Natten var hemsk, riktigt hemsk!
Jag hostade hela tiden. Att jag knappt fick någon sömn bryr jag mig inte jättemycket om. Det värsta är dock att min stackars familj inte kunde sova pga mig. Det är inte alls kul att veta.

Idag har jag, pga lite sömn, gått runt och varit en bitterfitta! Humöret har verkligen varit i botten. Jag har försökt bita ihop och lyckats ganska bra... men innerst inne skulle jag vilja skrika ut, släppa loss mina känslor och sova en stund för att bli normal igen...

Det är sånnahär dagar som jag bara hatar. Det är egentligen inte värt att lämna sängen... Men trots detta har jag både varit och klippt mig, jobbat och fixat lite här hemma.

Inatt hoppas jag på mer sömn än föregående nätter. Jag behöver sömn!

Nu ska jag äta lite mat. Magen kurrar efter en hel dag utan käk... Konstigt, eller hur?!

Jag återkommer om en stund.