Första februaridagen börjar lida mot sitt slut...

Jag älskar mina långa fina naglar, men samtidigt så önskar jag att jag inte gjort dem, att de fortfarande hade varit sådär naturligt långa och sköra. Det är ett helvete att utföra vardagssysslor med dessa naglar. Bara att knäppa knappen på byxorna är jobbigt. Naglarna är ivägen. Jag tror att de blev en halv centimeter för långa. Jag som tidigare har kunnat skriva ganska snabbt på datorn har nu fått riktiga problem. Det är jobbigt att trycka på knapparna samtidigt som jag måste vinkla fingret uppåt för att inte nageln ska trycka på knappen ovanför.
Jag trodde att jag skulle vänja mig snabbt, men det verkar vara omöjligt. Tyvärr har jag dessutom misshandlat naglarna ganska så grovt och därför är de inte fullt så snygga som de var i söndags...
Nog snackat om naglar!

Idag ringde min väckarklocka snortidigt! Redan vid halv sju var jag uppe på benen, långt ifrån pigg. Jag ville vara snäll och körde därför lillebrorsan till Sahlgrenska. Usch vad jag var trött. Att komma hem och dejta kudden var gött. Både jag ooch brorsan slocknade några timmar.
Annars har jag inte gjort så mycket mer än att plugga. Hjärnan kokar lite smått av all information.

Den här dagen skulle jag kunna sammanfatta med några få ord: Underbar, sjukt underbar, helt fantastiskt underbar och bara så bra! Jag känner mig otroligt lycklig, tacksam och glad. Allt går som jag vill och jag kan inte sluta le. Det är bara så underbart! :)
Ikväll tänkte jag försöka komma i säng tidigt, imorgon är det nämligen plugga hela dagen lång som gäller.

Lycklig! ♥