Att kunna gå och lägga sig med ett leende på läpparna är härligt.
Jag har haft en kanondag som knappt går att beskriva med ord.

Den startade i alla fall i morse med en liten sovmorgon. Att få sova till strax innan halv åtta en vardag är inte varje dag jag får göra. Humöret var på topp redan när jag vaknade. När jag rullat upp i mitt rum och konstaterat att vädret förmodligen skulle bli riktigt gött, blev jag ännu gladare.
En kladdkaka slängde jag ihop och när den var ute ur ugnen drog jag iväg till skolan. Det luktade kladdkaka i hela bilen :P

I skolan mötte jag Adam och födelsedagsbarnet Carolina. En mysstund i sofforna blev det



Tanken var egentligen att vi skulle skriva på vårt tal till projektarbetet, men det gick inte så bra. Efter att vi smällt i oss kladdkaka, grädda, dricka osv osv osv mådde vi så illa att alla tre låg som tre döda sälar i varsin soffa. Vi sov bort timmarna och det blev inte något vettigt gjort.

Lunchen blev det inte mycket med. Att försöka få magen att inse att lite mat kanske inte hade varit helt fel, var väldigt svårt när man var spyfärdig.

Jag och Adam lämnade kvar Carro på Lindolmen och drog vidare till Torslanda där vi skulle ha lektion i programmering. Två minuter innan lektionsstart kom det en lärare och sa att lektionen var inställd. Jag flippade! Jag hade helt enkelt åkt till skolan i onödan.

Min ilska försvann dock väldigt fort. Jag lämnade av Adam på busshållplatsen och drog vidare till jobbet för att snacka lite med min chef. Jag har nu bestämt mig för att jobba hela sommaren. Ingen ledig vecka. Jag behöver alla pengar jag kan få...
På jobbet stannade jag längre än jag tänkt mig. Jag och tre av mina arbetskompisar hade sjukt kul när varorna plockades upp. Det var länge sedan jag skrattade mycket som jag gjorde där. Rikgit roligt hade vi! :p

När jag kom hem var jag helt slut. Jag somnade ganska snabbt och sov fram till att väckarklockan ringde vid halv sju. Det var då dags för mig att byta om och åka till träningen.

Jag vet att det finns personer som tycker att det är idiotiskt att jag tränar när foten är som den är, men det är trots allt jag som känner mig kropp bäst. Jag känner mig själv bäst och vet att en träning kan betyda att foten säger ifrån och att det blir helvetesdagar efteråt. Men samtidigt så vet jag om att foten stundtals känns ganska bra och att den klarar av en träning, dock inte utan smärta undertiden.

Jag vet mycket väl att träningarna är en chansning. Det är först efter som jag vet hur de kommande dagarna kommer bli. Träningarna är trots allt mitt val. Blir det helvetsdagar efteråt så har jag bara mig själv att skylla på. Valet att träna är mitt och det är bara jag som blir drabbad.

Dagens träning gick i alla fall ganska okej. Jag hade lite svårt att ta i till 100% och att göra snabba vändningar gick inte alls. Detta berodde förmodligen på att jag valde att träna med otejpad fot.

Även det där med att träna med foten otjepad har jag fått många kommentarer på... men som sagt: jag känner min kropp bäst.
Tejpning hjälper tyvärr inte mot smärtan, foten blir bara lite stabilare. Jag anser därför att tejpning av foten ska undvikas så mycket det bara går. Musklerna får jobba mycket mer om den är otejpad, och kanske kan detta leda till att foten blir lite starkare i framtiden.

Jag misstänker att jag kommer ha träningsvärk imorgon. Det känns lite stumt i benen redan nu. Men träningsvärk är gött! :P


Imorgon är det dags för nationelltprov i svenska b. Det är talet som ska hållas och jag blev klar med det för drygt en timma sedan. Det känns bra och jag är helt säker på att det kommer gå bra imorgon när jag framför det.

Om några minuter kommer min lön in på kontot. Värsta feta lönen blev det denna månaden! :D Allt flyttas till sparkonot direkt, som vanligt :P

Wiho
Snart dags att sova dessutom :P
God natt