Det spelar ingen roll hur mycket jag än torkar mina kinder för tårarna fortsätter ändå rinna. Jag har ännu en gång hamnat i det där stadiet där allt känns fel. Huvudvärk, illamående och konstant trötthet är vad som plågar mig. Jag känner mig så klen som inte orkar någonting. Så förbannat jävla klen!
Det värsta är att jag har så jävla mycket att göra, så jävla mycket att fixa, men jag orkar ju fan ingenting.

Jag vet inte vad jag ska göra, minsta lilla motgång gör att tårarna börjar rinna.

Snälla, ge mig lite energi, lite kraft för att orka med en vanlig dag. Jag kräver inte mycket, jag vill bara kunna njuta av en dag trots gipset.

---

Hur det blir nu i helgen vet jag inte. Min väckarklocka ringer om fem timmar och det hade faktiskt inte varit helt fel om jag hade fått sovit någonting fram tills dess. Hur det nu ska gå till undrar jag...

Måste passa på att tacka min älskade lillebror som precis uppfyllde några av sin systers önskemål. Tack Mikael ♥