gjort lite mer ont än vanligt under hela natten. Det är lite jobbigt att inte kunna sova utan att vakna av att man har ont.

Min morgon blev slapp och seg. Jag vaknade av mig själv i ganska så lagom tid. Att inte behöva använda väckarklocka på en vardag är guldvärt. Jag känner mig så mycket piggare :)
Strax efter halv elva packade jag ihop min datorn och åkte till Volvo.
Sedan jag kom hit har det inte hänt ett skit. Jag har suttit på min stol och varit allmänt jättetyst. Att vara här känns faktiskt inte ett dugg kul. Jag har tröttnat på att inte ha några uppgifter att göra. Fortsätter det så här i tre veckor så vet jag inte vad jag gör... Slöseri med min tid är vad det är.
Sorry att jag låter gnällig, men det känns så sjukt dåligt att bli tilldelad en praktikplats som det inte finns något att göra på... Och som man dessutom ska vara på i nio veckor...  SUCK!

Om en liten stund ska jag på möte... efter det drar jag nog hemåt. Det är dags att samla lite krafter inför dagens träning. Jag är lite småsugen på att vara med och latja lite. Kanske man ska springa av sig lite energi, det var ju trots allt ett tag sedan jag rörde på mig ;) Pajjar foten ännu mer så struntar jag i det. Jag måste ju få ha roligt någongång utan att foten sätter stopp för det... ;)


Tänkte bara tillägga att Carolina Nordberg är den ballaste kompisen man kan ha! Jag diggar henne :D