Att en dag kan bli så bra, jag förstår bara inte...

Imorse var det tidig uppstigning, redan vid halv sex lämnade jag sängen och en halvtimma senare var jag ute och sprang. Det blev dock bara en joggingrunda på 5 km samt 5 km promenad. Kroppen orkade inte mer och min rygg höll på att ta död på mig. Det var en relativt bra start på dagen. Jag tycker det är gött att komma igång och göra något vettigt det första man gör.

Klockan är här strax innan halv sju...

En sväng till sjukhuset blev det vid sju-tiden. Förmodligen veckans absolut sista besök. Det har blivit en helt del springade där denna veckan. Många promenader i denna korridor. Nu hoppas jag att jag slipper stället på ett bra tag!

Jag drog sedan till skolan för att gå på dagens föreläsning. Den var lite seg, men för en gångs skull så fattade jag allt läraren snackade om. Om det berodde på att jag läst igenom kapitlerna i boken eller om det var lätta saker vet jag dock inte...

 

Föreläsningen slutade 45 minuter tidigare än det var beräknat och jag passade därför på att cykla till Giraffen för att kolla på lite olika saker, köpa några grejer till mamma samt invänta att Matilda skulle möta mig där.

Jag har lyckats slarva bort mina gamla löpardojjor. De är putsväck, vet inte alls vart de håller hus.. Så idag fick jag införskaffa ett par nya.

Nu ska här springas ännu mer!

När sömntutan Matilda kom kollade vi en sväng i vår nya favoritaffär innan vi lämnade Giraffen för att dra till Hansa City och City Gross.

 

Fina Matilda fastnade vid glassen

När jag kom hem dog jag i soffan framför tvn. Ryggen gjorde ont och jag kände mig allmänt nere.

En god latte hjälpte inte ens för att få mig att bli glad.

Jag var allmänt trött och uttråkad och bestämde mig därför vid fyra-tiden för att ta en liten tupplur. Jag hann dock inte längre än att gotta till kuddarna i soffan förrän mobilen ringde.

Annahita: Heej, vad gör du?

Jag: Tittar lite på tv.

AH: Är du trött?

Jag: Mmm, sjukt trött!

AH: Jag och Matilda kommer till dig på en fika om en timma!

 

En kladdkaka sländes ihop och en timma senare kom mina fina flickor. De vet verkligen hur man kan förgylla en eftermiddag och kväll.

Vi skrattade mycket, tittade på gamla kort, snackade om kille (och diverse annat) och fikade en del.

 

Efter fyra timmar blev de tvungna att gå, AH skulle med en buss.

Jag hängde på till bussen, och på den lilla sträckan dit betedde vi oss långt ifrån normalt. Iblannd kan man fundera på om vi verkligen är 20,22 respektive 23 år... ;)

AH snodde med sig massa hundbajspåsar från rastgården härintill

Och en hel del fjanteri blev det också

Eftermiddagen och kvällen med mina flickor var min räddning. Det var många underbara timmar och jag ligger nu i min säng med ett stort leende på läpparna.

Den här dagen slutade på bästa tänkbara sätt.

Jag är glad att mina kompisar tar eget initiativ och bjuder in sig själva på fika.

Tack tjejer ♥

Imorgon är det fredag och jag ska till skolan en sväng.

Till systemet blir det efter det för att införskaffa dricka till lördagens utgång!

 

Nu ska jag sova.

Godnatt!