Efter en jobbig natt fick jag nog. Imorse ringde vi till läkaren. Jag mådde inte alls bra och ville fråga vad jag skulle göra.
Det slutade med att jag inte fick ta mina smärtstillande tabletter då de förmodligen är de som gjort att jag mått skit sedan i måndags. Efter samtalet somnade jag om. Helt plötsligt var klockan 15.01 och jag vaknade och tyckte att det var dags att gå upp. Några tabletter hade jag inte tagit på 15 timmar, men inte märktes det. Någon smärta hade jag inte, men illamåendet, tröttheten och groggykänslan i huvudet var kvar. Någon energi hade jag inte heller.
Nu har det gått ungefär två timmar sedan dess och jag har inte orkat med så mycket. En vända till köket för att dricka vatten och en vända ut till bilen för att hämta in några saker (brorsan fick vara min bärhjälp) är vad jag orkat med. Nu ligger jag återigen i sängen och är så trött att det bara är en tidsfråga innan jag sover sött igen. Innerst inne känner jag att jag är hungrig, men att äta lockar inte så mycket.

De här dagarna har verkligen varit jobbiga både psykiskt och fysiskt, men jag vet att det lätt är värt allt. Om mindre än ett år är jag på innebandyplanen och har förbannat roligt. Att ha ett mål med detta gör att allt känns lättare att genomföra.
Jag ska tillbaka till planen även om det kommer ta lång tid och krävas mycket från min sida. Innebandy är det jag brinner för och ingenting kan stoppa mig.

Nu orkar jag inte mer, dags att sova hihi