Ibland kommer det bara dagar då jag inte riktigt vet vad jag känner. Dagar då allt kan falla på grund av en liten struntsak. Det är då jag bara vill ligga kvar i sängen hela dagen och sova...


Jag är trött, riktigt trött. Det är jobbigt att gå upp tidigt för att jobba. Jag har sovit otroligt dåligt de senaste tre nätterna. Att somna på kvällen är inte lätt och klockan hinner ticka iväg på tok för långt innan jag väl somnar. Det har blivit väldigt lite sömn och självklart är detta något som plågar mig. Jag vaknar ofta mitt inatten, efter endast ett par timmars sömn, och är klarvaken. Det är riktigt störande. När jag väl behöver och måste sova så går det inte.

Igår hann jag endast med att sova i ungefär 45 minuter under nattens alla timmar innan det vid halv fem var dags att gå upp för att åka till jobbet. Själva arbetsdagen var jobbig på grund av att jag var så trött. Det var stundtals riktigt jobbigt! Jag offrade min lunch för att få sova en stund.
Vägen hem var förfärlig! Jag var så sjukt trött att jag nästintill somnade bakom ratten. Det var inte alls roligt! Fy fan, hög musik och alla rutor nere för att få massa luft blev min räddning.
Framåt kvällen gick mina ögon i kors. Jag ville bara lägga mig i sängen för att sova, men det var för tidigt. För att döda en stund valde jag att, efter ett tags uppehåll, snöra på löpardojjorna och gå ut i skogen för att springa en sväng.

Foten accepterade löprundan, men min högra ljumske tyckte inte om det. Den började göra lite småont, men jag kämpade på ändå. Jag är helt övertygad om att det här var den absolut värsta löprundan i år! Fy fan va tugnt det var...

Att somna efter detta var lätt... Jag vaknade dock redan efter 3,5 timmar och var pigg. Klockan visade då på halv tre, mitt inatten och jag valde att hoppa i träningskläder för att springa en sväng. Ljumsken kändes inte alls bra, vilket gjorde att jag endast valde att springa lite drygt fyra kilometer.

Väl hemma igen gjorde jag mig klar och vid kvart över fyra drog jag iväg till jobbet... Med nya träningskläder på mig. Regnet bara öste ner, men jag fick ändå sprungit 7 kilometer till. Ljumksen kollapsade dock totalt. Den är sträckt och gör förbaskat ont. Så där kan det gå om man heter Malin och är träningssugen. Nu kommer jag bli tvungen att vila i några dagar för att ljumsken ska bli bra igen.

 

Annars har det inte hänt speciellt mycket vettigt i mitt liv. Jag jobbar var dag. Denna vecka är det förmiddagspass, vilket innebär en arbetstid på 06.00-15.00...

I eftermiddags var jag på älsklingens skolavslutning. Min lilla flicka har nu gått ur andra klass och är stoltare än stoltast.

Jag har sedan jag kom hem för två veckor sedan tyckt att bromsarna på min bil har tagit dåligt och det har dessutom gnislat om dem. Nu har jag tagit en koll, plockat ner allt och konstaterat att båda bromsarna satt fast samt att både bromsskivor och bromsbelägg måste bytas. Det är så där lagom goa utgifter...

 

I söndags fick jag dessutom ett ryck och gjorde ett till hål i örat. Det blev nummer 5 och självklart gjorde jag det själv. Säkerhetsnål säger jag bara... Mamma rynkade lite på pannan när jag visade det, men sa inte så mycket. Hon har väl lärt sig att jag är lite speciell ;)

 

 

 

Snart är det dags för mig att börja tänka på att sova. Imorgon är det ännu en dag på jobbet och väckarklockan ringer därför klockan halv fem.
I natt tänkte jag satsa på att i alla fall få sova i fem timmar...