Sista träningen med Marstrands damlag är genomförd. Det är riktigt tråkigt att det är slut nu.
Jag vet egentligen inte om jag har förstått att laget aldrig mer kommer finnas. Det går inte riktigt att tackla alla de tankar och känslor där inne.

Dagen har varit jobbig och tung från första sekund. Jag sov riktigt dåligt inatt. Att somna var nog egentligen det största problemet. Jag låg i min säng och vred och vände på mig. Det gick bara inte att sova. Jag försökte med att titta på tv, men det gick bara massa tråkiga program som dessvärre inte gjorde mig ett dugg tröttare. Jag vet att jag framåt fyratiden började känna mig riktigt trött. Ögonen hade precis stängts när jag vaknade av att kusinen i rummet bredvid pratade i sömnen. Eller ja, det var mera skällde i sömnen!
"Va fan sysslar ni med?"
Jag trodde nästan att det var inbrott ellet nått som pågick. Det kom så klockrent då det utanför gick runt några personen och pratade.
Lite skraj blev jag faktiskt, men efter några minuter lyckades jag ändå stänga mina ögon och somna.

Tyvärr var det tidig uppstigning som gällde. Egentligen skulle jag gått upp redan vid halv sju för att hinna träna på morgonen, men  idag var jag för trött för det. Jag valde istället att gå upp vid halv nio och istället stressa mig igenom morgonen för att hinna i tid till skolan klockan nio.
Ett seminarium stod på schemat. Riktigt luddigt var allt och jag kände mig lite smått grillad i hjärnan av all tankeverksamhet som pågick. Det borde luktat lite brännt för så mycket som jag använde min hjärna idag har jag nog aldrig tidigare använt den!
Men men, allt gick bra och när klockan var halv tolv befann jag mig på tågstationen i Kalmar för att sätta mig på tåget till Göteborg.
Det blev försenat och jag var bara några minuter från att missa bussen, men med en liten springtur så hann jag ändå med den.

Väl hemma blev det lite käk, kladdkakebak, dusch, leta fram träningskläder och vipps så var klockan åtta och det var dags att åka till träningen. Tiden gick lite väl fort!!!

Träningen var rolig, trots att jag i ett par dagars tid har ätit många diklofenak pga smärta. Jag ljuger om jag säger att det inte gjorde ont. Jävlar i helvete vilken smärta!!!
En kladdkake och kaffepaus blev det mitt i allt. Det var behövligt. Lite skratt och tjöt!

Det var dock inte alls kul att lämna träningen och hallen. Sista träningen med laget är över och nu sitter jag här, klubblös... Så tråkigt :(

Inte ens ett varmt bad fick mig på bättre tankar. Det är tungt, tråkigt och ledsamt just nu. Jag har rätt till att vara lite nere.

Ganska snart tänket jag dock sätta igång min tv och lägga mig i sängen. Det är en ny dag nu  och jag behöver all energi jag kan få för att orka genomlida allt som är planerat.

Detta inlägg får avslutas med en bild jag tog ganska nyss. På söndag är det farsdag och jag kommer inte vara här hemma då, därför passar jag på att uppvakta min pappa redan nu. Okej, just nu sover han men jag har ställt några blommor till honom på köksbordet. Hoppas det uppskattas när han upptäcker dem imorgon.

Tack för idag.
Kram