Det är kväll och jag mår långt ifrån bra.
Jag kan inte förklara hur jag känner mig, allt bara känns tomt. Hela dagen har jag gått runt och varit lite off. Humöret har inte varit på topp, men jag har ändå inte mått dåligt. Inte förrän i eftermiddags när jag kom hem efter en föreläsning. Alla anteckningar togs fram och när jag satt och läste dessa föll jag ner under jorden.
Helt plöstligt kändes allt värdelöst. Varför det kom just då vet jag inte, det vi gick igenom idag var inte speciellt svårt. Allt var ganska logiskt och jag kände mig säker på sakerna.

Kvällen har helt enkelt varit hemsk. Jag gick och la mig redan vid halv åtta, allt för att slippa att tänka. Jag önskar dock att jag somnat då, men nu ligger jag fortfarande vaken. Att ligga i sängen är inte speciellt gött, det är då alla tankar kommer. Jag kämpar för att somna, vilket gör att jag spänner mig och blir irriterad för att jag inte kan sova.

Jag känner mig bara tom och värdelös. Varför det är så här vet jag inte, det bara är en såndär kväll då jag och psyket inte är vänner.
Även om jag vill så kan jag inte alltid vara på topp. Ibland stöter jag på motgångar, men det gäller bara att tackla skiten och gå vidare.
Jag tänker låta mig må lite sämre en stund till, fram till att jag somnar, för att imorgon vakna upp med ett leende på läpparna. Då ska jag ha lämnat detta humör och mående bakom mig.
Ny dag, nya möjligheter!

Nu; film!