Jag trodde inte att jag skulle få skriva detta...

Denna dag avslutades på bästa tänkbara sättet! Jag har tränat, och inte vilken träning som helst utan en hel innebandyträning! Wiho
Jag är i en helt annan värld, jag svävar på rosa fluffiga moln. Känslorna inom mig går inte att beskriva med ord.

Min dag på Volvo slutade strax innan fem, det fanns inget att göra så det kändes helt okej att åka hem. Eller ja, hem åkte jag ju faktiskt inte utan det blev en sväng till Kungälv, lite ärenden där. Fick köpt ett par skor innan det var dags att åka till Munkegärdehallen där träning väntades.

Jag chockade alla när jag satte på mig träningskläder och hoppade ut på planen. Glädjen inom mig gick inte att beskriva. Allt kändes väldigt bra... fram till att träningen väl satte igång... Har man inte tränat någonting på lite drygt två veckor så är konditionen inte på topp. Stundtals trodde jag att jag skulle dö. Jag var så trött! Lite pinsamt att man kan vara så dåligt tränad...

Den sista halvtimmen tittade jag på klockan flera gånger varje minut. Jag ville bara att träningen skulle ta slut.

Om jag gjorde rätt i att träna vet jag först imorgon. Foten känns väldigt bra just nu, men allt kan självklart ändras. Jag hoppas verkligen att den är okej när jag slår upp mina blåa ögon imorgon morgon.

Om den nu känns bra så gäller det att ta det lite lugnt. Jag kan inte räkna med att köra på 100% på en gång, utan det kanske blir någon träning lite då och då. Jag måste tänka på mig själv i första hand. Att gå runt och ha ont är inte så jäkla roligt.

Morgondagen för mig kommer bli lite speciell. Jag MÅSTE gå upp tidigt för klockan 7.50 ska jag befinna mig utanför TLA-porten i Torslanda. För första gången i mitt liv ska jag sätta mig bakom ratten i en Lastbil! WOHO!

Ska jag orka upp imorgon så är det nog dags för mig att försöka avrunda denna dag. Måste liksom duscha innan jag bäddar ner mig gött under mitt varma goa täcke.

Håll tummarna för att min fot är bra imorgon...