Det blir inte många rader skrivna här.
Jag har haft en jobbig månad.

Min julledighet hemma hos familjen blev inte som jag tänkte mig. Jag bosatte mig istället hemma hos Mr X. Morfar gick bort strax efter nyår. Jag kom tillbaka till Kalmar i söndags, pluggade måndag, redovisning tisdag, ABC x3 onsdag, tenta torsdag och igår, fredag var det rättegång.

Det har varit en jävligt jobbig tid!

Jag mår för tillfället inte speciellt bra. Det har blivit för mycket... Jag är så ostabil och mitt humör pendlar hela tiden. Jag bryter ihop för minsta lilla sak och gråter mycket.
Det är jobbigt!

Medicineringen har ökats på. Nu är jag uppe på full dosering. Förhoppningsvis kommer det hända saker snart. Jag måste bara ha tålamod. Jag vet att det kommer bli bra och att det tar tid.

Jag är tacksam att jag har mina underbara föräldrar. I torsdags när allt kändes frukansvärt och jag mådde dåligt eftersom jag hela tiden tänkte på att jag under fredagen skulle vittna i en rättegång som handlade om ett mord. Jag bröt verkligen ihop totalt. Vid fyra-tiden på eftermiddagen på torsdagen ringde jag hem och grät. Mamma bestämde sig snabbt för att åka ner till mig.
Det var så härligt att hon kom. Jag hade nog aldrig klarat av rättegången utan hennes stöd. Mina föräldrar gör verkligen allt för mig!

Idag, lördag, åkte jag och mamma hem till Kungälv igen.
Förhoppningsvis kan jag slappna av och ta det lugnt ett tag nu. Jag behöver samla ny energi och massa krafter. Om några veckor börjar jag jobba igen. Det är något jag ser fram emot...


Men för tillfället är det väldigt jobbigt.
Det kommer inte bli speciellt mycket skriver här den kommande tiden heller. Jag väljer istället att fokusera på mig själv och försöka ta det lugnt så mycket jag kan!

Ta hand om dig och dina nära & kära.
Kram ♥