Tiden kryper fram...

Tiden går så långsamt...

I förmiddags när jag anlände till Volvo fick jag en chock. Jag och Oskar hade blivit kallade till ett möte mellan två och tre. Jag som hade planerat att gå hem tidigt. Det sket sig ganska fort.

Att bara sitta här på en stol är tråkigt. Det har inte hänt någonting alls idag. Segt!!!
Hade det inte varit för det där förbaskade mötet så skulle jag varit hemma för länge länge sedan. Åååå såååå segt!!!

Kan inte tiden gå snabbare?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0